Tokyorally döljer dragkamp om valutan

Regeringens expansiva finanspolitik har skickat upp Tokyobörsen till rekordnivå och en svag yen stimulerar exporten. Men centralbanken bjuder motstånd och pekar på en likaså rekordhög statsskuld, samtidigt som USA har en egen agenda.

Japan's Prime Minister Sanae Takaichi speaks during a news conference at the prime minister's office in Tokyo, Japan, Wednesday, Feb. 18, 2026. (Kiyoshi Ota/Pool Photo via AP)  lbj112
Sanae Takaichi.

Idag, 15:48

Under torsdagen nådda Japans Nikkei 225-index rekordnivå och passerade för första gången någonsin 59 000 punkter. Förväntningar om att Bank of Japan (BoJ) skulle avstå från att höja räntan ytterligare, drev på uppgången. Även den japanska börsens bredare TOPIX-indexet slog rekord.

Expansiv politik vinner mark

Förväntningarna på räntan skiftade efter att den japanska regeringen nominerade två akademiker till centralbankens styrelse, som förmodas vara duvor. Tochiro Asada och Ayano Sato har tidigare stött krav på lägre räntor, en svag yen och mer ekonomiska stimulanser för att stärka tillväxten.

Det signalerar ett avsteg från BoJ:s kurs de senaste två åren, som varit hökaktig och därmed går på tvären mot premiärminister Sanae Takaichis planer på en expansiv penning- och finanspolitik. Efter att nyligen ha säkrat en majoritet i Japans underhus, är hennes möjligheter goda att driva igenom tillväxtagendan.

Oro för yenen

Men utanför aktiemarknaden är inte alla positiva till ett mjukare BoJ. Bland andra den singaporianska storbanken OCBC ser yvigare statliga finanser som en fara för Japans ekonomi:

”Dovish-inriktade nomineringar till BoJ har åter väckt farhågor om att centralbanken kan halka efter i normaliseringen av politiken, vilket försvagar valutan och gör avkastningskurvan brantare för japanska statsobligationer”, noterar de i en kommentar.

Fortsätter tappa

Efter valet av Takaichi stärktes yenen kortfristigt, men har mot bakgrund av de fiskala planerna tappat mark igen de senaste veckorna och befinner sig nu på historiskt låga nivåer.

Vägen dit har man dock vandrat i över tio år. Redan 2012 inleddes en strukturell försvagning i och med valet av Shinzo Abe, som bedrev en massiv stimulanspolitik. Från en topp 2011, då man fick 75 yen för en dollar, sjönk den till 120 yen per dollar 2015.

Till det adderades en ännu kraftigare räntedriven nedgång 2022-2024. Amerikanska Federal Reserve höjde räntan aggressivt, medan Japan låg kvar nära noll och led av differensen som uppstod. Yenen sjönk för första gången till över 150 yen per dollar.

Högre inflation "idealisk"

Idag är kursen 156 och maktbalansen mellan regeringen och BoJ kommer att bli betydelsefull de närmaste månaderna. Enligt de korta räntorna är sannolikheten runt 60% att centralbanken ska höja styrräntan från 0,75% till 1% vid sitt aprilmöte, skriver FT.

I och med valet av duvaktiga ledamöter signalerar dock premiärministern beslutsamhet för sin lågräntelinje. Att hon bortser ifrån effekterna det kan ha på inflation är ingen ny preferens. För fem år sedan skrev hon i en bok att en inflation på 3% eller högre "vore idealisk". Alltså avsevärt över B0J:s mål på 2%.

En nationalekonom på UBS, med fokus på Japan, kallar inställningen "skrämmande" i FT. Efter en lång tid av låg inflation ligger den nu redan över centralbankens mål.

Ingen klassisk valutakris

De nya duv-ledamöternas inflytande kan dock komma att begränsas av den starke BoJ-guvernören Kazuo Ueda, som driver på hårt för en så kallad normalisering av ekonomin och av yenen genom en stramare penningpolitik.

Ordet normalisering implicerar att yenen egentligen borde vara starkare, och att Japan inte befinner sig i någon klassisk valutakris. Centralbankens reserver är stora och det sker ingen dramatisk kapitalflykt som lett till panikhöjningar av räntan.

Snarare ser Ueda och andra bedömare på yenen som undervärderad, och tror att den skulle kunna stärkas relativt snabbt om räntedifferensen till ledande valutor minskar.

Samtidigt understryker börsyran i Tokyo att Japans exportbolag tjänar på en svag yen, och därmed att landet är splittrat om vad som är en hälsosam nivå för växelkursen.

Å andra sidan...

I bakgrunden lurar också Japans höga statsskuld. Den ligger idag på runt 230% av BNP, vilket är den högsta nivån bland G7-länderna. Situationen har höjt landets långa räntor och skakat om obligationsmarknaden.

Ett ytterligare orosmoln som nämns i samband med valutan är att carry-handel kan leda till turbulens om yenen stärks, på samma sätt som skedde i augusti 2024. Investerare som tagit billiga lån i den lokala valutan för att placera i högavkastande tillgångar i andra valutor, skulle kunna skapa problem internationellt om de snabbt vill eller behöver kliva ur trejden när räntan stiger.

Inte oväntat tros även USA ha en agenda och ett finger med i spelet kring Japans valuta. Ju svagare yenen är, desto svårare blir det att minska USA:s handelsunderskott.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån