Cecilia Hermansson har den nya titeln senior ekonom på Swedbank, men är även forskare vid KTH i Stockholm. Hon ser flera anledningar till att sätta ett litet frågetecken för Kinas roll som motor i världsekonomin.

"Jag skulle tända en gul varningslampa för Kina", sade makrekonomen Cecilia Hermansson när hon gästade Avanza Forum.

"Jag tror inte att vi kan vänta oss samma krafttag mot lågkonjunkturen av kineserna som vi såg efter förra krisen. Dessutom oroar bostadsmarknaden och landets skuggbanksystem, där lån förmedlas utanför de gängse statliga bankerna. Jag skulle sätta en liten varning utifrån hur mycket dåliga lån som finns i det kinesiska banksystemet."

Hon tror att kinesisk BNP landar på kring 7,5 procent i år, men framhåller att det inte spelar någon roll vad den egentliga siffran blir. 

"Om den kinesiska regeringen har bestämt sig för att tillväxten ska ligga på kring 7 procent under de kommande fem åren så kommer de säga att den gör det, oavsett om det stämmer eller inte", sade hon.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Bank som också ingick i kvällens makropanel, är inte lika pessimistisk när det gäller det folkrika landet i öst.

"Tillväxten i landet kommer att dämpas något, men det är naturligt. Kina kommer att fortsätta vara en motor för världsekonomins tillväxt", tror han.

Både Sven-Arne Svensson och Cecilia Hermansson är dock överens om att det är USA som förtjänar utropstecknet.

"Strukturellt har det hänt mycket positivt i USA. Det man dragit ned på är offentlig sektor, vilket synts i jobbstatistiken, men när det gäller näringslivet har vi sällan sett en sådan tillväxt som nu. Energisektorn är verkligen ett draglok", sade Sven-Arne Svensson, och syftade på de upptäckter av skiffergas som gjorts, och som beräknas göra USA självförsörjande på energi under lång tid framöver.

Cecilia Hermansson höll med.

"Både vad gäller jobben och husmarknaden ser vi positiva tecken. Jag sätter grönt ljus för USA. Vi har visserligen budgetstupet som oroar, men jag tror ändå USA kommer att växa på hyggligt framöver", sade hon.

Europa får fortsatt rött ljus av makroekonomerna. Det cypriotiska räddningspaketet - där en skatt på insatta bankmedel föreslagits - har satt skräck i finansmarknaderna. Oron gäller om bankskatten även får exempelvis greker och spanjorer att vilja skydda sina sparpengar och rusa till bankerna för att ta ut sina medel, vilket i så fall skulle leda till en så kallad "bank run" av stora mått. Det cypriotiska parlamentet röstade på tisdagen dock nej till bankskatten. Sven-Arne Svensson tror knappast att Cypern-debaclet är de sista negativa nyheterna från skuldkrisens Europa.

"Eurokrisen är långt ifrån över. Jag tror inte att det här kommer att stjälpa eurosamarbetet, men faktum kvarstår att det finns alldeles för många olikheter mellan de länder som nu ingår i eurozonen. Det är en tillväxtskillnad på 10 procent mellan det land som går bäst och det som går sämst", konstaterade han.

Sven-Arne Svensson tror exempelvis att Grekland kan komma att lämna eurosamarbetet, om än inte i närtid. Cecilia Hermansson håller inte med.

"Jag tror inte att Grekland kommer att lämna, utan tror faktiskt att euroländerna kommer att bli fler. Lettland, Litauen och Polen är länder som står på kö. Jag tror också att det finns bättre förutsättningar att lösa eurokrisen idag än för ett halvår sedan", sade hon.

Men även Sven-Arne Svensson gav optimisterna vatten på sin kvarn.

"Det har varit otroligt många kriser under 2000-talet. Ändå har världsekonomin växt med 53 procent under de första tolv åren", påminde han.

Även när det kommer till lilla Sverige är han försiktigt optimistisk.

"Vi knagglar oss fram. Tillväxten blir inte hög, den lär hamna på mellan 1,5 till 2 procent under kommande år, men det är ingen katastrof. Sverige kommer tuffa på", sammanfattade Sven-Arne Svensson.