Den ekonomiska utvecklingen ger nu Riksbanken möjlighet att avvakta och låta tidigare åtstramningar fortsätta verka i ekonomin, menar Christina Nyman.

”Jag ser att svensk ekonomi har påbörjat en efterlängtad återhämtning och att inflationstrycket är på väg ner. Det ger utrymme för Riksbanken att ha tålamod och låta ekonomin växa så att även arbetsmarknaden förbättras.”

När det gäller penningpolitikens nästa steg ser Christina Nyman ingen snar förändring, utan räknar med en lång period av oförändrad ränta.

”Jag tror de ligger still under 2026 och börjar höja räntan 2027. För att landa på 2,25% i slutet av 2027.”

"Marknadsräntorna fortsätter svagt uppåt"

Samtidigt har vissa aktörer börjat höja de bundna bolåneräntorna, vilket väckt frågor om finansieringskostnaderna i ekonomin redan har börjat stiga.

”Långa marknadsräntor har börjat stiga och vår förväntan är att de kommer fortsätta svagt upp då vi ser framför oss att styrräntan kommer ligga högre i framtiden.”

De bundna bolåneräntorna bedömer hon därmed ha passerat botten.

”De har bottnat och kommer stiga långsamt härifrån”, säger hon

Fred kan trycka inflationen uppåt

Ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina skulle få konsekvenser för den europeiska ekonomin, bland annat skulle inflationen kunna stiga, enligt Christina Nyman.

”Återuppbyggnad av Ukraina skulle öka efterfrågan för företag inom bygg- och infrastruktur bland annat och öka efterfrågan på arbetskraft. Men skulle möjligen också kunna öka inflationstrycket något i Europa.”

Samtidigt tror hon att hushållens ekonomi spelar en större roll för framtidstron än geopolitiken.

”Stämningsläget skulle kunna förbättras men jag tror egentligen det påverkas mer av att hushåll får mer i plånboken.”