I kölvattnet av börsoron har intresset för räntesparande ökat markant. Bankkonto och företagsobligationsfonder har attraherat mycket kapital. Likaså har de nya räntebevisen blivit lite av en favoritprodukt.

Detta är inte fonder, utan enskilda värdepapper som är konstruerade som enskilda företagsobligationer. De är anpassade för privatpersoner och handlas i poster om 10 000 kronor. Räntebetalningarna kallas för kupongränta och betalas ut fyra gånger per år.

Hur stor kupongen är beror på de olika bolagens och Nordeas ekonomiska situation. De som har bra ekonomi betalar mindre ränta (lägre kupongränta) medan de som har sämre ekonomi måste betala högre ränta (högre kupong).

Räntebevisen är dessutom börsnoterade, således går de att köpa och sälja under dagen när börsen är öppen(räntemarknaden stänger 16.15). Det gör också att marknadspriset på räntebevisen varierar beroende på vad marknaden tror och bolagens framtida möjligheter.

När räntebevisen lanserades var priset 10 000 kronor för en post om 100 bevis. Men sedan dess har det hänt en hel del. Vissa bolag har uppvärderats av marknaden, medan andra har nedvärderats. En uppvärdering innebär att priset för en post om 100 räntebevis stiger, medan en nedvärdering innebär det motsatta.

Ett av bolagen som har fått en uppvärdering av marknaden är Carlsberg. Senast betalt för ett räntebevis i Carlsberg är cirka 103,90 kronor. Den som köpte på 100 har alltså fått en värdestegring på nästan 4 procent, och då har vi inte räknat med de kuponger som har betalats ut sedan starten. Efter uppvärderingen av Carlsbergs räntebevis måste den som vill köpa det betala mer än de ursprungliga 10 000 kronorna. Nu ligger säljkursen på 103,9 kronor.

När man tar hänsyn till både pris, kupong och hur många år det är kvar innan räntebeviset förfaller, och då innehavaren får tillbaka det nominella beloppet på 10 000 kronor, får man något som på engelska kallas för yield. På svenska skulle man kunna säga årlig genomsnittlig avkastning.

För Carlsbergs del har yielden sjunkit till betydligt lägre nivåer än kupongräntan på 4,2 procent. Nu uppgår yielden till 3,2 procent. Anledningen är att beräkningen av yielden tar hänsyn till att endast 10 000 kronor betalas tillbaka när räntebeviset förfaller år 2017, samtidigt som man får betala nästan 10 400 kronor för det idag. I beräkningen tar man alltså hänsyn till att man kommer förlora 400 kronor per räntebevis.

Det förklarar också varför yielden för räntebevis Nokia har seglat iväg och uppgår idag till 8 procent, fast kupongen bara ligger på 5,5 procent.

Räntebeviset på Nokia startade med en kurs på 100, men sedan har det fallit kraftigt. Nokias aktiekurs föll kraftigt under juni och juli, som värst var uppgick fallet till över 60 procent. Börsnedgången fick även priset på räntebeviset att falla. Som lägst kostade ett räntebevis 79 kronor.

Den som vågade köpa räntebevis då fick en riktigt bra yield, närmre 11,5 procent. Sedan dess har priset på räntebevis Nokia stigit och ligger idag på drygt 87 kronor, vilket motsvarare en yield på 8 procent. Följ här hur yielden förändras på Nordeas hemsida.

Kursförändringarna den senaste tiden har också kastat om ordningen på vilka räntebevis som ger högst avkastning. Nu ligger Nokia i topp följt av Stena och Stora Enso. I botten har vi Volkswagen och Carlsberg.