Redan under våren började Bank of Japan köpa yen för stora belopp. Den 30 april sålde man utländsk valuta för rekordsumman 40 mdr dollar på en enda dag. Men det blev bara en kortfristigt stärkning.

I juli passerade dollarn 163 yen och nådde som mest 163,99. Det var den svagaste kursen på omkring 40 år. Då fick Tokyo nog.

Nya, större, interventioner inleddes av centralbanken, men världspolitik blev det ändå först när Japan fick hjälp från oväntat håll. USA började köpa yen i den första samordnade amerikansk-japanska valutainterventionen på nära 30 år.

Ditt problem blir mitt

Att man plötsligt måste betala 164 yen för en dollar, i stället för 155, är i första hand ett japanskt problem. Landet importerar stora mängder energi, livsmedel och råvaror i dollar. Det driver upp inflationen, som minskar hushållens köpkraft.

Samtidigt gynnas exportjättar som Toyota och Sony, liksom industribolag som Komatsu och Fanuc, vilket är det som väcker omvärldens (egen)intresse – särskilt Washingtons.

Amerikansk oro över yenfallet handlar mycket om att det undergräver president Trumps handelspolitik. Hans tull-tuktande av omvärlden får mindre effekt om japanska exportörer samtidigt har kraftig medvind i valutan.

Amerikanska räntor at risk

Ett fritt fall i yenen skulle också snabbt bli ett större problem för USA. Japan är en av världens största kapitalexportörer och japanska placerare äger stora mängder utländska – inklusive amerikanska – obligationer.

Omfattande yeninterventioner skulle kunna tvinga Tokyo att sälja treasuries, med stigande amerikanska långräntor som möjlig följd, enligt Reuters.

Sura européer

Den storpolitiska dimensionen tillkom den sista juli, när det visade sig att USA:s genomfört sin hjälpaktion genom att sälja euros istället för dollar.

Det finns en viss logik i USA:s vägval. Om Washington hade sålt dollar skulle åtgärden kunna tolkas som att landet vill försvaga sin egen valuta, med risk för högre importpriser och inflation. Genom att sälja euro kunde man göra räddningsaktionen specifikt japansk.

Men européerna uppskattade inte alls den finessen. Enligt Financial Times fick inte ECB veta någonting i förväg och höga företrädare inom banken har beskrivit agerandet som ett brott mot den gamla kutymen om samordning mellan de stora västliga centralbankerna.

Interventionen fick dock effekt: yenen stärktes med omkring 4% på en vecka och euron föll kraftigt mot den japanska valutan.

Japans grundproblem kvar

Än så länge är det långt kvar tills yenen återtagit den långa utförslöpan. De underliggande problemen i Japans ekonomi är svåra att intervenera bort, till och när man har USA i ryggen.

Landet har haft extremt låga räntor under årtionden. Och trots att BOJ börjat normalisera politiken och höjt räntan till 1% – den högsta på 31 år – är realräntan fortfarande låg.

Samtidigt driver premiärminister Sanae Takaichis regering en expansiv finanspolitik med stora investeringar och skattesänkningar, vilket har ökat oron för statsfinanserna och bidragit till pressen på yenen.