Återhämtningen stöds av expansiv finanspolitik, sjunkande inflation och stigande reallöner – men osäkerheten bedöms samtidigt vara ovanligt hög till följd av kriget i Mellanöstern och dess effekter på energimarknaden och världsekonomin.

Det skriver IMF i ett utlåtande om Sveriges ekonomi efter en artikel IV-konsultation.

Enligt IMF går Sverige "in i denna period av ökad global osäkerhet från en position av styrka" och de pekar på landets starka institutioner och historik av effektiv ekonomisk politik.

Efter en period av dämpad ekonomisk aktivitet sedan 2023 växte svensk BNP med 1,5 procent under 2025. IMF räknar nu med att tillväxten ökar 2,1 procent i år och 1,9 procent nästa år.

Enligt IMF har återhämtningen drivits av politiska stödåtgärder och återhämtade hushållsinkomster. Samtidigt har konflikten i Mellanöstern redan påverkat svensk ekonomi negativt.

IMF uppskattar att kriget har minskat Sveriges samlade tillväxt med mellan 0,3 och 0,4 procentenheter under de kommande två åren.

Inflationen har fallit tydligt under det senaste året. Den årliga inflationstakten låg på 0,8 procent i april, delvis till följd av kronförstärkningen och tillfälliga åtgärder som den sänkta momsen på livsmedel, skriver de.

Trots stigande energipriser väntas inflationen ligga under Riksbankens mål även de kommande åren. IMF bedömer att inflationen uppgår till 1,6 procent 2026 och 1,7 procent 2027.

Men osäkerheten är stor och "nedåtriskerna för tillväxten och uppåtriskerna för inflationen dominerar", konstaterar IMF.

En mer utdragen konflikt i Mellanöstern och långsammare återställning av energiinfrastruktur skulle kunna slå hårt mot både tillväxt och inflation, varnar organisationen för.

IMF anser att Riksbanken för närvarande har ett gynnsamt utgångsläge tack vare den låga inflationen och rekommenderar att penningpolitiken hålls oförändrad tills vidare.

"Penningpolitiken kan ligga still för tillfället eftersom uppåt- och nedåttryck i stort sett balanserar varandra", skriver IMF.

Samtidigt uppmanas Riksbanken att noggrant följa utvecklingen och vara redo att agera om inflationsutsikterna förändras.

IMF är försiktigt kritiskt till vissa av regeringens stödåtgärder. Organisationen pekar på att sänkta skatter på bensin och diesel samt stöd till el- och gaskostnader visserligen varit snabba och tillfälliga åtgärder – men att de också riskerar att motverka energibesparingar.

Även den tillfälliga momssänkningen på livsmedel bör enligt IMF avvecklas som planerat eftersom den "skapar snedvridningar" i ekonomin.

I stället rekommenderar IMF mer riktade stöd till utsatta hushåll för att bevara det finanspolitiska handlingsutrymmet.

IMF bedömer att det svenska finansiella systemet är stabilt, med starka kapital- och likviditetsbuffertar hos bankerna. Samtidigt kvarstår flera sårbarheter.

Hushållens höga skuldsättning, bankernas exponering mot fastighetssektorn och beroendet av marknadsfinansiering lyfts också fram som fortsatt betydande risker.

De nyligen lättade bolånereglerna väntas bara få måttliga effekter på bostadspriserna, men IMF uppmanar myndigheterna att noggrant följa utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens balansräkningar.

På längre sikt anser IMF att Sverige måste stärka produktivitetstillväxten för att klara ökade kostnader kopplade till bland annat försvar, åldrande befolkning och klimatomställning.

Organisationen pekar särskilt på reformbehov inom bostadsmarknaden, infrastrukturen och den offentliga administrationen.

Samtidigt lyfts Sveriges starka position inom artificiell intelligens fram som en möjlig konkurrensfördel.

"Sverige har komparativa fördelar inom flera centrala delar av AI-ekosystemet", konstaterar IMF.

Nästan hälften av arbetskraften bedöms kunna gynnas av AI-utvecklingen, medan omkring en femtedel riskerar ökad sårbarhet på arbetsmarknaden.