Största bekymret inte USA eller Kina
Fordonsindustrin är ett område. Inom flera andra områden är Kina lika långt, eller längre, fram. Flera stora europeiska företagsledare bedömer att hotet från Kina på lång sikt är betydligt större än vad Trump kan hitta på, på kort sikt.
Draghi-rapporten var också tydlig med att EU måste satsa betydligt mer på forskning och utveckling av framtidens teknologier. Annars riskerar EU att bli ett område ”dit man åker för att titta på gamla hus och äta god mat” som någon undslapp sig.
Kort sagt, Europa befinner sig i en beroendeställning. Att stärka konkurrenskraften vis-à-vis Kina (och USA) kommer ta tid. Lyhördhet kommer vara viktigare framgent.
För ett litet, exportberoende land som Sverige är frihandel en förutsättning för såväl god tillväxt som arbetsmarknad. Att produkter ska tillverkas där de har bäst förutsättningar och sedan transporteras till dem som vill konsumera dem är också en central tankegång inom frihandel – det gynnar såväl konkurrens som effektivitet.
En kanske alltför stor uppmärksamhet ägnas idag åt vad Trump-administrationen gör och inte gör. På längre sikt är nog effekterna av en stadigt växande konkurrens från kinesisk produktion ett större hot.
”Made in China” kanske inte är synonymt med bästa kvalitet idag. Men precis som för Japan där ”Made in Japan” blev något man till slut letade efter i elektronikhyllorna kan Kina gå samma väg.
Det största bekymret för EU är trots allt inte vad som sker i USA eller Kina. Det är vad som inte sker hos oss själva. Kloka bin suger inte i vissna blommor.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom
Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.