Även om Stockholmsbörsen har haft en bländande utveckling de senaste sex åren har utvecklingen varit dyster under de senaste nio månaderna. Från att börsen toppade i april förra året har index backat med drygt 20 procent.

Frågan är var man ska placera pengarna när oron är som störst, och om relativt säkra och trygga placeringar som räntemarknaden är ett alternativ trots att det talats om att vi befinner oss i en obligationsbubbla? Här nedan förklarar vi hur räntesparandet fungerar – och vilka investeringsmöjligheter som det finns.

Med dagens historiskt låga räntor ligger svenska statsobligationsräntor med tio års löptid i dagsläget kring 0,75 procent, vilket är ungefär 20 punkter över den tyska motsvarigheten.

En kort tillbakablick är på sin plats för att beskriva hur vi hamnade här.

Trenden mot de lägre räntorna började i mitten på 1990-talet. För 20 år sedan var tioårsräntan i Sverige cirka 12 procent – i dag är den alltså under 1 procent. Det har gjort att obligationsfonder varit en mycket bra investering de senaste decennierna. Men perioden med sjunkande räntor ser nu ut att lida mot sitt slut.

Det finns många förklaringar till de rekordlåga obligationsräntorna. Internet har ändrat spelplanen för flera affärsmodeller och effektiviserat verksamheter med ökad prispress som följd. Prispressen har varit bra då den har tryckt tillbaka inflationen och inflationsförväntningarna. De senaste årens regleringsiver kring banker och försäkringsbolag har också påverkat efterfrågan på statsobligationer.

Finans- och skuldkrisen har gjort att investerare generellt tagit sin tillflykt till säkra och trygga placeringar som statsobligationer. Centralbankerna världen över har samtidigt bedrivit en mycket expansiv penningpolitik med så kallade kvantitativa lättnader. De har köpt och fortsätter att köpa stora mängder obligationer vilket inte bara håller marknadsräntorna nere utan dessutom resulterat i negativ reporänta i exempelvis Sverige.

Om nu räntorna är på botten och sakta ska gå upp så återstår frågan: Ska jag överhuvudtaget investera i ränteprodukter? Stigande räntor innebär ju att priset på obligationerna faller.

Svaret är att det faktiskt kan finnas flera anledningar att investera i ränteprodukter även om du tror att räntorna inte kan falla mer – men inte för avkastningens skull.

Det handlar snarare om vilken risk du vill ta, vilken horisont du har och om det är ett sparande eller en investering. Som kortsiktigt sparande eller som en krockkudde är ränteprodukter fortfarande intressanta.

Beroende på vad du har för mål med din placering finns det olika produkter att välja mellan.

Det finns flera olika typer av räntefonder. Som grupp tillhör räntefonder en av de säkrare sparformerna, även om de inte är helt riskfria.

Grundläggande för räntefonder är att de påverkas av förändringen i marknadsräntorna. När räntan faller ökar värdet på fonden och ju längre löptid på obligationen desto större värdeökning och vice versa.

En tumregel för hur ränteförändringar slår mot avkastningen är att om räntan på en obligation med tio års löptid stiger med 1 procentenhet leder det till en minskning av värdet med ungefär 10 procent. Ju längre löptid desto högre risk.

Under perioder med stigande marknadsräntor är det alltså inte ovanligt att obligationsfonder kan ge negativ avkastning.

Korta räntefonder

Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år, oftast i statsskuldsväxlar och korta skuldebrev utgivna av företag och banker med hög kreditvärdighet. De kallas även penningmarknadsfonder. De påverkas i liten grad av marknadsräntan och lämpar sig därför till kortsiktiga placeringar.

Korta räntefonder är normalt sett den säkraste sparformen efter ett vanligt sparkonto. En varning är på sin plats då flertalet korta räntefonder har gett negativ avkastning det senaste året till följd av negativ ränta på statsskuldsväxlar.

Om eller när reporäntan åter blir positiv så blir korta räntefonder en bättre sparform. Men som tillfällig parkeringsplats av pengar fungerar de utmärkt.

Här kan du läsa om våra favoriter bland korträntefonderna.

Långa räntefonder

Långräntefonder placerar i räntebärande värdepapper med längre löptider än ett år och kan även kallas obligationsfonder. Obligationer påverkas mer av förändringar i marknadsräntorna och lämpar sig därför till långsiktiga placeringar, framförallt när räntorna är stillastående eller sjunker.

Tidshorisonten på ett sparande i långa räntefonder bör vara på längre sikt, gärna över ett år.

Här kan du läsa om våra favoriter bland de långa räntefonderna.

Företagsobligationsfonder

Företagsobligationer investerar i obligationer utgivna av företag. Eftersom räntan påverkas av två delar – marknadsräntan och företagets kreditrisk – så är också risken i företagsobligationerna större.

Företag med dålig ekonomi får betala högre ränta medan bolag med bra ekonomi betalar lägre ränta för att få låna. Ju stabilare företag, desto billigare är det att låna pengar. Precis som för länder och privatpersoner.

Obligationer som ges ut av bolag med låga kreditbetyg kallas high yield-obligationer eller skräpobligationer. De som emitteras av bolag med bra ekonomi kallas investment grade. Som framgår är företagsobligationsfonder mer riskfyllda än räntefonder.

Här kan du läsa om våra favoriter bland företagsobligationerna.

Realräntefonder

En realräntefond är till för den som vill ha ett inflationsskyddat sparande. Fonden investerar i obligationer, vanligtvis utgivna av staten, som ger en fast avkastning utöver inflationen. När obligationen förfaller återbetalas inte bara det nominella beloppet utan även förändringen i inflationen. När inflationen räknas in kallas det real, därav realräntefonder.

Realräntefonder värdesäkrar ditt sparande i tider med stigande inflation. En varning är på plats i dagsläget då inflationen är obefintlig. Troligen kommer denna räntefondstyp att påverkas mest negativt den dag då de långa marknadsräntorna stiger.

Värt att nämna är också räntefonder som placerar utomlands. De påverkas även av vad som händer med valutakurserna. En fond som till exempel placerar i USA minskar i värde när dollarn sjunker. Det är inte ovanligt att valutakurserna kan förändras med flera procentenheter på kort tid vilket gör att risken i dessa fonder ofta ökar. Utländska räntefonder påverkas även av räntan i det landet.

Valutaeffekten är inte bara en risk – vissa placerar i utländska korträntefonder just därför att de vill skydda sitt kapital mot en svagare krona eller spekulera i att den valda valutan ska stiga.

Hedgefonder

Det finns även hedgefonder med inriktning på räntemarknaden. De har större möjlighet att skapa avkastning när marknadsräntorna går upp. Hedgefonder kan jobba med så kallat räntearbitrage och få avkastning både när räntan går ner (som en vanlig räntefond) och vid en ränteuppgång. Men det finns också nackdelar då några av hedgefonderna är månadshandlade och den minsta tillåtna investeringen är hög.

Lyfter vi åter blicken och tittar på räntesparande generellt så handlar det, i dagens lågräntemiljö, mycket om att dämpa svängningarna i portföljen om det blir fortsatt turbulent på börsen.

Det fungerar som en krockkudde som bevarar värdet på pengarna när annat sparande går sämre. Det gör att vi har kapital kvar att investera för om vi skulle hamna i ett läge där vi tycker att aktier eller andra tillgångsslag ser så attraktiva ut att vi vill köpa.

Hur framtiden ser ut är som vanligt osäkert. Marknaden har vid upprepade tillfällen under de senaste åren trott att räntebotten är nådd och att man därför bör sälja sina ränteinvesteringar.

Men marknaden har tidigare haft fel och det kan finnas bra ränteinvesteringar det närmaste året för den som gör sin hemläxa. Det vi kan konstatera är att året börjat med vikande räntor – och att många långräntefonder är upp med cirka 1 procent i år.