CSN:s presstalesman skräder inte orden när han välkomnar placera.nu till bolagets stålverk i Volta Redonda, drygt 10 mil nordväst om Rio de Janeiro.

"Andra stålbolag har det jobbigt nu när järnmalmspriset stiger så kraftigt, men vi är vinnare. Nu visar det sig att vår strategi att vara ett integrerat stålbolag med egen järnmalmsproduktion är den rätta", säger José Antonio Valle.

CSN:s stora konkurrent i Brasilien, Gerdau, är ett av de stålbolag som nu tvingas se sina marginaler pressas på grund av högre råvarukostnader eftersom bolaget inte har några egna järnmalmsgruvor.

Även svenska SSAB och finländska Outokumpu är exempel på stålbolag som är förlorare på att priset på järnmalm stigit med cirka 80 procent under de senaste åren. Båda dessa nordiska bolag sålde sina gruvverksamheter för ungefär två decennier sedan då priserna var så låga att många gruvor var olönsamma. Dessa strategiska beslut ångrar stålbolagen troligen i dag.

José Antonio Valle tror att de stålbolag som inte har egen järnmalmsproduktion nu seriöst funderar på att köpa järnmalmsgruvor.

"Problemet för dem är dock att järnmalmsgruvor är väldigt dyra nu eftersom priset på järnmalm antagligen fortsätter upp eftersom kineserna köper så mycket", säger José Antonio Valle.

Temperaturen är hög järnmalmsmarknaden. Det är den också utanför CSN:s stålverk är termometern står en bra bit över 30 grader och inne i stålverket är det minst 10 grader till. När järnmalm och kol bli råjärn stiger temperaturen i masugnen till långt över 1 000 grader. Placera.nu får följa hela produktionen i stålverket från masugnen till valsningen där stålet formas.

Om man inte är stålingenjör går det knappast att se några skillnader mellan tillverkningsprocessen i CSN:s stålverk och i till exempel SSAB:s stålverk. Det är dock ganska uppenbart att det är mindre ordning och organisation i CSN:s stålverk jämfört med i de nordiska stålbolagens anläggningar.

CSN:s stålverk producerar cirka 4 miljoner ton platta stålprodukter per år vilket gör bolaget till den nästa största producenten av produkten på den brasilianska marknaden. Platta stål används bland annat till bilar.

"90 procent av vår produktion går till kunder i Brasilien och det är bra för oss. Hade vi haft en större export hade vi antagligen påverkats negativt av att den brasilianska realen förstärkts så mycket mot de flesta andra valutor", säger José Antonio Valle.

Till följd av kraftigt stigande efterfrågan på långa stålprodukter, till exempel stålbalkar, från de brasilianska byggnadsindustrin, håller CSN på att färdigställda en produktionsanläggning för långa stålprodukter i Volta Redonda. Den ska vara i drift från i mitten av 2011 och då ska man börja vinna marknadsandelar av Arcelor Mittal och Gerdau som dominerar produktområdet.

"Stora stålbalkar behövs till infrastruktur och till nya idrottsanläggningar som ska byggas inför fortbolls-VM och OS", säger José Antonio Valle.

CSN:s stålproduktion är lönsam och står för nära 70 procent av koncernens resultat men under de närmaste kvartalen förväntas stålverkets betydelse för det totala resultatet minska. Orsaken till det är att järnmalmsgruvorna kommer att ge ett större bidrag till vinsten, dels till följd av stigande järnmalmspriser och dels för att produktionen successivt ska öka.

En ytterligare orsak till att stålförsäljningen väntas få en mindre inverkan på resultatet framöver är att CSN nyligen även har börjat tillverka cement.

CSN äger 100 procent av järnmalmsgruvan Casa Pedra Mine och 60 procent av  gruvan Namisa. De totala produktionen vid dessa gruvor är cirka 28,6 miljoner ton järnmalm per år vilket gör bolaget till den sjätte största järnmalmsproducenten i världen. Störst är CSN:s brasilianska storebror Vale.

Eftersom CSN:s egna stålverk konsumerar cirka 10 miljoner ton järnmalm per år är CSN en stor nettoförsäljare av järnmalm. Det är en av huvudanledningarna till att många aktieanalytiker i Brasilien är positivt inställda till CSN:s aktie som både handlas på den brasilianska börsen och på New York-börsen.

Räknat i marnadsvärde är CSN ett av 10 största stål- och gruvbolagen i välden med ett börsvärde på cirka 25 miljarder dollar, motsvarande drygt 160 miljarder kronor.