Bland investerare finns två olika trosuppfattningar: Värde och tillväxt. Tillväxtförvaltaren blickar framåt. Idén är att hitta bolag där bolagets framtida tillväxt inte är inräknad i dagens aktiekurs. Värdeförvaltaren räknar i stället ut vad bolaget är värt i dag och jämför det med aktiekursen. De bolag som har en ¿rabatt¿ på omkring 50 procent brukar kvala in som värdeaktier.

Man kan också beskriva det som att tillväxtorienterade förvaltare söker aktier där dagens aktiekurs inte speglar företagets tillväxtpotential. Och för värdeförvaltaren gäller att dagens aktiekurs inte speglar företagets verkliga värde.

De flesta värdeförvaltare anser att företag har två värden: en rationell värdering och en irrationell. Den rationella värderingen, eller bolagets verkliga värde, är vad bolaget är värt om det styckas upp och säljs, ungefär som en kreditanalytiker skulle resonera. Ett företags irrationella värde är helt enkelt dagens aktiekurs.

Sparinvest är ett exempel på fondbolag med utpräglad värdeorienterad förvaltningsstil.

"Om värde och tillväxt vore två religioner, då är vi de konservativa katolikerna. De bolag vi investerar i ska dels ha en mycket solid balansräkning, dels ska belåningsgraden vara låg", säger Frits Carlsen, affärsutvecklingschef för Sparinvest i Luxemburg.

Enligt honom är den genomsnittliga belåningsgraden för de företag som ingår i MSCI World 80 procent (eget kapital i förhållande till lånat kapital). De bolag som ingår i Sparinvests fonder får inte ha högre belåning än 50 procent, och i dag ligger snittet på 20 procent.

Även när balansräkningarna nagelfars är det försiktighetsprincipen som gäller.

"Egentligen är det självklart. Stabila företag med god ekonomi har större chanser att överleva. Dessutom har de kapital att investera när sämre ekonomiska tider stundar. När vi granskar balansräkningen sker det på samma sätt som när en kreditanalytiker arbetar, men vi rensar alltid bort osäkra poster som goodwill", säger Frits Carlsen.

Förenklat kan man sammanfatta Sparinvests förvaltningsfilosofi på följande sätt: Fondbolaget letar efter undervärderade företag. Värderingen räknas på bolagets rationella värde som jämförs med det irrationella värdet, alltså dagens pris på aktien. Om det rationella värdet är lägre än 50 procent av dagens aktiekurs är det köpläge. Men dessutom ska bolaget ha en solid balansräkning och låg belåningsgrad.

Det finns en rad andra värdeförvaltare. Hit räknas bland annat Odin och Nordea 1. Många större aktörer har värdefonder i sitt utbud, till exempel Morgan Stanley. Men även AktieAnsvar Europeiska fond räknas av Morningstar som en valuefond. Men fondens förvaltare, Stefan Carlenius, håller inte med om att fonden i alla konjunkturlägen är en renodlat valuefond. Han ser kategoriseringen som ett resultat av att de aktier han tror på för tillfället klassificeras som värdeaktier.

Sparare som är ute efter värdefonder bör därför kolla med fondbolaget om det verkligen är en sådan fond, vilket enklast sker genom att gå in på hemsidan. Värdeaktier finns oftast i traditionella branscher, exempelvis verkstad och tillverkande företag. Sparinvest har till exempel placerat i Volkswagen när bolaget hade strukturella problem, det brittiska bolaget BAA som är ett företag som sköter alla flygplatser i Storbritannien. Ett resultat av en utpräglad värdeorienterad förvaltningsstil är att innehaven avviker kraftigt mot index. Exempelvis har Sparinvest enbart 3,5 procent av sin globalfond placerad i USA och 27 procent i Japan.

Henrik Norberg