I takt med att allt fler byter jobb oftare, ökar antalet avslutade pensionsförsäkringar, så kallade fribrev, inom tjänstepensionssystemet. Ofta är avslutade pensionsförsäkringar inom kollektivavtalad tjänstepension inlåsta, och kan inte flyttas ihop med nya försäkringar. Det resulterar i att många har sin tjänstepension utspridd på flera olika ställen vilket kan upplevas som svåröverskådligt.
En tydlig majoritet av yrkesaktiva akademiker vill ha flytträtt för sina fribrev och därmed större inflytande över sin egen privatekonomi. Sex av tio akademiker som har kollektivavtalad tjänstepension, har aktivt valt förvaltare. Lika många säger att de skulle samla sina försäkringar på ett och samma ställe om förslaget går igenom. Det framgår i en undersökning bland yrkesverksamma akademiker som Novus gjort på uppdrag av Brummer & Partners.
Akademikerorganisationen SACO är däremot inte överens med flertalet av sina medlemmar som deltagit i undersökningen.
"Det finns en tydlig intressekonflikt mellan SACO, som vill försvara sitt inflytande genom kollektivavtalen, och medlemmarna som vill ha möjligheten att bestämma över sina pensionspengar. Akademiker födda på 1960- och 1970-talet är en generation som håller på att jobba ihop ett pensionskapital fördelat på ett antal fribrev från olika avtalsområden. De kommer att sakna överblick över sitt sparande och löper stor risk att få se delar av sitt pensionskapital uppätet av fasta avgifter", menar Mats Langensjö, vd för Brummer Life Försäkringsbolag.
Göran Arrius, ordförande på Saco, anser att det finns flera risker med fri flytträtt:
"Jag har jobbat inom försäkringsbranchen i 20 år och vet av erfarenhet att kunskapen kring pensioner generellt är väldigt låg. Om det exempelvis var låga avgifter som drev flyttarna vore det något helt annat, men så är det oftast inte. Många blir vilseledda av försäkringsförmedlare och banker med höga provisioner. Om det vore den fria viljan som låg till grund till flytträtten är det toppen, men verkligheten är som sagt en annan", säger han till Placera.
Mats Langensjö har dock en annan uppfattning:
"En vanlig invändning mot flytträtt är spararens oförmåga att göra välinformerade val, men det motsägs av undersökningen. En klar majoritet har gjort ett aktivt val, och en lika stark majoritet skulle samla ihop sina försäkringar om det gick", skriver han i undersökningen.
Undersökningen är baserad på 545 intervjuer bland akademiker med minst tio år på arbetsmarknaden.
