Centralbankschefen Ben Bernanke var försiktig med att utlova nya stödåtgärder när han höll tal inför senatens bankkommitté tidigare i veckan, samtidigt som allt fler orosmoln tornar upp sig.
Det är för hushållssektorn som frågetecknen växt under senare tid. I detaljhandeln minskade försäljningen för tredje månaden i rad i juni och hushållen har fått en allt mer pessimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen i stort. Detta trots att boräntorna är på de lägsta nivåerna under hela efterkrigstiden och bensinpriserna fallit under de senaste månaderna. Genomsnittsräntan på ett 15-årigt amerikanskt bostadslån ligger numera på 3,12 procent, att jämföra med listpriset på cirka 4,25 procent som en svensk i sin tur kan binda ett tioårigt lån på.
Och även om bostadsbyggandet steg i juni så kom det lite illavarslande signaler från bostadsmarknaden i övrigt. Antalet beviljade bygglov gick i juni ned med närmare fyra procent och försäljningen av befintliga bostäder sjönk med 5,5 procent.
En av oroshärdarna för hushållen är arbetsmarknaden där antalet nyanmälda arbetssökande per vecka steg till 386 000 i förra veckan och nu åter närmar sig den närmast magiska 400 000-nivån. Frågan är om utvecklingen kan fortsätta.
I företagssektorn är det något mer optimistiskt utan att för den skull vara särskilt euforiskt. Industriproduktionen ökade i juni med 0,4 procent och kapacitetsutnyttjande steg till 78,9 procent. Dessutom steg det viktiga regionala inköpschefsindexet för Philadelphiaregionen i juli till -12,9 från -16,6 månaden innan. Men minusvärden är förstås aldrig särskilt bra eftersom det indikerar en fortsatt försvagning av industriaktiviteten.
Det är dock inte de kortsiktiga svängningarna som borde vara de ekonomisk-politiska potentaternas största bekymmer. Det riktigt problematiska är istället företagens (och delvis även hushållens) syn på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna i USA.
I den "Beige book" som publicerades i veckan, och som är en sammanställning av den ekonomiska situationen i de olika centralbanksdistrikt som USA är uppdelat i, är det allt fler företagare som uppger oro för den finanspolitiska situationen i USA. Det anges av många som ett av skälen till att man är försiktig med att nyinvestera och anställa ny personal.
Att det amerikanska budgetunderskottet redan i utgångsläget ligger på närmare 10 procent av BNP är i sig ett stort bekymmer, men det som oroar mer är vad som ska ske fram till och efter presidentvalet i höst.
Kongressen har redan lagmässigt fastställt ett antal åtgärder för att förstärka budgeten i form av skattehöjningar och utgiftssänkningar som träder i kraft vid årsskiftet. Det skulle i sig innebära en åtstramande effekt på amerikansk ekonomi på omkring 3,5 procent av BNP. Det är det här som kommit att kallas "fiscal cliff" i USA.
Å andra sidan betyder en fortsatt underskottspolitik att USA riskerar att hamna i samma negativa spiral som EMU-området har gjort. Huruvida den här tolkningen av förloppet är rätt är visserligen föremål för debatt bland ekonomer och politiker men tycks börja bli den gängse synen bland amerikanska företagare.
Det är också därför som centralbankschefen Ben Bernanke samt organisationer som Internationella Valutafonden uppmanar amerikanska politiker att ta tag i situationen redan idag och inte vänta till efter presidentvalet.
Det politiska läget är dock fortsatt låst och någon bred politisk lösning är inte att vänta. Hoppet står snarare till en tydlig parlamentarisk situation efter valet, även om det då blir mycket bråttom att presentera lösningar på budgetproblematiken.
I väntan på det räknar allt fler med att den amerikanska centralbanken ska fortsätta med penningpolitiska stimulanser. Ett nytt stort paket med köp av stats- och/eller bostadsobligationer (QE3) är som alltid högt upp i rykteskarusellen men en annan möjlighet är att följa Bank of England i spåren och erbjuda direktlån och ränterabatt till banker som ökar sin utlåning.
Och även om centralbankschefen Ben Bernanke var försiktig med att utlova nya åtgärder vid sitt tal inför senaten så tolkades hans bekymrade syn på amerikansk ekonomi som att nya penningpolitiska satsningar snart blir aktuella. Det bör vara positivt för börsen på kort sikt men i takt med att höstmörkret närmar sig lär frågetecknen kring den finanspolitiska situationen stiga.
