Som Placera skrivit om tidigare så förväntas de svenska matpriserna höjaspå grund av värmeböljan som dominerat de senaste månaderna. Något som även kunde skönjas i det senaste konsumentprisindexet, KPI.

KPI är ett mått som visar hur höga priserna är i Sverige och hur de har förändrats över tid.

Varje månad samlar SCB in uppgifter om vad olika varor och tjänster som konsumeras i Sverige kostar. När priserna sedan sammanställs får man en genomsnittlig prisnivå för hur mycket det kostar att leva i Sverige nu jämfört med tidigare.

KPI visar exempelvis att priserna nu är drygt tre gånger så höga som på 1980-talet, för samma levnadsstandard. En vara som kostade 100 kronor 1980 kostar med andra ord omkring 300 kronor i dag.

Tittar man tillbaka historiskt så har vissa varor och tjänster ökat betydligt mer i pris än andra. Exempelvis hälso- och sjukvård är den grupp som ökat allra mest i pris sedan 1980 enligt KPI.

Vidare så är KPI viktig för samhället eftersom statistiken påverkar alltifrån bankernas räntor, till storleken på ersättningar och bidrag. Prisbasbeloppet, som avgör flera statliga ersättningar, räknas exempelvis ut utifrån KPI

Men hur beräknas egentligen KPI i detalj? Placera har pratat med Emanuel Carlsson, analytiker på SCB för att få veta mer.

I grund och botten så räknas KPI ut baserat på en korg med utvalda varor och tjänster. SCB samlar varje månad in konsumentpriser från svenska butiker, både fysiska och på nätet, samt serviceställen så som restauranger och hårfrisörer. Totalt handlar det om 1 600-1 700 försäljningsställen.

Varorna och tjänsterna står i proportion till vad hushållen brukar köpa och ger på så vis en bra bild av vad vi faktiskt konsumerar i Sverige.

Det ingår 357 så kallade produktgrupper i KPI:s varukorg, för 2018. Av de 357 produktgrupperna är det 263 varor och 94 tjänster.

"Räknar man mer snävt definierade produkter, exempelvis 1 liter mjölk av ett visst märke, är det dock fler, cirka 6 000", förklarar Emanuel Carlsson.

Prisförändringar för enskilda produkter vägs samman med det genomsnittliga konsumtionsmönstret, det vill säga hur stora utgiftsbelopp som svenska hushåll har per produktområde under ett år.

Urvalet av butiker och produkter samt korgvikterna ses över och uppdateras årligen för att säkerställa KPI:s representativitet.

Det är viktigt eftersom hushållen lägger mer pengar på vissa varor och mindre på andra. Ibland måste varorna till och med bytas ut helt.

Ett exempel är år 1980 då väldigt få köpte mobiltelefoner. Men idag är det nästan ingen som köper skrivmaskiner. Mobiltelefoner har därför tillkommit i varukorgen, och fått ökad betydelse, medan skrivmaskiner har tagits bort.

"En annan viktig princip är här att mäta lika med lika över tiden. Finns en produkt inte längre tillgänglig, ersätts den med en annan. En justering görs i så fall för eventuell skillnad i kvalitet mellan den gamla och nya produkten".

Vilka metoder som används för denna typ av justering varierar sedan beroende på produktområde. Prisförändringar för enstaka produkter aggregeras slutligen upp till index på högre nivåer.

Dessa index kedjas i sin tur samman till längre serie. Den officiella indexserien för KPI har basåret 1980.

Hur mäter man inflationen för elektronik som hela tiden förbättras?

"Svårigheten i att mäta rena prisförändringar, justerat för ändrad kvalitet, är extra stor för just elektronikvaror. För ett par produkter såsom mobiltelefoner och datorer används därför en speciell metod, så kallad ”månadskedjning”.

Metoden kan något förenklat beskrivas som att nya produkter tas in under året istället för bara vid årets början, för att sedan kedjas in i index successivt.

Beräkning av inflation för livsmedel

Fisk är det livsmedel som ökat mest i pris. En annan matvara som ökat mycket i pris är avokado. Faktum är att priset har dubblats sedan år 2000.

Emanuel Carlsson berättar att det finns det två viktiga grundprinciper för KPI när det gäller beräkning av inflationen för livsmedel.

Dels handlar det om att index ska avspegla rena prisförändringar, samt att det ska vara representativt för den konsumtion som faktiskt sker.

För att säkerställa att den första principen följs så mäts i möjligaste mån samma produkter under ett helt år.

"Den andra principen försöker vi istället komma åt genom att byta ut urvalet av produkter en gång per år".

Vad gäller produkterna inom livsmedel så väljs dessa i de allra flesta fall med hjälp av sannolikhetsbaserade urvalsmetoder vilket innebär att det varierar något från år till år exakt vilket mjölkpaket som mäts, och så vidare.

De vanligaste felen

De viktigaste källorna till osäkerhet i KPI är sammansättningen i varukorgen, de så kallade vägningstalen, urval av försäljningsställen, produkter och produkterbjudanden och produkter som är nya på marknaden.

Nya produkter på marknaden är dock den i särklass största källan till osäkerhet eftersom nya produkter kan vara under- eller överskattade, oftast överskattade.

Konsumenter väljer produkter som är nya på en marknad då de anser att de är bättre i förhållande till pris än redan befintliga. Dessutom är värdering av kvalitetsskillnader vid nödvändiga byten mycket svår. Enligt principerna ska värderingen nämligen göras utifrån konsumenternas värderingar.

Vilken beräkningsmetod som används för en delundersökning har också betydelse för resultatet. Eftersom KPI beräknas med många delundersökningar ökar det risken för fel. Det gäller främst kostnadsberäkningar relaterade till egnahem och bostadsrätter.

Så beräknas KPI i andra länder

Emanuel Carlsson berättar att det internationellt finns en överenskommelse om grundläggande principer för hur KPI ska räknas.

Utöver det så finns mer detaljerad vägledning kring olika metoder i manualer från FN, ILO, IMF och EU. Enligt dessa manualer finns dock ofta flera tillåtna metoder som kan användas på ett visst produktområde.

Han ger några exempel på anledningar till skillnader:

Datatillgänglighet. Vissa länder har till exempel tillgång till kassaregisterdata vilket möjliggör användning av andra typer av metoder jämfört med data som samlats in på traditionellt vis.

Marknadssituation. I Sverige är till exempel hyresmarknaden mer reglerad än i andra länder och då använder Sverige en metod som passar bättre för denna situation.

Resurstillgång. Statistikbyråer i olika länder har olika finansiella förutsättningar och vissa metoder är mer kostsamma. Varje land väljer metod efter dess förutsättningar.

Syftet med KPI. Detta skiljer sig åt mellan olika länder. Det huvudsakliga användningsområdet för Sveriges KPI är för kompensationsändamål och har syftet att mäta inverkan av prisändringar på hushållens kostnader för konsumtion av varor och tjänster.

Andra länders KPI-syften kan vara formulerade annorlunda. Syftets formulering påverkar särskilt metodvalet för boendeposten.

Ett mått på inflation där metoderna harmoniserats mellan EU-länderna, samt Norge och Schweiz, är HIKP (”Harmoniserat konsumentprisindex”), vilket gör det lättare att jämföra prisutvecklingen inom Europa.