Tisdag den 12:e december 2006 väcks Christer Fuglesang av ABBA:s Waterloo, ombord på rymdstationen ISS. Efter en klassisk astronautfrukost bestående av biff, ägg, bröd, juice och kaffe, tar han sedan premiärsteget ut i rymden, som Sveriges första astronaut.

Idag är rymdfarare Fuglesang partner och rådgivare till den svenska fonden Meta Space Fund, som har runt 3 500 ägare hos Avanza och Nordnet.

"Rymden är ett av våra största investeringsområden och där har Christer en ovärderlig kunskap och input", säger Magnus Nicklasson, som förvaltar fonden.

Christer Fuglesang fick ihop 31 timmar och 54 minuter EVA-tid (extravehicular activity), under sina fem rymdpromenader. Foto: Nasa

Trendspanar

Elon Musks SpaceX och Starlink har ökat marknadens intresse för rymdsektorn. De senaste tre månaderna har Meta Space Fund lyft till toppen av svenska fondlistan med +17%.

"Hela vår utgångspunkt är tematiska investeringar, inom områden som vi tror kommer att bli framtida megatrender. Trender som på djupet förändrar vår värld, vårt sätt att leva. Och som kommer att finnas här, oavsett hur marknaden levererar om tio år", säger Nicklasson.

Starkare tro än marknaden

Fondens tre investeringsteman är Rymdteknologi, Augmented Reality (AR) och Artificial Intelligence (AI). Många av innehaven är väldigt nischade och inte nödvändigtvis lönsamma.

"Vi försöker hitta bolag som inte alla kanske insett storheten i riktigt än, där vi har en starkare tro på temat än vad marknaden har."

Christer Fuglesang och Magnus Nicklasson.

Meta Space Fund

Förvaltare: Magnus Nicklasson
Fondbolag: Ace Fonder / AIFM Group
Förvaltat kapital: 150 miljoner kronor
Tio största innehaven: Rocket Lab, Planet Labs, Redwire, Unity Software, Himax Technologies, Qualcomm, PTC, Roblox, Adobe, Take-Two Interactive
Utveckling: I år +6,5%, 1 år +37%, 3 år +55%, 5 år +120%
Fondavgift: 1,5%

Augmented Reality är ett sådant exempel, menar Nicklasson.

"Det kommer att slå tidigare och med större kraft än vad marknaden tror. När jag är ute och pratar vet de flesta inte vad det är för någonting. Och det är perfekt."

Reality-förvirring

Nicklasson tror att många förväxlar AR med VR (virtual reality). Enkelt förklarat så visar AR världen som den är, med extra information tillagd, medan VR visar en digital låtsasvärld.

Ett känt exempel inom AR är Pokémon Go, där du kan upptäcka figurer runt omkring dig med hjälp av mobilen.

I dag används AR allt mer inom industrin. I stället för att bläddra i en hundra sidor lång pdf-manual kan en montör ta på sig ett par AR-glasögon och där få steg-för-steg-instruktioner hur en produkt ska sättas ihop.

Bland PTC:s kunder finns Volvo, Vestas, Garmin och Caterpillar.

Montering och kirurgi

Ett annat användningsområde är inom sjukvården. Nicklasson berättar att det utförts avancerade operationer, där en kirurg instruerat ett team på andra sidan jorden via AR-glasögon.

Amerikanska PTC är ett av innehaven i sektorn. PTC utvecklar mjukvara som kunderna kan använda för att göra egna AR-verktyg. AB Volvo är en av kunderna.

"Det kan användas vid montering eller till exempel för att bygga en prototyp som kan visas med hjälp av ett hologram. Det finns massor av användningsområden och där är PTC världsledande."

Hologram istället för TV

Men den stora potentialen ligger i konsumentsektorn menar Nicklasson. Där har det inte slagit igenom än, delvis på grund av att AR-glasögon fortfarande är ganska stora och dyra.

"I förlängningen vill vi ju ha ett par snygga glasögon där du kan få upp vägbeskrivning eller mejlnotiser. Varför ska du ha en fysisk TV när du kan få ett hologram framför dig? Allt är möjligt, men de tekniska utmaningarna är jättestora."

Metas VD Mark Zuckerberg med ett par Orion-glasögon. Foto: Meta

Många av techjättarna gör stora satsningar inom området, där Apple och Meta är mest tongivande. Nicklasson tror på Mark Zuckerbergs Orion-glasögon, som nyligen visades upp.

"Ett par mycket mer slimmade smart glasses. Jag tror att det här är vägen framåt för AR, där man med hjälp av AI får in fler funktioner och samtidigt kan minska både storleken och prislappen på glasögonen."

Billigare rymdkilon

Rymden har expanderat rejält som investeringsunivers sedan fonden startades 2018.

"Det händer jättemycket inom området, mycket tack vare Elon Musks satsningar på allt från månlandningar till rymdstationer."

Nicklasson tror att sektorn står inför ett paradigmskifte.

"Rymden blir allt mer tillgänglig. Dels flödar det in mycket privat kapital som driver på utvecklingen. Dels minskar kostnaderna rejält för att skjuta upp saker i rymden. Idag kostar det ungefär 1 500 dollar per kilo, vilket är 30 gånger mindre än vid NASA:s uppskjutningar i början av 80-talet."

Den första lyckade returen av en boosterraket efter uppskjutning av Starship. Foto: SpaceX

Raketer i retur

Återanvändning av raketer är också en stor grej, säger Nicklasson. I höstas lyckades SpaceX för första gången få en boosterraket att återvända till startpositionen, efter att ha skickat Starship ut i rymden.

"Det är sådana framsteg, bättre material och bättre bränslen som gör att man tror att uppskjutningspriset kanske ligger på 100 dollar per kilo år 2040."

Idag finns det drygt 10 000 farkoster ute i rymden, de flesta satelliter, enligt Orbiting.now. En siffra som beräknas mer än tiodubblas fram till 2040.

Satelliterna dominerar

"Satellitmarknaden är den klart största bidragsgivaren. Här är AI jätteviktigt för att kunna hantera och analyser all data som genereras."

Data som innehåller allt från GPS-navigation till väderprognoser och bilder. Men det största användningsområdet för satelliter är internet.

"Det är fortfarande bara halva jordens befolkning som har tillgång till internet, så där finns det en stor potential. Sedan finns det ju jättemycket spännande framtidsområden som rymdturism, solenergi från rymden eller mineralutvinning från asteroider."

Uppskjutning nr 53 av en Electronraket, "Kinéis Killed the RadIOT Star". Foto: Rocket Lab

Nya Zeelands Musk

Fondens största innehav är Rocket Lab, vars aktie lyft 470% på ett år.

"När det gäller raketuppskjutning så finns det egentligen bara onoterade SpaceX och Rocket Lab. Det är en nya zeeländsk variant av SpaceX som leds av den karismatiske Peter Beck, Nya Zeelands motsvarighet till Elon Musk."

Deras raket Electron sköts i veckan upp för sextionde gången. Avfyrningen “Fasten Your Space Belts" skickade upp ytterligare en satellit för det rymdbaserade underrättelseföretaget BlackSky.

"Rocket Labs är inte lönsamma som bolag, men Electronraketen är det, med en full orderbok. De satsar också väldigt mycket på den nya raketen Neutron, som ska vara ännu mer kraftfull."

Bilder från Irans raketattack mot USA:s bas i Irak 2020. Foto: Planet Labs

Duvor med hökblick

Vid Electrons första uppskjutning 2018 följde också fondens nästa största innehav med ut i rymden. En satellit från Planet Labs. Bolagets så kallade duvor, är små satelliter som bevakar stora delar av jorden.

"Ett annat spännande innehav är AST Space Mobile. Det enda bolaget som har som mål att leverera internetuppkoppling direkt till mobilen via satellit", berättar Nicklasson.

Deras rymdbaserade mobilnät är främst tänkt att täcka områden där teleoperatörerna inte kan, eller har råd, att bygga antenner. Det senaste året har AST-aktien rusat 840%.

"Potentialen är väldigt stor, med tanke på hur stor del av jorden som inte har internetuppkoppling idag."

AST:s mål är att bygga det första, och enda, rymdbaserade mobilnätverket.

Fler DeepSeek-moments

AI överlappar fondens övriga investeringsteman. Som ren AI-investering finns chip-jätten Nvidia, om än längre ner på listan.

Kinesiska AI-språkmodellen DeepSeeks framfart, som nyligen sänkte Nvidia-aktien, är inget som oroar Nicklasson.

"DeepSeeks AI-modell kräver mycket färre chips, vilket kapar kostnaderna. Paniken blev dock ganska kortvarig. Effektivisering är ju en del av utvecklingen och kommer snarare att driva på efterfrågan än minska den."

Flera av techjättarnas senaste rapporter, däribland Microsoft, Meta och Alphabet, visar att deras AI-satsningar kommer att fortsätta växa, just vad gäller hårdvara.

"Deras fysiska investeringar ökar markant och nästan allting går till just AI-infrastruktur, så jag är inte orolig för DeepSeek. Jag tror det kommer många DeepSeek-moments framåt."

Qualcomm är ett av AI-innehaven. De utvecklar chip till allt från AR-glasögon till självkörande bilar.

Nödvändiga bubblor

Magnus Nicklasson tror att vi bara är i början av AI-bubblan.

"Alla barnbrytande teknologier skapar bubblor och AI kommer säkert att skapa den största vi sett hittills. Och bubblorna är helt nödvändiga, för det innebär att en teknologi får förutsättningar att fullt ut blomma."

"För att skapa alfa, eller överavkastning, så ska man omfamna bubblorna, för de är inte nödvändigtvis av ondo."

Nicklasson jämför med då IT-bubblan sprack våren 2000 och raderade tre fjärdedelar av Nasdaq Composites börsvärde.

"Då dominerade Cisco med sina routrar och switchar. Nu är det Nvidia med sina GPU:er (grafikkort). Cisco handlades då till ungefär 100 x framtida vinst. Nvidia handlas idag runt 26 x framtida vinst, så det är en bit kvar. Det är mer 1995 nu än 2000."

Reality

AR och VR är en viktig del i utvecklingen av gamingindustrin. Bland innehaven finns svenska Beyond Frames, jätten Take-Two Interactive, finska spelutvecklaren Remedy Entertainment och populära Roblox.

"Roblox jobbar ju med sitt egna metaverse, utan glasögon, men det är framförallt AR och VR-delen i sektorn vi vill åt."

Meta Quests headset kombinerar AR och VR till MR, mixed reality.