Nordea (165 kr) är storbanken med omkring 29 000 anställda och Frank Vang-Jensen som VD sedan 2019. Christer Gardells aktivistfond Cevian är en av bankens mer högprofilerade ägare med 3,6% av aktierna. Störst är dock mer passiva institutioner som Blackrock och Vanguard, samt även Norges Bank. De har 4-5% vardera.

Årsomsättning är kring 12 miljarder euro med en för bank sett ganska genomsnittlig intäktsmix. Drygt 60% kommer från räntenettot som till stor del utgörs av bolån och företagskrediter. Ytterligare knappa 30% kommer från provisionsnettot som i större utsträckning är drivet av olika sparprodukter som fonder och depåavgifter.

Det som sticker ut med Nordea är snarare den geografiska exponeringen. Jämfört med de tre helsvenska storbankerna som har merparten av verksamheten i Sverige, har Nordea sedan 2018 sitt säte i Helsingfors och en verksamhet som är ganska jämnt fördelad på Sverige, Finland, Danmark och Norge.

Mot nya mål

Som grafiken bredvid visar har Nordea under de senaste åren gått från att vara sämst i klassen bland storbankerna i termer av avkastning på eget kapital, till att faktiskt ligga i topp.

Det som banken inte riktigt fått ordning på än är kostnaderna, som fortfarande ligger något högre (46% av intäkterna) än övriga storbanker (36-42%). Bland analytiker som följer bolaget har detta varit föremål för diskussion under året. Deras spaning har varit att fallande räntor pressat intäkterna samtidigt som kostnaderna stigit något, vilket försämrat K/I-talet med 2 procentenheter under 2025.

Det vill dock Nordea råda bot på, åtminstone enligt de nya mål för 2026-2030 som kommunicerades i höstas, där ett av målen är att få ned kostnaderna till 40-42%.

Vägen dit hoppas man ska gå via att begränsa kostnadsökningen till omkring 2% årligen – men växa intäkterna ännu snabbare. Sex prioriterade tillväxtområden har pekats ut – bland andra Norge och Sverige samt småföretag och private banking. Ambitionen är att växa snabbare än marknaden med bibehållen lönsamhet.

Blir målen verklighet tänker sig banken att man ska kunna leverera ett resultat om cirka 2 euro per aktie under 2030. Något som skulle motsvara 7-8% årlig vinsttillväxt under 2025-2030. Inte fy skam för en stor och stabil bankpjäs.

Man kan också notera att det nu i dagarna, det vill säga efter att Nordeas mål kommunicerats, har presenterats nyheter om att AI-motorn Claude kan bidra till att modernisera COBOL-baserade system, det vill säga den typ av stordatorbaserade system som utgör grunden i många storbankers IT-infrastruktur. Det är svårt att säga vad det innebär här och nu, men givet att storbankerna har tusentals utvecklare vardera stärker det en tes som funnits redan tidigare – att AI borde kunna bidra till att effektivisera bankerna.

Begränsade tillväxtmöjligheter

Estimaten har tagit en del intryck av bolagets mål. 2026 väntas förvisso bli något svagare givet att räntenettot ser ut falla ytterligare något kvartal, för att sannolikt nå sin botten nu i första kvartalet. Men för 2027 och 2028 hoppas analytikerna på 4% årlig intäktstillväxt men bara 2% kostnadsökning. Det väntas ge ungefär 5% årlig vinsttillväxt på sista raden. Inte riktigt på samma nivå som bankens mål, men ändå klart godkänt.

Samtidigt finns frågetecken kring tillväxtmöjligheterna. Bankmarknaden är mogen och för många produkter ska man nog vänta sig en volymtillväxt i linje med ekonomin.

Det finns en sannolikhet att krigen i Mellanöstern och resulterande störningar på olje- och energimarknaden driver inflation och räntor uppåt på nytt. Svenska femårsräntan har stigit från 2,0% till 2,2% sedan 27 februari. Högre räntor tenderar vara bra för bank, men osäkerheten kan också hämma tillväxten. När räntorna skenade under 2022-2023 växte inte Nordea låneboken alls, exempelvis.

Tar andelar i Sverige

Just nu är inte heller bomarknaden den tillväxtdrivare den varit historiskt. Här tar dock Nordea marknadsandelar från konkurrenterna, och då framför allt i Sverige. Ledningen framhäver att Nordeas nuvarande marknadsandel på bolån i Sverige är cirka 14% samtidigt som banken konsekvent tar en större andel än så av nyutlåningen.

Den utvecklingen sägs ha pågått i över sex års tid nu och under senaste året har banken tagit över 20% av nyutlåningen på marknaden. Något som innebär att Nordeas marknadsandel stadigt glider uppåt.

Det verkar vara odramatiska förändringar som driver detta, så som bättre gränssnitt och självbetjäning samt snabbare kreditbeslut. Vi noterar ändå att ledningen får frågor om i vilken utsträckning man använder pris för ta andelar, men VD Frank Vang-Jensen framhäver att man har en prissättning som ligger ”slightly above average”.

Nordea billigaste storbanken

Slutsats

Storbankerna har värderats upp från 9-10 gånger en nollräntevinst, till 11-12 gånger en vinstnivå som tack vare de högre räntorna nu ligger betydligt högre än historiskt. Tror man storbankerna kan försvara marginalerna framstår det som ganska lockande att betala 11 gånger vinsten för ett Nordea som väntas växa vinsten 5% årligen.

Banken lovar dessutom saftiga utdelningar som ska börja delas ut halvårsvis. Totalt ligger direktavkastningen kring drygt 6% i dagsläget. Bolaget har senaste åren dessutom genomfört stora aktieåterköp.

Mycket hänger dock på den väntade vinsttillväxten. Vi är mer positiva till storbankernas möjlighet att hålla kostnaderna i schack. Men kanske något skeptiska till om Nordea kommer lyckas växa så som man hoppas.

Man kan debattera om uppsidan lockar tillräckligt för något köpråd. Och om P/E 10 eller P/E 11 är lämplig multipel. Dock finns sannolikheten finns att krig och energistörningar ger en ny inflationschock och högre räntor. Och den som vill skydda sig mot det bör nog ha bank i portföljen. Vissa bedömare ser dock risken för ett stagflationsscenario och då lär inte heller bankerna klara sig oskadda. Då finns snarare risk för avvaktande kunder, dämpad efterfrågan och i värsta fall högre arbetslöshet och mer kreditförluster. Den som vill skydda sig mot den här typen av utfall bör nog snarare rikta in sig mer direkt på råvaror och energitillgångar.