Att det skulle ske stora förändringar med president Trump vid rodret lär inte ha överraskat någon. Möjligen förvånar tempot, även om han själv var tydlig med att ambitionen var att rivstarta.
Det som överraskar mig är i stället hur många aktörer plötsligt tvärt svängde om och tog Trumps parti i frågor där det omvända varit vårt narrativ i decennier.
Hur de värderingar vi strävat efter och som är självklara i liberala demokratier plötsligt ansågs fel. Det är svårt att ta in, men är dessvärre något vi måste förhålla oss till. Det amerikanska folket har gett Trump ett mycket tydligt mandat.
När grundvalarna i vår modell, allas lika värde, utmanas gäller det att stå upp för den samt att orka hålla i ambitionen att ställa om till ett socialt och klimatsmart samhälle. Och glädjande nog hör jag alltfler som efter de första omtumlande dagarna med Trump som president ifrågasätter, vill ha en annan agenda, och tar ledarskap.
Mildare ekonomiska utspel
Vad gäller de ekonomiska utspelen har de, än så länge, blivit något mildare än vad som befarades.
Tullar ska implementeras, men successivt och nivåerna är lägre än vad som framfördes i valrörelsen. Det har gett tvära kast på finansmarknaderna som agerar vakthund.
Från att ett mycket högt tonläge innan valet drev upp räntor med längre löptider, fick börser att stiga och stärkte dollarn, så har nu ett mildare tonläge fått marknadens aktörer att handla ned räntan, vilket har försvagat dollarn. Det är något Trump gärna vill se.
Förhoppningsvis inser han att det är hans politik som avgör. Ju större slag med släggan, desto högre ränta och starkare dollar blir marknadernas reaktion.
Trump har även indikerat att han gärna ser att den amerikanska centralbanken sänker styrräntan. Något som Federal Reserve (Fed) än så länge inte anammat. Fed lät styrräntan ligga kvar vid det senaste mötet med argumentet att det var en välavvägd politik.
Stämningshot sätter käppar i hjulen
Men Trumps ambitioner stannar inte vid att försöka påverka ränte- och valutamarknaderna utan han vill även se ett lägre oljepris.
Här tycks melodin vara att amerikanska företag ska producera mer samtidigt som OPEC ska hålla nere priset. Det är svårt att se hur den företagskalkylen ska gå ihop då det vid de prisnivåer som nämnts inte är värt att producera.
USA har de senaste åren framställts som ett föredöme på många sätt och visst finns det fördelar med den amerikanska modellen.
Ett ofta förekommande argument är att USA agerar och levererar, medan EU reglerar och halkar efter. Till viss del stämmer det och den hemläxan behöver inte minst EU göra.
USA ligger i framkant i de stora omställningar som nu sker inom AI och tech. Men att hävda att USA inte har en stor byråkrati eller regelbörda stämmer inte. Tvärtom är den påtaglig på många andra håll.
De har därtill en kultur där juridiken spelar en framträdande roll och där frekventa hot om stämningar sätter käppar i hjulen för den ekonomiska tillväxten.
Konjunktur snarare än struktur
Ytterligare argument som lyfts fram i debatten är att USA har en högre spetskompetens än Europa och Sverige. Det stämmer.
Samtidigt har inte minst vi i Sverige en relativt hög och jämnare utbildningsnivå som har tjänat oss väl. Det senaste decenniet har i stort alla jobb som skapats i Sverige varit med eftergymnasial utbildning.
I USA är skillnaderna mellan individers utbildningsnivå större och det finns många människor med mycket låg utbildning som därmed är hänvisade till lågavlönade jobb som det är svårt att försörja sig på.
Det är dock svårt att hävda att inte den amerikanska ekonomin utvecklats betydligt bättre än den i EU eller för den delen även i Sverige de senaste åren.
Men det handlar snarare om konjunktur än struktur. USA har fört en mycket expansiv politik som har hållit uppe tillväxten, men det har även bidragit till en allt större skuld.
Kan få EU att vakna
Svenska politiker har i stället hållit igen för att mota inflationen samtidigt som vi under många år har haft mycket starka offentliga finanser. Det sistnämnda är ett styrkebesked, inte minst i en turbulent omvärld.
I den bästa av världar får Trumps burdusa sätt EU att vakna och ta större ansvar i frågor som vi försakat eller där vi bekvämt lutat oss mot USA.
Men förhoppningsvis får det oss också att inse att mycket av det vi värdesätter i våra liberala demokratier, och som vi länge tagit för givet, är värt att värna och stå upp för när det blåser hårt.
Den svenska och nordiska modellen får gärna tjäna som föredöme för resten av EU. Vår modell har i decennier visat sig vara mycket framgångsrik där vi inte bara är konkurrenskraftiga utan också trygga nog att vara innovativa i världsklass. Inte minst Riksbankens ekonomipris till Nobels minne i år visar att vi sitter på en vinnande häst.