Att pensionsspara själv, utöver tjänstepension, har blivit allt vanligare. Anledningen är främst att vi kan förvänta oss lägre statliga pensioner i framtiden. För ändamålet väljer många individuellt pensionssparande, IPS, som de flesta banker har i sina utbud.
Den största fördelen med IPS är att insättningarna du gör är avdragsgilla mot din inkomst av tjänst samma år. Däremot behöver du inte deklarera de affärer du gör inom ett IPS-konto, du slipper alltså krånglet med K4-blanketten i samband med deklarationen.
IPS har också andra fördelar. Du betalar ingen reavinstskatt om du gör lyckade affärer, istället betalar du en liten schablonskatt på hela ditt sparbelopp. En annan fördel med IPS är att om du köpt aktier så kan du använda dem till att utöva din rösträtt på bolagsstämmor, vilket inte en privat pensionsförsäkring tillåter.
Placeringsmöjligheterna i IPS är många - börsnoterade aktier, fonder och obligationer går utmärkt att välja. Det går också bra att ha pengarna oinvesterade, på ett likvidkonto (dock bara i den bank du har IPS-kontot i) eller i den nya produkten räntebevis när aktiemarknaderna är oroliga. Däremot kan du inte spara i derivat, certifikat eller i onoterade aktier inom IPS.
Den kanske största dragningskraften med IPS är att insättningarna är avdragsgilla i deklarationen, dock max 12 000 kronor per år. Många som ser över sin ekonomi gör därför engångsinbetalningar i slutet av året när man ser hur mycket pengar som finns att sätta av. Andra månadssparar maximalt en tusenlapp i månaden, vilket jämnar ut riskerna, framför allt under oroliga perioder.
Alla som är över 16 år kan IPS-spara. Men för att det ska löna sig behöver du ha haft inkomst under året och betalat skatt. Du ska också ha betalt minst lika mycket i skatt under året som du IPS-sparar.
Du ska absolut inte spara mer än 12 000 kronor på ett år för då blir skatteeffekten negativ. Eftersom du inte får dra av för de pengar över 12 000 som du sätter in har du alltså skattat dem en gång. När du sedan ska ta ut dem som pensionär beskattas pengarna en gång till.
Så långt om insättningarna. Väl inne på IPS-kontot schablonbeskattas dina sparpengar med en årlig avkastningsskatt på det totala värdet. Skatten dras i november varje år och baseras på sparkapitalets värde den 1 januari tidigare samma år. Det innebär att om du gör insättningar nu före årsskiftet så beskattas de pengarna först i november nästa år.
Den som är intresserad av hur stor avkastningsskatt det blir ska räkna så här: Ta IPS-kontots totala värde den 1 januari och multiplicera det med den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Skattesatsen är 15 procent på den summa som du får fram.
Den som hade pengar på IPS-kontot vid årsskiftet kan se fram emot en skatt på knappt 0,4 procent dras nu i november (baserat på en statslåneränta för 2011 på 2,57 procent. Det betyder drygt 45 kronor för de som hade 12 000 kronor den 1 januari i år.
Inför nästa år ser skatten ut att bli ännu lägre eftersom statslåneräntan nu är nere i 1,53 procent.
Men det finns en del hållhakar med IPS. Pengarna kan inte tas ut förrän du fyller 55 år, du låser alltså in pengarna till dess. När du tar ut dem beskattas de som inkomst av tjänst. Man kan säga att du skjuter inkomstbeskattningen på framtiden, vilket är positivt för de flesta, då inkomstskatten ofta är lägre som pensionär än när man arbetar. Utbetalningstiden är flexibel och man kan välja mellan 5 till 20 år.
Många frågar sig också hur de ska tänka när de tar ut sitt IPS-sparande. Det är ju lön, skjuten på framtiden. Här finns inget givet svar, men för de flesta är det sannolikt bäst att börja med att ta ut de pengar man sparat själv och tjänstepensionen, och vänta med den statliga pensionen så länge som möjligt.
Som IPS-sparare är det också skönt att veta pengarna är "skyddade" om det värsta skulle hända. Skulle du avlida innan pengarna betalats ut till dig, får dina förmånstagare ditt pensionskapital. Om det saknas förmånstagare betalas pensionskapitalet istället ut till ditt dödsbo.
IPS har funnits sedan 1994 och under åren har många svenskar attraherats av sparformen. Är du missnöjd med ditt IPS-bolag kan du alltid flytta till ett annat. En bevekelsegrund för flytt kan vara priset, vissa bolag erbjuder gratis IPS medan andra tar ut en avgift. En annan anledning kan vara placeringsmöjligheterna, vissa erbjuder ett brett placeringsspektrum, medan andra bara erbjuder begränsade möjligheter.
Oftast kostar det inget att flytta, men om det gör det brukar det mottagande bolaget stå för flyttavgiften. Det brukar också ombesörja flyttadministrationen.
Så till knäckfrågan alla funderar över: Vad ska jag då placera i?
Här är det en fråga om hur mycket risk du vill ta. Aktier har generellt högre risk än fonder, men även bland fonder finns många olika risknivåer. Placera.nu redovisar varje månad våra tio bästa tips på köpvärda aktier och fonder på ett halvårs sikt.
Klicka här för att komma till våra 10 köpvärda fonder
Klicka här för att se våra 10 köpvärda aktier
Läs mer här om hur du ska tänka kring riskniåver och vad du ska placera i
