Att styrelseledamöter äger aktier i det egna bolaget ses av många investerare som en viktig signal. Den som har ett ekonomiskt engagemang kommer också jobba för att stärka aktieägarvärdet, brukar de som tror på pilotskolan resonera.

Men aktieägande i börsbolagens styrelser är långt ifrån självklart. En stor granskning av Placeras systertidning Affärsvärlden visade häromåret att var fjärde styrelseledamot på Stockholmsbörsen inte satsat en krona.

Fondbolagets skarpa krav

Nu agerar Länsförsäkringar Fondförvaltning som har omkring 430 miljarder kronor under förvaltning.

Johannes Wingborg, som är ägaransvarig, säger att han tröttande efter att ha frågat om aktieägande på otaliga bolagsstämmor.

"Vi har valt att bli mer offensiva. Nu röstar vi emot ledamöter som inte äger aktier på bolagsstämman", säger han till Placera, och poängterar att det handlar om omval av ledamöter.

Varför är det viktigt att ledamöter äger aktier? 

"Vi ser det här som att det ska finnas en gemenskap med aktieägarna å ena sidan och med styrelsen å den andra", säger Johannes Wingborg och tillägger:

"Och varför ska vi köpa fler aktier om personer i styrelsen inte tycker att det är värt att äga aktier i bolaget?"

Låga ribban

Den nya skarpare hållningen har tillämpats sedan i våras. Kravet enligt den nya policyn är att ledamöter ska äga minst en (1) aktie i bolaget.

Trots den låga ribban upplever Johannes Wingborg att kravet har haft effekt. I flera fall har ledamöter köpt aktier inför stämman, i andra fall har aktier köpts efter en nej-röst från Länsförsäkringars fondbolag. Det senare är Hexagon ett exempel på.

"Jag har inte sammanställt någon statistik, men jag ser att det har gjorts aktieköp till exempel i Hexagon", säger han.

Utländska bolag nästa

Hittills har kravet på aktieägande tillämpats på svenska bolag, men efter årsskiftet kommer fondbolaget kräva aktieägande även i utländska bolag.

Trots den principiella hållningen tycker Johannes Wingborg att han är pragmatisk.

"Om någon framför att det inte går av legala skäl, då borrar inte jag djupare i det", säger han.

Styrelseledamöter som är beroende till en större aktieägare, till exempel anställd i ett investmentbolag, är också undantagna.

Röstade emot Hemnets ordförande

En ledamot som Johannes Wingborg röstat emot är Anders Nilsson, som är styrelseordförande i Hemnet. Han saknade länge aktieägande och försvarade också sitt ställningstagande på bolagsstämman i maj.

Anders Nilsson vill inte ställa upp på en intervju, men svarar på Placeras frågor per mejl.

"Genom att inte äga aktier tar jag bort personligt ekonomiskt intressen som faktor för att påverka beslut och prioriterar Hemnets strategiska utveckling", skriver han.

Foto: Hemnet

Anders Nilsson uppger att han respekterar Johannes Wingborgs hållning, som han menar bidrar till en levande debatt om svensk bolagsstyrning. Men lägger till:

"Aktieägande ger direkt incitament, avsaknaden av det ger en opartisk blick på både taktiska och strategiska beslut som kan gynna bolaget långsiktigt."

Varför ska andra investera i Hemnet när styrelsens ordförande inte gör det?

"Jag investerar mig själv, vilket är den starkaste signal jag kan skicka."

Hemnets aktie är ned 35% på ett år. Kan du förstå att det uppfattas som att ordförande slipper ta den smällen?

"Ja, det gör jag. Å andra sidan har jag inte tagit del av den positiva aktiekursutvecklingen sedan jag tillträdde."

Kovändningen: Miljonköper aktier

Efter Placeras frågor har Anders Nilsson ändrat sig. Han har nu köpt sina första 5 000 aktier för knappt 1,2 Mkr, vilket motsvarar ett årsarvode.

I ett mejl skriver han:

"Att inte äga aktier i bolaget har väckt viss uppmärksamhet och för att göra det tydligt att jag fullt står bakom och tror på bolaget har jag därför omvärderat mitt tidigare beslut och äger numera aktier i bolaget."