De senaste 15 åren har amorteringskulturen nästan helt och hållet försvunnit i Sverige. Dessutom har extremt låga räntor gjort det mycket billigt för svenskar att låna pengar till bostadsköp. Med andra ord har det krävs relativt lite egna pengar i kassan vid bostadsköp.

Men kanske är vi på väg att se en förändring inom kort.

När Nordea släppte sin rapport för det tredje kvartalet så var det inte det faktum att banken inte nådde förväntningarna som aktiemarknaden reagerade på. Nordea hade lyckats föra vidare kostnader ut till kunderna, och räntenettot - skillnaden mellan in- och utlåning, ökade och fick aktien att stiga.

Vd Christian Clausen meddelade också att marginalerna ska öka framöver, något som fick finansmarknadsminister Peter Norman att gå i taket och uppmana bolånetagare att byta bank.

Men att Nordea är den bank som i första hand har fått illustrera exempel på storbank som mjölkar bolånekunder på pengar betyder inte att de är ensamma. Samtliga banker passar på att öka sina marginaler.

"Just nu har alla banker fokus på att öka marginalerna. Ingen av dem är villig att gå ned i pris för att få nya kunder eller behålla gamla. Istället är man villig att offra kunder för att kunna höja priserna på bolån", säger Daniel Svensson, bankanalytiker och chefredaktör för tidningen Börsveckan.

Idag ligger tremånadersräntan, före eventuella rabatter, på i genomsnitt cirka 4,2 procent. Detta medan reporäntan ligger på 2 procent och stibor ¿ interbankräntan ¿ ligger på 1,4. Räntegapet ligger därmed på över 200 respektive 160 punkter. Med andra ord har det blivit rejält mycket dyrare att låna.

Anledningen till att bankerna har möjlighet att öka sina marginaler stavas Basel III. Det är ett regelverk som uppkom för att banksystemet skulle bli mer motståndskraftigt och innebär att bankerna måste ha mer eget kapital. Alltså mer pengar i kassan.

Daniel Svensson är kritisk till att det främst är bolånekunderna som får skjuta till pengarna genom att betala mer i ränta.

"I de svenska bankernas redovisning antas att bolån är ultrasäkra tillgångar, ändå är det här de ska kompensera sig för ökad risk i prissättningen", säger han och fortsätter:

"Det går inte riktigt ihop och anledningen till att bolånekunderna får ta smällen är väl att det är enklast att föra vidare kostnaderna där. Det finns bara ett fåtal aktörer på marknaden, så kunderna stannar ändå."

Men det är inte bara högre bolåneräntor som gör att du som bolånetagare kommer behöva ha mer pengar i kassan för att betala för din bostad framöver.

I en färsk rapport skriver Statens Bostadskreditnämnd att bankerna för att förhindra en bostadsbubbla och höga skulder bör kräva amorteringar på bolån.

"Hushållen måste öka det egna kapitalet, och vi anser att amorteringar är ett sätt att göra det på", säger Bengt Hansson, som skrivit rapporten.

Han menar att bolånetaket inte har räckt till.

"Det är lätt att kringgå via så kallade blancolån. Det bästa vore om bankerna själva istället ställde amorteringskrav på sina kunder", säger Bengt Hansson.

Idag amorterar svenskarna cirka 2 000 miljarder per år. Det tar cirka 125 år för ett genomsnittligt hushåll att betala tillbaka lånet för en bostadsrätt, och 71 år för villaägaren, enligt BKN.

Bengt Hansson anser att svenskarna bör fördubbla sin amorteringstakt, vilket skulle betyda en genomsnittlig amorteringsnivå på 2,5 procent per år.

Den som tog ett bolån på 2 miljoner kronor betalade cirka 2 500 kronor i bolånekostnader i mars 2010, då tremånadersräntan låg på 1,5 procent. I oktober 2011, med en tremånadersränta på 4,2 procent, har den kostnaden ökat till 7 000 kronor.

Om banken skulle ställa krav på amortering på cirka 2,5 procent, alltså 4 000 kronor i månaden, skulle månadskostnaden uppgå till totalt 11 000 kronor.

Placera.nu anser att amortering för att minska bolånet är en bra sak. Dock bör var och en vara beredd på att det ställer högre direkta krav på din plånbok.

Så här mycket kan ditt bolån kosta i framtiden: