Enligt Per Jansson är Sverige i “ett bättre läge” än vid novembermötet. Tillväxten har överraskat positivt utan att tecken på överhettning syns. Samtidigt har inflationen fallit tillbaka rejält. KPIF föll till 2,3% i november och KPIF exklusive energi till 2,4%.

Jansson lyfter att flera kortsiktiga inflationsmått och underliggande indikatorer pekar åt samma håll – inflationen riskerar att hamna under målet framöver. Jansson menar att han inte sett en lika samstämmig bild av detta sedan inflationsuppgången tog fart 2022.

Därför drar han en tydlig slutsats. Riskerna har förskjutits. Det är inte längre uppsidan som oroar mest – utan nedsidan.

Skulle direktionen behöva ändra sig handlar det snarare om att sänka räntan ytterligare än att höja den, enligt Jansson.

”Vi behöver ha beredskap att vid behov snabbt tänka om”, konstaterar Jansson.

Matmomsen kan pressa inflationen mer än väntat

Jansson tar också upp regeringens planerade momssänkning på livsmedel i april 2026. Han tror att den får fullt genomslag i priserna.

Men varnar samtidigt för att momssänkningen kan pressa ned inflationsförväntningarna och i förlängningen påverka lönebildningen. I så fall kan inflationstrycket bli svagare än Riksbanken räknar med.

Direktionen var enig om räntebeslutet, men protokollet vittnar ändå om vissa skillnader. Till skillnad från Jansson ser Anna Seim fortsatt risk för att inflationen kan överraska på uppsidan.

Hon pekar bland annat på en mer expansiv finanspolitik, geopolitiska risker och möjliga utbudsstörningar, och drar paralleller till inflationsuppgången 2021 – 2022. Seim noterar också att inflationen fortfarande är förhöjd i många länder och att den kan vara på väg upp i USA.

Förste vice riksbankschef Aino Bunge lutar åt att Riksbanken har sänkt tillräckligt i denna cykel, eftersom konjunkturen ser bättre ut. Samtidigt vill hon inte låsa fast sig vid en framtida bana.

“Osvuret är bäst”, konstaterar hon.

Detta motiverar Thedéen att sänka

Riksbankens huvudscenario är att räntan ligger kvar på 1,75% en tid framöver och sedan stiger långsamt längre fram.

Och den bilden håller riksbankschefen Erik Thedéen fast vid. Han konstaterade att inflationen fallit tillbaka och att det fortfarande finns gott om lediga resurser i ekonomin, trots en tydligare konjunkturuppgång. Därför vill han låta styrräntan ligga kvar på nuvarande nivå en tid framöver.

Han betonar att penningpolitiken måste vara framåtblickande – särskilt nästa år när momsförändringar kan ge tillfälliga effekter på inflationen som Riksbanken behöver “se igenom”.

Men han lyfter också vad som skulle kunna motivera en sänkning.

”Som jag ser det i dag kan en sådan åtgärd framförallt bli aktuell om både konjunkturen och inflationstrycket nästa år blir oväntat svaga”, konstaterar Thedéen.

Samtidigt noterar han att räntebanan justerats upp något från första kvartalet 2027 och framåt eftersom konjunkturen ser starkare ut än tidigare.