Redan i årets första lön märktes att det nya jobbavdraget gav några välbehövliga 100-lappar i plånboken. För en person med en lön på 35 000 kronor gav det ungefär 1 200 kronor mer i månaden.
"Jobbavdraget är ett helt nytt sätt att ta ut en skatt och det ska bli spännande att se vilka effekter det kommer att ge", säger Annika Creutzer privatekonom på Skandia.
I början av året kom även de första förändringarna på fastighetsskatten. Regeringen införde då ett tak på den delen av fastighetsskatten som rör tomten. De förändringarna kom att utgöra en övergångsregel, eftersom fastighetsskatten avskaffas vid nästa årsskifte och ersätts med en kommunal avgift.
Omdaningen av fastighetsskatten till en kommunalavgift på maximalt 4 500 kronor per år ger många fastighetsägare mycket pengar i plånboken från och med nästa år. Men samtidigt kommer reavinstskatten på fastigheter att höjas från 20 procent till 30 procent.
"Det här gör att det finns riktiga förlorare på alla förändringar. Det är arbetslösa som i dag bor i ett hus med lågt taxeringsvärde och inte gynnas av den avskaffade fastighetsskatten. Om de dessutom måste sälja huset och flytta till en annan ort för att ta ett arbete så kan de drabbas av den högre reavinstskatten vid fastighetsförsäljningar", säger Annika Creutzer.
För dem som äger ett hus med taxeringsvärde på 1 miljon innebär förändringen att plånboken växer med 5 500 kronor per år. Om man däremot äger en fastighet med ett taxeringsvärde på 2 miljoner kommer plånboken att växa med 15 500 kronor på ett år. Det är med andra ord 460 respektive 1 290 kronor mer i månaden att sätta sprätt på.
De som har lyckats spara riktigt mycket pengar eller har en stor förmögenhet i sina fastigheter kommer dessutom att gynnas när förmögenhetsskatten nu avskaffas.
Men det är inte bara de politiska besluten som ger mer pengar. Just nu pågår en avtalsrörelse där en del av de större avtalen är i hamn. De större avtal som är klara ger mellan 10 och 12 procent i löneökning på tre år. Det blir pengar det med.
Finns det andra vinnare av de här förändringarna förutom löntagarna? Jovisst. En är detaljhandelssektorn - svenskarna kommer helt enkelt att shoppa mera. Men det ökade shoppandet kan i sin tur påverka ränteläget negativt. Vill svenskarna ha fortsatt låga räntor, bör vi hålla tillbaka shoppandet och i stället spara. För om konsumtionen ökar kan det höja inflationstrycket, vilket i sin tur kan tvinga Riksbanken att tänka om när det gäller planen för reporäntan. Den ursprungliga prognosen var att reporäntan ska ligga på 3,50 inom ett halvår och 3,75 om tre år. Men frågan är om det håller?
"Det här är en väldigt expansiv finanspolitik - risken är att det driver fram en överhettning i ekonomin. Frågan är hur mycket ekonomin tål innan Riksbanken måste gå in och höja räntan. Och om Riksbanken höjer några gånger, finns det en risk att räntehöjningarna äter upp allting", avslutar Annika Creutzer.
