Sverige står inför ett ovanligt starkt 2026, enligt Riksbanken som spår nära 3% tillväxt. ”Vi kommer att växa starkt nästa år”, säger Erik Thedéen – men pekar ut såväl geopolitik som kronkurs som möjliga bakslag. Han talar också om: ✔ Fed och oberoendet: "Tror att vi alla är oroliga" ✔ Eurodebatten: Letat sig in i huset ✔ En femte ledamot behövs: "Hoppas att det sker så snart som möjligt"
Idag, 14:29
Julen är runt hörnet och Riksbanken har under torsdagen lämnat årets sista räntebesked. Utfallet blev ingen överraskning: räntan ligger kvar på 1,75% – och där väntas den ligga åtminstone under de första tre kvartalet 2026.
Det är din bästa gissning?
"Jag brukar inte säga gissning, jag säger bedömning", påpekar en ovanligt julmunter riksbankschef till Placera.
Tillväxtutsikterna inför nästa år ser bättre ut än tidigare, med en BNP-prognos på nära 3%. Det är en markant skillnad mot den amerikanska ekonomin som väntas växa omkring 1%. Riksbanken räknar också med att konsumtionen ökar i god takt framåt.
"Vi har haft en utdragen lågkonjunktur, hög arbetslöshet och relativt mycket lediga resurser. Men nu ser det ut att växa starkt. Vi växte starkt tredje kvartalet och vi kommer att växa starkt nästa år", säger Erik Thedéen.
Riksbankschefen räknar med att inflationen stabiliseras runt målet, även om den blir stökig under 2026 – främst på grund av den tillfälliga sänkningen av matmomsen i april. Den väntas dra ned inflationstalen, vilket gör det viktigare att följa den underliggande utvecklingen, påpekar han.
Vilken var den största överraskningen i år för Riksbanken?
"Det var en svår fråga", säger Thedéen och funderar några sekunder.
"Jag tror att de flesta varit överraskade av hur lite ekonomin – även internationellt – har drabbats av både Ukraina-kriget och de amerikanska tullarna. Den samlade bedömningen var att effekterna skulle bli större", säger han och fortsätter:
"Nu kan man väl säga att vi reviderat upp prognoserna även för Sverige, framför allt för innevarande år. Det har gått bättre än vi trodde från den bilden vi hade så sent som i september."
Vilken utveckling skulle kunna få Riksbanken att sänka räntan under nästa år? Thedéen betonar riskerna i båda riktningar.
"Det skulle kunna vara så att finanspolitiska stimulanser, en lägre ränta och mer förhoppningsfulla hushåll driver upp efterfrågan. Det finns prognosmakare som tror på en tillväxt över 3%. Det i kombination med utbudsstörningar – som inte är mitt huvudscenario men inte kan uteslutas – skulle kunna ge högre inflation."
Men å andra sidan?
"Kan man också tänka sig för låg inflation och en tillväxt som hackar mer än vi tror. Och kanske en fortsatt stärkt krona som driver ned importpriser."
Han lyfter även risken för mer dramatiska scenarier kopplade till amerikansk politik och geopolitik.
Vad tror du att din kollega Jerome Powell tänker inför nästa år?
"Det kan jag inte riktigt uttala mig om. Han vet väl att han bara sitter som ordförande till maj i alla fall."
Då löper Fed-chefens mandattid ut och efterträdaren ska utses av Donald Trump, som tidigare försökt pressa Fed att sänka räntan.
Är du orolig för Feds oberoende?
"Jag tror att vi alla är oroliga för att världens viktigaste centralbank inte fortsätter vara det ankare för det finansiella systemet och världsekonomin som den är. Det har byggt på en framgångsrik politik som bygger på just oberoende", säger han och avslutar med dov stämma:
"Och jag hoppas att det fortsätter så."
Eurofrågan har återaktualiserats efter att nationalekonomen Lars Calmfors publicerat en rapport där han, tillsammans med forskarkollegor, förespråkar ett svenskt euromedlemskap.
Är det något som diskuteras inom Riksbanken?
"Den debatt som finns utanför huset kommer också in här. Men vår roll är tydlig. Beslutet om växelkursregim är för regering och riksdag."
Men han betonar samtidigt:
"Skulle diskussionen ta fart är det vår uppgift att veta hur processen går till och vilket regelverk som gäller. Men där är vi inte ännu."
I höstas lämnade vice riksbankschef Anna Breman för att bli chef för Nya Zeelands centralbank. Ingen ersättare är ännu utsedd.
Hur har det gått att vara en person kort i direktionen?
"Det har gått alldeles utmärkt. Men jag välkomnar att vi får en femte ledamot. Det har inte stört beslutsfattandet, men det är bra att det kommer en ny. Jag hoppas att det sker så snart som möjligt."
Sverige står inför ett ovanligt starkt 2026, enligt Riksbanken som spår nära 3% tillväxt. ”Vi kommer att växa starkt nästa år”, säger Erik Thedéen – men pekar ut såväl geopolitik som kronkurs som möjliga bakslag. Han talar också om: ✔ Fed och oberoendet: "Tror att vi alla är oroliga" ✔ Eurodebatten: Letat sig in i huset ✔ En femte ledamot behövs: "Hoppas att det sker så snart som möjligt"
Idag, 14:29
Julen är runt hörnet och Riksbanken har under torsdagen lämnat årets sista räntebesked. Utfallet blev ingen överraskning: räntan ligger kvar på 1,75% – och där väntas den ligga åtminstone under de första tre kvartalet 2026.
Det är din bästa gissning?
"Jag brukar inte säga gissning, jag säger bedömning", påpekar en ovanligt julmunter riksbankschef till Placera.
Tillväxtutsikterna inför nästa år ser bättre ut än tidigare, med en BNP-prognos på nära 3%. Det är en markant skillnad mot den amerikanska ekonomin som väntas växa omkring 1%. Riksbanken räknar också med att konsumtionen ökar i god takt framåt.
"Vi har haft en utdragen lågkonjunktur, hög arbetslöshet och relativt mycket lediga resurser. Men nu ser det ut att växa starkt. Vi växte starkt tredje kvartalet och vi kommer att växa starkt nästa år", säger Erik Thedéen.
Riksbankschefen räknar med att inflationen stabiliseras runt målet, även om den blir stökig under 2026 – främst på grund av den tillfälliga sänkningen av matmomsen i april. Den väntas dra ned inflationstalen, vilket gör det viktigare att följa den underliggande utvecklingen, påpekar han.
Vilken var den största överraskningen i år för Riksbanken?
"Det var en svår fråga", säger Thedéen och funderar några sekunder.
"Jag tror att de flesta varit överraskade av hur lite ekonomin – även internationellt – har drabbats av både Ukraina-kriget och de amerikanska tullarna. Den samlade bedömningen var att effekterna skulle bli större", säger han och fortsätter:
"Nu kan man väl säga att vi reviderat upp prognoserna även för Sverige, framför allt för innevarande år. Det har gått bättre än vi trodde från den bilden vi hade så sent som i september."
Vilken utveckling skulle kunna få Riksbanken att sänka räntan under nästa år? Thedéen betonar riskerna i båda riktningar.
"Det skulle kunna vara så att finanspolitiska stimulanser, en lägre ränta och mer förhoppningsfulla hushåll driver upp efterfrågan. Det finns prognosmakare som tror på en tillväxt över 3%. Det i kombination med utbudsstörningar – som inte är mitt huvudscenario men inte kan uteslutas – skulle kunna ge högre inflation."
Men å andra sidan?
"Kan man också tänka sig för låg inflation och en tillväxt som hackar mer än vi tror. Och kanske en fortsatt stärkt krona som driver ned importpriser."
Han lyfter även risken för mer dramatiska scenarier kopplade till amerikansk politik och geopolitik.
Vad tror du att din kollega Jerome Powell tänker inför nästa år?
"Det kan jag inte riktigt uttala mig om. Han vet väl att han bara sitter som ordförande till maj i alla fall."
Då löper Fed-chefens mandattid ut och efterträdaren ska utses av Donald Trump, som tidigare försökt pressa Fed att sänka räntan.
Är du orolig för Feds oberoende?
"Jag tror att vi alla är oroliga för att världens viktigaste centralbank inte fortsätter vara det ankare för det finansiella systemet och världsekonomin som den är. Det har byggt på en framgångsrik politik som bygger på just oberoende", säger han och avslutar med dov stämma:
"Och jag hoppas att det fortsätter så."
Eurofrågan har återaktualiserats efter att nationalekonomen Lars Calmfors publicerat en rapport där han, tillsammans med forskarkollegor, förespråkar ett svenskt euromedlemskap.
Är det något som diskuteras inom Riksbanken?
"Den debatt som finns utanför huset kommer också in här. Men vår roll är tydlig. Beslutet om växelkursregim är för regering och riksdag."
Men han betonar samtidigt:
"Skulle diskussionen ta fart är det vår uppgift att veta hur processen går till och vilket regelverk som gäller. Men där är vi inte ännu."
I höstas lämnade vice riksbankschef Anna Breman för att bli chef för Nya Zeelands centralbank. Ingen ersättare är ännu utsedd.
Hur har det gått att vara en person kort i direktionen?
"Det har gått alldeles utmärkt. Men jag välkomnar att vi får en femte ledamot. Det har inte stört beslutsfattandet, men det är bra att det kommer en ny. Jag hoppas att det sker så snart som möjligt."
Svensk ekonomi
Intellego-härvan
Analyser
Aktierekommendationer
Svensk ekonomi
Intellego-härvan
Analyser
Aktierekommendationer
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 820,56
