Med ett nytt och omfattande klimatavtal i USA och en snabbare omställning till förnybar energi inom EU i spåren av invasionen av Ukraina, kommer det att investeras stora belopp inom miljö de närmaste åren.

Det är faktorer som kommer att förstärka en redan etablerad strukturell trend som vi sett växa sig allt starkare de senaste tio åren.

Före finanskrisen gjordes insatser på klimat- och miljöområdet främst genom politiska beslut, oftast genom subventioner och regleringar. Idag handlar det alltmer om ekonomi.  Att investera i resurseffektivisering och klimatlösningar är drivet framför allt av ekonomiska incitament och är ett rationellt beslut för både konsumenter och företag.

Det har under tiden också skett ett betydande skifte där klimat, miljö och hållbarhet idag är en avgörande faktor i företagens affärsstrategier och produktutveckling. Befintliga företag skiftar fokus mot mer hållbara lösningar inom sina områden, samtidigt som nya företag tillkommer genom börsintroduktioner, fusioner och förvärv. Inte minst för att attrahera nya aktieägare som ger bolaget en högre och attraktivare värdering.

Urvalet av miljöfonder är inte stort. Jag har valt fonder med en hög riskjusterad avkastning för de tre senaste åren och med lägre risk än kategorisnittet.  

CB Save Earth förvaltas av Carl Bernadotte, Marcus Grimfors och Alexander Jansson sedan 2008. Fonden är aktivt förvaltad och avviker mycket från index. Målet är att skapa en avkastning som är högre än MSCI World index till en lägre risk. Fonden har fondkategorins lägsta risk mätt som standardavvikelse.

Carl Bernadotte, Marcus Grimfors och Alexander Jansson

Investeringsprocessen är analysdriven och bygger på att hitta kvalitetsbolag som är verksamma inom tre miljöområden – förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering.

Vattensektorn är den mest mogna och stabila, följt av miljöteknik som tillsammans utgör basen i fonden. Över tid utgör de två områden tillsammans runt 80 procent av investeringarna i fonden. Förnybar energi har betydligt högre risk och är ett komplement i fonden som sträcker sig från 5 till 10 procent.

Förnybar energi är bolag verksamma inom vind, sol, vattenkraft, bioenergi och geometrisk energi.

Miljöteknik handlar om att förbättra och rena miljön, som att minska utsläpp genom effektivisering. Det omfattar även energilagring, energiinfrastruktur, nya revolutionerande material och återvinning.

Vatten är unikt för det har inget substitut och är livsviktigt. Vattenhantering är en stor megatrend som omfattar rening, distribution, besparingar genom effektivisering, avloppshantering och infrastruktur.

Förvaltarna letar efter kvalitetsbolag med starka marknadspositioner och bra framtidsutsikter. Bolagen ska gärna har en strukturell trend i ryggen. Det ger en bra medvind för bolagsvinsterna att växa med. Bolagets affärsidé ska var robust och leverera en stabil vinstutveckling över en hel konjunkturcykel. Sist men inte minst ska de ha en erkänt bra ledning med en bra historik i bagaget.

ESG-analysen är integrerad del i analysprocessen. CB Fonder följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. De är även medlemmar i SWESIF – som är ett forum för att öka intresset för ansvarsfulla placeringar inom kapitalförvaltningen och investeringsprocessen. Fonden hör till en av de första fonderna i Norden att bli Svanenmärkt tack vare ett omfattande hållbarhetsarbete.

Investeringsprocessen mynnar ut i global portfölj som är koncentrerad på runt 40 positioner. Det begränsade antalet investeringar bidrar till stor kännedom om bolagen. Långsiktigheten i de investerade bolagen är tydlig, genomsnittsomsättningen är låg.

De tre största sektorerna är industribolag med 53 procent, teknik på 12 procent, följt av hälsovårdsbolag med 11 procent. Fonden är klart överviktad i industrisektorn, jämfört med kategorisnittet av liknande miljöfonder och globalt aktieindex.

Stora bolag väger närmare 38,5 procent. Det är en undervikt jämfört med kategorisnittet av miljöfonder och avviker mycket från globalt världsindex. En tredjedel av fonden utgörs av medelstora bolag, vilket är i nivå med kategorisnittet men dubbel vikt mot globalt världsindex. Resterande andel är små bolag.

Fondens tio största innehav väger drygt 34 procent. Man tar inga stora investeringar utan de tre största investeringar väger mellan fyra och fem procent vardera. Det ger en bra riskspridning.

Det amerikanska medicinteknikbolaget Thermo Fisher är fondens största innehav på 4,7 procent, och räknas som en investering i vattensektor.

De amerikanska återvinningsbolagen Republic Services och Waste Management hör till årets bästa bidragsgivare till fondens avkastning. Båda bolagen hör till fondens tio största innehav. Aktierna har uppgångar på runt 37 respektive 43 procent, mätt i svenska kronor. Men då är dollar effekten påtaglig med en uppgång på drygt 27 procent mot kronan det senaste året.

Fondens geografiska riskspridning är bra: USA är den största landet med 50 procent av investeringarna, vilket är en undervikt mot globalt aktieindex där USA utgör drygt 60 procent. Europa utgör drygt 46 procent och Asien står för drygt 3 procent. Europa utgör en klar övervikt i fonden.

I Europa väger franska bolag tyngst på närmare 10 procent. Svenska bolag kniper tredje platsen med 8,3 procent. Det småländska värmeväxlarbolaget Nibe är fondens näst största innehav på 4,2 procent.

Värt att notera är att kassan är ovanligt stor i fonden. För tillfället är den närmare 20 procent, vilket innebär att det finns mycket tort krut att handla aktier för nu när riskviljan är lägre än på länge. Den stora kassan lindrar avkastningen i nedgång.

Fonden har fyra stjärnor hos Morningstar och förvaltar idag 2 miljarder kronor. Den årliga avgiften landar på 1,6 procent per år, vilket är lägre än snittet för miljöfonder.

Placera ser en miljöfond som ett utmärkt komplement till övriga globalfonder i en bred portfölj. Och ger fortsatt köprekommendation till CB Save Earth. Jag har sagt det tidigare - varför inte slå två flugor i en smäll genom att få möjlighet till bra avkastning och en bättre framtida miljö. Fonden ingår som en del i mitt barnfondsparande.

Nordeas Klimatfond hör till fondkategorins största och populäraste fonder. Totalt förvaltar Tomas Sörensen och Henning Padberg hela 110 miljarder kronor. Till sin hjälp har de Nordeas förvaltningsorganisation med många analytiker. Duon har förvaltat fonden sedan starten 2008.

Tomas Sörensen och Henning Padberg

Fondens strategi är att investera i bolag som utvecklar och tillverkar produkter som bättre utnyttjar världens resurser. En vanlig uppfattning är att en klimatfond investerar i framför allt alternativ energi som vind- och solenergi och så är det till viss del.

Men precis som för CB Save Earth hittar vi de största investeringarna inom andra områden som till exempel smart jordbruk, utsläppskontroll, vatten- och avfallshantering, avancerade material, smarta byggnader och grön konsumtion.

Investeringsprocessen är analysdriven och bygger på att hitta kvalitetsbolag som är verksamma inom tre miljöområden; alternativ energi, resurseffektivisering och miljöskydd. Även här utgör alternativ energi det minsta investeringsområdet.

Förvaltarna letar globalt efter aktier som de benämner som:

Innovatörer - bolag som tänker nytt inom förnybar energi

Optimerare som är bolag som effektiviserar befintliga processer.  

Adapters - bolag verksamma inom området miljöskydd och skapar förutsättningar för att minska framtida negativa kostnader inom miljö.

Förvaltarna tar hänsyn till ESG-faktorer med fokus på hållbarhet vid utvärderingen och den är väl integrerad i investeringsprocessen. En viktig del är att Nordea använder en egenutvecklad hållbarhets betygsättning.

Investeringsprocessen mynnar ut en koncentrerad portfölj på mellan 40 och 60 bolag. Portföljen innehåller de bolag förvaltarna tror har bäst riskjusterad avkastningspotential inom varje strategi. Investeringshorisonten är långsiktig, på minst tre år. Idag har fonden 50 investeringar.

Inget innehav väger mer än 5,5 procent. De tio största bolagen i portföljen står i dag för 31 procent av det förvaltade kapitalet. Långsiktigheten i investeringarna är tydlig i och med att omsättningshastigheten är låg.

Den största skillnaden mot en globalfond är att fonden har en lutning åt medelstora bolag. Att båda miljöfonderna har en övervikt i medelstora bolag beror på att lösningsorienterade bolag oftast inte är så stora ännu. I de stora bolagen går det alltid att hitta delare av verksamheten som passar in, men hela bolaget ger inte en så ren exponering som förvaltarna önskar.

Över halva fonden består av stora bolag, medelstora bolag utgör 37 procent och resterade del är små bolag. Den geografiska riskspridningen följer ganska väl globalindex, Nordamerika är den största regionen med drygt 62 procent av investeringarna, Europa utgör drygt 27 procent och Asien står för drygt 10 procent. Huvuddelen av bolagen finns på de utvecklade marknaderna.

Fonden får en liten lutning mot tillväxtbolag, det beror på att bolagen växer snabbt inom nya områden. Industribolag är största sektorbetet på 36 procent, följt av teknikbolag på 20 procent. Råvarubolag är tredje störs med 16 procent.

Årets bästa bidragsgivare till fondens avkastning är fondens två största innehav. De två amerikanska återvinningsjättarna Republic Services och Waste Management.

Avkastningen kommer över tid att skilja sig från index, men över tid ska vi gå bättre än index. Risken i fonden är i nivå med en globalfond.

Förvaltarna har lyckats med konststycket att skapa en avkastning som de senaste tre åren snittat på 15 procent, betydligt bättre än kategorisnittets 11,3 procent. Risknivån är lägre än kategorisnittet vilket ger fonden klassens högsta riskjusterad avkastning. För den goda prestationen har fonden belönats med fem stjärnor av Morningstar.

Den årliga avgiften på 1,9 procent, men den riskjusterade avkastningen i Nordea Klimatfond gör att jag tycker att det motiverar avgiften. Placera ger fortsatt köpstämpel till Nordea Klimafond.

Placera ser miljöfonder som ett utmärkt komplement till övriga globalfonder i en bred portfölj.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud