Efter 42 bittra månader ser svenskarna återigen glaset som halvfullt. Bostadsköp lockar igen, men vi väntar med bil och sällanköp. Det visar färsk statistik från Konjunkturinstitutet.

Återtåget kan dock bli trögt. För hushållens ekonomi har de senaste åren varit dubbelt mer nedpressad än under självaste finanskrisen 2008.

Orsaken är varken jobben eller räntan, som vi sett under tidigare kriser. Det nya samtalsämnet och lägerelden stavas i stället inflation. Den är både svårgreppbar och skoningslös.

Tvärt emot myten är det inte alls räntan som styr svenskarnas självbild. Sämst mådde svenskarnas ekonomi 2022 när räntan fortfarande trampade på 0,75%. I stället var det inflationen som samtidigt kulminerade över 10%. Så har vår självbild fortsatt följa inflationen.

Inflation är obehagligt

Riksbanken insåg tidigt i-ordets sprängkraft. Vid inflationstoppen 2022 dubblades antalet gånger som Riksbanken använde ordet ”inflation” i sitt räntebesked, jämfört med några år tidigare. Fortfarande i dag säger de inflation 300 gånger i ett vanligt ränteskede. Det är fem gånger oftare än ordet ”ränta”.

Det är fullt rimligt, ska det visa sig. För majoriteten av svenskarna har inte bolån, utan är långt mer påverkade av sina smala marginaler, piskade av osäkra vardagspriser.

Därför borde också Riksbankens senaste prognos få mer jubel i busken. De väntar sig en inflation under 1% till sommaren.

Lågkonjunkturen börjar få fäste. Dessutom har svag krona och sänkta skatter dämpad effekt på priserna. Bara sänkt matmoms och elskatt sänker inflationen med 0,8 procentenheter.

Du som bor i en storstad och har högre lön kanske inte känner igen inflationsoron. Det är just det. Översta kvartilen har klarat den senaste krisen riktigt bra. Därför har vi sett stigande ”lyxinflation” och slutsålda resor, hotell och restauranger. Något som mycket väl kan fortsätta.

Den stora skrämmande smällen är i stället vardagsinflationen på basvaror som träffar helt vanliga och långt mer bräckliga plånböcker. Sent omsider rullar därför behövliga stödpaket med elpristak, lägre löneskatter, elskatter och matmoms.

Det ger dessutom dubbel effekt, när de sänker inflationen och stärker hushållen. Som löken på laxen har hushållen plötsligt tagit steget över till optimism.

3% inflation möjlig

Ny inflation trampar dessvärre i farstun. Redan om två år kan vi ha en inflation på 3% igen, säger Riksbanken. Orsaken är vår svaga tillväxt och dämpade produktivitet.

Höga tullar och energipriser pressar också upp priserna. Klimatinflationen är bara i startblocken.

Vi ska också rekordinvestera i elinfrastruktur och försvaret. Hur Riksbanken, politiker och hushåll ska matcha detta blir minst sagt spännande att följa.

Först ljusare tider

Oron för jobben har samtidigt sjunkit undan nu i oktober, enligt Konjunkturinstitutet. Det kanske kan säga oss något om stämningsläget i industrin.

Köpladorna väntar ännu på vallfärdande hushåll. Vi är också halvvägs tillbaka. Normala sällanköp kan därför dröja ännu 20 månader.

Bilköpen är också sega. En stor del av tappet är återhämtad. Fullt normal bilhandel kan vi vänta oss till sommaren 2027.

Bostäder lockar mer. Fortsätter trenden är köplusten tillbaka på vårkanten. Det säger däremot inget om bostadspriserna. Folk prutar ju numera.

Frågan är om köparna inser att räntan snart kan nå 4–5 %. För så är vår nya, mer snabbrörliga inflation beskaffad.

Lägg till att vi har flera olika inflationer parallellt. En person med stadd kassa frågade mig nyligen rakt ut: ”Är det verkligen så svårt för unga i innerstaden att hitta en våning?”

Nja, trevade jag. ”För unga är det nog betydligt svårare att hitta en köpvärd etta.”

Claes Hemberg är energiekonom på Nibe