Bitcoins senaste prisutveckling har varit en besvikelse för många investerare – särskilt jämfört med traditionella hedginginstrument. Medan ädelmetaller har gjort starka vinster sedan Federal Reserves penningpolitiska pivot sommaren 2025, har Bitcoin halkat efter. Avvikelsen förtjänar förklaring, men den talar mindre mot Bitcoins långsiktiga roll och mer mot en krävande marknadsmiljö under första halvan av 2026.

Ädelmetaller gynnas – Bitcoin halkar efter

Sedan Feds policyskifte – jämte räntesänkningar och mer duvaktiv kommunikation – har guld, silver och platina ökat markant. Utöver penningpolitiken har geopolitiska spänningar, högre energipriser och långvariga centralbanksköp gett ytterligare stöd.

Noterbart är att även investerare inom kryptoekosystemet i högre grad deltar i denna trend. Traders av digitala tillgångar handlar nu aktivt med ädelmetaller. Trots denna växande aptit på “stores-of-value” har Bitcoin hittills halkat efter.

Cykliska faktorer väger in på kort sikt

En betydande motvind har varit kapitalflöden. Sedan hösten 2025 har större Bitcoin-innehavare minskat sina positioner med 29 miljarder USD. Detta är förenligt med historiska mönster som observerats i mittfasen av en så kallad halveringscykel, under vilken fördelningsfaser ofta varar i flera månader.

Även om mindre marknadsaktörer fortsätter att ackumuleras, har denna efterfrågan ännu inte varit tillräcklig för att absorbera överskottsutbudet. Samtidigt förblir institutionella inflöden dämpade. Börshandlade kryptoprodukter har registrerat nettoutflöden sedan årets början. Vi förväntar oss att dessa cykliska rörelser avtar vid mitten av året, precis som de har gjort tidigare.

Penningpolitik: mindre stöd än väntat

Ytterligare tryck kommer från penningpolitiken. Kevin Warsh har nominerats till ny ordförande för USA:s centralbank. Även om han anses vara teknik- och kryptovänlig, är hans hållning till penningpolitiken mer restriktiv. Förväntningarna på en aggressivt duvaktig policyinriktning eller snabb penningstimulans har för tillfället avtagit.

På kort sikt begränsar detta attraktionskraften för riskfyllda tillgångar – inklusive Bitcoin. Det förändrar dock inte den strukturella bakgrunden: höga nivåer av offentlig skuld, statsfinansiell dominans och en expansiv penningpolitisk miljö på längre sikt.

Avkoppling från global likviditet

En annan anmärkningsvärd utveckling är den växande avkopplingen mellan Bitcoin och global penningmängdstillväxt. Historiskt har Bitcoin-priser följt expansionen av global likviditet. För närvarande har en tydlig klyfta uppstått.

Antingen underskattar marknaden detta samband, eller så är en kraftig minskning av den globala likviditeten nära förestående. Med tanke på nuvarande finans- och penningpolitiska förhållanden verkar det senare osannolikt. Istället pekar divergensen på en relativ undervärdering av Bitcoin jämfört med rådande monetära fundament.

Geopolitiken gynnar säkra tillgångar

Under perioder av geopolitisk osäkerhet blir Bitcoins hybrida natur tydlig. Som en tillgång som kombinerar både risk och säkringsegenskaper gynnas Bitcoin inte alltid omedelbart av krisscenarier. Stigande energipriser och geopolitisk upptrappning tenderar att på kort sikt gynna etablerade säkra hamnar som guld.

Historiskt sett har dock Bitcoin ofta följt efter med viss fördröjning – särskilt när de monetära och fiskala konsekvenserna av geopolitiska konflikter blir tydligare.

CLARITY Act som strukturell faktor

På den regulatoriska fronten saknas kortsiktiga katalysatorer, även om en strukturellt viktig utveckling håller på att växa fram på medellång sikt. I centrum för detta står CLARITY-lagen, det mest seriösa försöket hittills att etablera en sammanhängande regleringsram för digitala tillgångar i USA.

Lagförslaget syftar till att lösa flera osäkerheter: vilken tillsynsmyndighet som övervakar vilka segment av kryptomarknaden, vilka krav gäller för handelsplatser och vilka upplysningsplikter som utlöses när tokens ges ut eller handlas. I kärnan av det ursprungliga förslaget finns en tydligare ansvarsfördelning mellan tillsynsmyndigheterna SEC och CFTC.

Även om CLARITY Act antogs i representanthuset i mitten av 2025, har framstegen i senaten stannat av. Lagförslaget har utökats avsevärt och omfattar nu kontroversiella frågor som stablecoin-avkastning, tokenisering av traditionella tillgångar och regleringsbehandling av decentraliserad finansiering. Konkurrerande intressen har lett till förseningar i lagstiftningsprocessen.

På kort sikt påverkar detta marknadssentimentet. På medellång till lång sikt är dock det politiska momentumet för att etablera en marknadsstruktur intakt. För blockkedjeplattformar utöver Bitcoin – såsom Ethereum eller Solana – skulle regulatorisk klarhet vara särskilt betydelsefull. Tydligare tokenklassificering, väldefinierade registreringsvägar för handelsplatser och bindande redovisningsstandarder skulle underlätta tillgången för institutionella investerare.

Mot denna bakgrund kommer regulatorisk klarhet – även om den är mer restriktiv än vissa marknadsaktörer kanske hoppas – sannolikt ge en riktning snarare än avskräckning på lång sikt.

Utmanande månader – konstruktiv inställning

Tillsammans pekar bevisen på en volatil, intervallspräglad marknadsmiljö under de kommande månaderna. Första halvan av 2026 förväntas förbli utmanande för Bitcoin, och det är osannolikt med stora prisutbrott på kort sikt.

Bilden i ett medellångt perspektiv är dock fortfarande konstruktiv. De monetära förhållandena fortsätter att vara positiva, strukturella skuldnivåer är höga, cykliskt försäljningstryck förväntas avta under årets gång och historiska likviditetsförhållanden tyder på möjligheter att komma tillbaka.

Ur detta perspektiv framstår Bitcoin för närvarande mindre som kortsiktig momentumhandel och mer som en strategisk position för investerare med längre investeringshorisont.

James Butterfill är global analyschef på CoinShares.