I veckan kom en ny kavalkad av inköpschefsindex som visar hur inköpsplanerna, och därmed framtidstron, ser ut hos företagen. Det är en av de mer pålitliga och bevakade konjunktursignalerna och att de flesta länderna fortsatt ligger på en indexnotering under 50 visar att inbromsningen i världsekonomin fortsätter.

Artikeln kan du även lyssna på här. Prenumerera på Placera Analys där alla våra inlästa artiklar finns i poddformat.

All data som kan ge en tidig indikation på vart de ekonomiska vindarna blåser är hårdvaluta om man ska försöka förutspå aktie- och valutakurser eller ränterörelser. Parallellt med inköpschefsindex och andra konjunkturmätare som BNP-statistik och arbetslöshetssiffror letar finansmarknaden därför alltid efter andra pusselbitar också för att få en så komplett bild som möjligt.

Förra hösten när vi gick igenom ett antal smalare indikatorer som kunde ge vägledning för börsen hade covid-paniken övergått till börseufori och det var mestadels högtryck vi hittade. Idag är bilden mer dämpad som vår uppdaterade genomgång nedan visar.

Betalkortsdata

Hushållens avtagande konsumtionskraft var en nyckel i förra årets börsnedgång och att bedöma hur motståndskraftiga konsumenterna är i år blir även en nyckel för en eventuell återhämtning. Genom att följa hur våra betalkort används får man en väldigt snabb indikation på våra shoppingmönster.

Detta kan man göra via Swedbanks veckovisa analysrapport Consumer Spending Observer, som är baserad på data från bankens system Swedbank Pay och som hanterar över hälften av alla korttransaktioner i Sverige. I statistiken fångas transaktioner upp som görs med betalkort både i butik och online och sambandet med SCB:s senare månadsvisa konsumtionsindikator har varit högt.

I den senaste rapporten som sträcker sig fram till 17 december framgår att den totala konsumtionen har fallit under nivåerna från samma period i fjol med 4 procent, trots den höga inflationen. Justerat för inflation handlar det om en nedgångstakt i konsumtionen med runt 10 procent vilket pekar mot att julhandeln kan ha varit riktigt blek mätt i volym.

Få sektorer klarar sig bra i det här klimatet men riktigt tungt går det enligt Swedbank för möbel- och hemelektronikshandeln där inköpen har dykt igen i december, efter en andhämtningspaus under kampanjperioden Black Friday.

Även SEB släpper statistik över sin betalkortsdata och den visar en liknande bild som Swedbank. Här finns dock en nyare siffra att tillgå som omfattar även vecka 51 och den visar på en viss återhämtning under dagarna före jul.

Analytikerna på SEB tar uppgången med ro och pekar på att löneutbetalning och julhandel har påverkat positivt, samt att bankens huvudscenario är att det här är ett hack i en nedåtgående trend och att konsumtionen fortsätter falla efter helgerna.

Med höga elräkningar, räntehöjningar som successivt slår igenom och fortsatt hög inflationstakt är det svårt att argumentera emot det scenariot de närmaste månaderna.

Baltic Dry Index

Sjötransportbehovet är en klassisk konjunkturmätare och dynamiken är att ju fler slutprodukter som efterfrågas desto mer råvaror behöver flyttas för att fylla på fabrikerna och då ökar behovet av transporter av exempelvis kol, järnmalm och spannmål. Stora bulkfartyg är samtidigt trögrörliga och tar lång tid att bygga så utbudet är på kort sikt svårt att påverka och då blir priset för frakten, fraktraterna, en stark signal om trycket i tillverkningsekonomin.

En av de vanligaste måttstockarna på fraktraterna är Baltic Dry Index som baseras på 23 olika sjöfartsrutter. Indexet är en sammansättning av tre delindex som mäter olika storlekar av torra bulkfartyg. Capesize, som vanligtvis transporterar järnmalm eller kollaster på cirka 150 000 ton; Panamax, som transporterar kol- eller spannmålslaster på mellan 60 000 och 70 000 ton samt Supramax med en lastkapacitet mellan 48 000 och 60 000 ton.

Indexet nådde under hösten 2021 den högsta nivån sedan finanskrisen 2008 efter en snabb flerdubbling där kapacitetsbrist och högkonjunktur pressade upp priserna. Under 2022 har indexet sedan flaxat vilt när råvarubrist och oro för recession har avlöst varandra.

När vi nu går in i 2023 står indexet kring 1500 vilket har varit en ganska normal nivå, med dragning åt det svaga hållet, om man skär bort de högsta topparna och de djupaste dalarna. Småblekt men ingen entydig signal här alltså, samtidigt som man får beakta att delar av transportbehovet tyvärr inte bara påverkas av den underliggande konjunkturen utan även av Putins krigsplaner.

Dow Jones Transportation Average

Dow Jones Transportation Average (DJT), det äldsta amerikanska indexet som fortfarande används, är en annan fraktbarometer. Indexet som först bestod av nio järnvägsbolag innehåller nu 20 olika transportbolag, däribland ett flertal flygbolag samt paketjättarna Fedex och UPS.

Precis som Baltic Dry toppade DJT hösten 2021 och har sedan varit i en nedåtgående trend, men med tillfälliga uppgångar under fjolårets börsrallyn.

Intressant att notera är att DJT började vika nedåt före det bredare industriindexet Dow Jones Industrial Average, vilket tyder på att den gamla tumregeln fortfarande står sig. En regel som säger att ”the industrials make, the transport takes”.

Om transportaktierna faller medan industriaktierna stiger skulle det enligt detta synsätt vara ett tecken på att varorna inte skeppas ut i samma takt som de produceras och att en ekonomisk avmattning då är att vänta. Den här gången blev det rätt – även om räntehöjningar och krig spelar in i börsutvecklingen också förstås.

Ska man gå på tumregeln även framåt så kan konstateras att transportaktierna även de senaste månaderna har gått svagare än industriindex. Inget stöd för en snabb konjunkturåterhämtning att luta sig emot från det här indexparet med andra ord.

Arkitektindex

Ett större bygge föregås av en arkitektritning och därför visar arkitektfirmornas fakturor även vägen för framtida efterfrågan från byggfirmorna. Oftast handlar det om en ledtid på 9-12 månader från faktura till byggaktivitet och bolag som låsjätten Assa Abloy tillhör aktörerna som kan förutspå delar av sin försäljning genom att följa arkitekternas aktivitet.

Den mest använda indikatorn i sammanhanget är Architecture Billings Index, ABI, som mäter faktureringsläget kopplat till kommersiella byggaktiviteter i USA. Skiljelinjen mellan tillväxt och stagnation går vid 50 och i oktober sjönk indexet under 50-strecket för första gången på två år. November följde i samma spår och sjönk ytterligare, från 47,7 till 46,6.

Regionalt håller de södra delstaterna emot fortfarande med en indexnivå strax över 50, medan nordöstra USA har den snabbaste och största nedgången. Uppdelat per typ av byggnation har offentliga byggen stått emot bättre under tidigare delen av hösten men nu är även dessa projekt på nedgång, liksom industri- och bostadsbyggandet.

Med den nämnda ledtiden på 9-12 månader är det bara att ställa in sig på en trög byggmarknad hela 2023.

Vändskärsförsäljningen

Här är det väntans tider som gäller ytterligare någon vecka eftersom de noterade bjässarna på området, svenska Sandvik och USA-konkurrenten Kennametal, släpper sina kvartalsrapporter den 20 respektive 30 januari. Då kommer en uppdatering på hur denna förslitningsprodukt som används för att svarva, fräsa och borra i metall har sålt det senaste kvartalet. Eftersom leveranstiden till kund är så kort som ett dygn i vissa fall är det en pricksäker indikation på kundernas produktionstakt.

I synnerhet är kommentarer om eventuella riktningsförändringar i försäljningen efter kvartalets utgång intressanta, eftersom det kan ge en högaktuell bild av konjunkturläget i industrin.

I senaste rapporten vittnade Kennametal om att de såg framför sig en efterfrågan i linje med normala säsongsmönstret, trots mer utmanande makromiljö, och Sandvik överraskade också pessimisterna med en stabil försäljningsökning på verktygsområdet. Frågan inför rapporterna är om kunderna har blivit mer försiktiga under vintern eller om industrikunderna med sina välfyllda orderböcker har låtit fräsarna gå på högvarv ännu ett kvartal.

Råvarupriser

Råvarupriserna är en klassisk vägvisare för konjunkturen men det senaste året är det ovanligt mycket brus som stör bilden. Putins krig i Ukraina, den vacklande kinesiska Covid-strategin, dollarstyrkan och elektrifieringen av bilflottan är alla komponenter som påverkar prissättningen rejält.

Den sistnämnda komponenten gäller inte minst för koppar, den råvara som trots det brukar pekas ut som ledande på grund av sitt breda användningsområde inom industri och elektronik.

Priset på koppar lyckades hålla fanan högt en bra bit efter att Ryssland attackerat Ukraina i februari i fjol men sedan har recessionsoron gått hårt åt metallen. Från botten i somras har dock priset hämtat sig markant och ser nu ut att stabiliseras kring 8400 dollar per ton.

Även priset på olja, stål och järnmalm har piggnat till lite de senaste veckorna men det behövs en mer uthållig trend för att våga säga att råvarorna har börjat ge grönt ljus för en vändning i ekonomin.

ACT och FTR

Branschstatistik som uppdateras snabbt eller som avser orderingång har kurspåverkande potential på börsen och ett exempel är branschorganisationerna ACT:s och FTR:s lastbilsstatistik för Nordamerika, som har tydlig bäring på AB Volvo.

ACT:s senaste siffra över den preliminära orderingången på tunga lastbilar, Class 8, avser november och visade på fortsatt stora förbättringar jämfört med samma månad året före, men en avkylning från höstens höga nivåer ner till 33 000 enheter. FTR uppskattade orderingången till något högre tal i november, drygt 34 000.

I mitten av december kom ACT även med en uppdaterad utblick för 2023 där man höjer sina utsikter för året något. En recession ligger alltjämt i korten men det motverkas av ett uppdämt behov och stora orderböcker som gör att tillverkarna kan hålla en hög produktionstakt långt in i andra halvåret, enligt ACT.

Försiktigt positivt för Volvo men frågan är vad som händer när redan lagda beställningar har betats av efter sommaren. ACT:s bedömning är att orderingången då kan krypa ned mot, eller under, nivåer kring 20 000 fordon vilket motsvarar ersättningsefterfrågan på marknaden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de flesta parametrarna i den här sammanställningen pekar på fortsatt inbromsade förhållanden, eller i bästa fall stabila.

Börsen kommer visserligen inte att vänta på att få en vändning fullt ut bekräftad utan springer som vanligt i förväg om det vankas bättre tider. Men då många signaler har slagit om åt det negativa hållet ganska nyligen ter det sig väl tidigt att satsa på en konjunkturledd börsuppgång redan nu.

Ett par månader eller kvartal bort kan dock bilden vara annorlunda. Får vi fortsatt svaga makrosignaler, parat med centralbanker som lugnar ned sig och börsbolag som bromsar in men inte tvärnitar, kan mycket väl grunden för en långsiktig börsbotten läggas under årets första hälft.