STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Kriget i Mellanöstern kan få betydligt större effekter på svensk ekonomi än vad som antas i Riksbankens huvudscenario. I ett alternativscenario beskriver centralbanken hur störningar i handeln och stigande oljepriser riskerar att driva upp inflationen, pressa hushållens köpkraft och leda till tidigare och större räntehöjningar.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapport som presenterades i samband med räntebeskedet.

Enligt Riksbanken är det fortfarande mycket osäkert hur stora de ekonomiska konsekvenserna av kriget blir. Samtidigt pekar utvecklingen på olje- och optionsmarknaderna på en ökad osäkerhet kring framtida oljepriser.

Hittills har stängningen av Hormuzsundet bidragit till högre oljepriser, vilket direkt påverkar priserna på drivmedel och andra insatsvaror. När företag längre fram i produktionskedjan för över sina ökade kostnader till kunderna uppstår även indirekta inflationseffekter.

I det scenario som Riksbanken beskriver antas dessa indirekta effekter bli betydligt större än i huvudprognosen. Särskilt i omvärlden kan brist på viktiga insatsvaror störa produktion och handel, vilket i sin tur leder till högre importerad inflation i Sverige.

"Högre priser i omvärlden driver upp inköpspriserna på importerade varor och tjänster för svenska företag", skriver Riksbanken.

Centralbanken pekar också på risken att företag höjer sina priser mer än vad de ökade kostnaderna motiverar. Samtidigt kan hushållens inflationsförväntningar stiga när priserna på energi och livsmedel ökar snabbt.

"Därmed kan andrahandseffekter uppstå där en initial ökning av råvarupriser övergår i en bredare och mer varaktig inflationsuppgång", konstaterar Riksbanken.

Det högre inflationstrycket får samtidigt negativa effekter på den reala ekonomin. När konsumentpriserna stiger urholkas hushållens köpkraft, vilket minskar konsumtionen. Företagen pressas av högre inköpskostnader och svagare global efterfrågan, något som väntas dämpa investeringarna.

Resultatet blir att BNP utvecklas svagare än i huvudscenariot och att mängden lediga resurser i ekonomin ökar.

För att förhindra att inflationen biter sig fast bedömer Riksbanken att styrräntan skulle behöva höjas snabbare än i huvudprognosen.

"En serie styrräntehöjningar inleds under hösten 2026 när inflationsutsikterna snabbt justeras upp", skriver banken.

Riksbanken framhåller att en tidigare åtstramning minskar risken för ännu större räntehöjningar längre fram. Om förtroendet för inflationsmålet skulle försvagas kan kostnaderna för hushåll och företag bli betydligt större, enligt analysen.

Riksbanken lyfter samtidigt fram ett motsatt riskscenario där inflationen i stället blir lägre än väntat.

I detta scenario utvecklas både den globala och svenska efterfrågan svagare. Hushåll kan välja att öka sitt försiktighetssparande och minska konsumtionen, medan företag skjuter upp investeringar. Den svagare internationella efterfrågan slår dessutom mot svensk exportindustri.

Samtidigt antas kronan stärkas, vilket leder till lägre importpriser och minskat kostnadstryck i ekonomin.

Konsekvensen blir att inflationen, mätt som KPIF exklusive energi och direkta effekter av tillfälliga finanspolitiska åtgärder, blir tydligt lägre än i huvudscenariot. BNP-tillväxten försvagas, arbetslösheten stiger och återhämtningen i ekonomin avbryts.

Till en början lämnar Riksbanken styrräntan oförändrad eftersom osäkerheten kring krigets effekter är stor. Men när svagheten i ekonomin blir tydligare och inflationsutsikterna försämras väljer centralbanken att sänka räntan.

"När utfallsdata, dämpade prisplaner för företagen och andra framåtblickande indikatorer tyder på ett lägre inflationstryck, sänker Riksbanken styrräntan", skriver de.

Inflationen väntas då nå sin lägsta nivå i början av 2028. Därefter, när inflationen åter börjar röra sig mot målet, inleder Riksbanken en gradvis normalisering av penningpolitiken med successiva räntehöjningar.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt