Arla Plast (38,7 kr) är en tillverkare av skivor i olika plastmaterial. Produkterna används för bland annat maskinskydd, hockeyrinkar, fordonsdetaljer, ljudbarriärer, växthus och personskydd.

Bolaget grundades 1969 i Borensberg av Arne Larsson (därav företagsnamnet Arla) där huvudkontoret än idag ligger. Arla har 400 anställda och börsnoterades 2021 (teckningskurs 46 kr).

Största ägare i Arla Plast är familjen Synnersten som äger 48% av aktierna via olika bolag. Arne Larsson barnbarn, Jan Synnersten är idag bolagets styrelseordförande.

VD sedan drygt fyra år tillbaka är Christian Krichau med en bakgrund som Arla Plasts inköps- och produktionschef. Krichau äger aktier för 0,2 Mkr.

Arla Plast omsätter omkring 1,3 mdr kr på rullande 12-månadersbasis. Tillväxten har historiskt varit rätt volatil men snittet är 11% senaste fem åren. En stor del av tillväxten kommer från förvärvet av spanska Nudec under 2024. Mer om det senare.

Hur fungerar värdekedjan?

Arla Plast positionerar sig som nummer tre i värdekedjan.

1. Värdekedjan börjar med att råolja omvandlas i flera steg för att bli plastgranulat.
2. Därefter skickas råmaterialet vidare till producenterna av plastgranulat. Den marknaden domineras av ett fåtal aktörer vilket gör att balansen mellan utbud och efterfrågan till stor del påverkar priserna.
3. När plastgranulaten är tillverkade skickas de vidare till Arla Plast som förädlar dessa för att extrudera plastskivor.
4. Därefter skickas plastskivorna vidare till Arla Plasts kunder som utgörs av konverterare, distributörer, vakuumformare och OEM:er.
5. Det femte och sista steget är att Arla Plasts kunder säljer de färdiga plastskivorna till sina kunder vilket som ovan nämnts kan vara bland annat hockeyrinkar, ljudbarriärer och växthus.

Bolaget har omkring 1 000 betalande kunder. Ingen enskild kund utgör mer än 10% av omsättningen. Enligt bolaget finns inga formella återkommande avtal i plastbranschen: kontrakten är korta och förnyas inte automatiskt. Samtidigt återkommer kunderna ofta i praktiken. Arla Plasts orderstock motsvarar i genomsnitt cirka 1-2 veckors försäljning. Det gör att bolaget snabbt kan justera priserna mot kund när priserna på plastgranulat ändras.

Frånvaron av standardavtal och den korta orderstocken är en fördel mot mer vertikalt integrerade konkurrenter, där kopplingen mellan råmaterialkostnad och försäljningspris historiskt har skapat en större tröghet vid snabba prisförändringar. Arla Plast kan istället snabbt anpassa priserna och produktmix när granulatpriserna rör sig.

Vad styr lönsamheten?

Som grafiken nedan visar är Arla Plasts rörelsemarginal till stor del av konsekvens av bruttomarginalen. Bruttomarginalen påverkas till stor del av råmaterialpriser.

Stiger råmaterialpriserna snabbare än bolaget hinner höja sina priser pressas marginalen kortsiktigt. Omvänt om råmaterialpriserna stabiliseras samtidigt som Arla Plast ligger kvar med sin prishöjning ökar lönsamheten tillfälligt.

De senaste tre åren har bruttomarginalen i snitt legat på 22%. I samtal med Afv lyfter VD Christian Krichau fram att bolaget satsar på att sälja mer högoptiska- och specialprodukter, som har bättre lönsamhet än standardsortimentet. Högoptiska produkter kräver ett extra förädlingssteg utöver extrudering: en ytbeläggning för ökad slittålighet. Det steget har Arla Plast historiskt köpt in externt eller lämnat obearbetat till kund.

I oktober 2025 förvärvade koncernen finska Aikolon, som är specialiserat på just denna ytbeläggning. Aikolon omsatte omkring 120 Mkr 2024/2025. Köpeskillingen landade på 1 MEUR då bolaget vid tillfället var i rekonstruktion, efter flera år av stora investeringar samt att efterfrågan börjat vika. Arla Plast kan därmed för första gången ta hela steget i egen regi, men förvärvet har hittills belastat lönsamheten.

Det kan dröja innan Aikolon är på fötter igen, men den långsiktiga potentialen är intressant. Med Aikolon blir Arla Plast mer vertikalt integrerat och kan kapa det fjärde ledet i distributionskedjan. Mer förädling borde ge högre lönsamhet på sikt.

Svängig lönsamhet

Arla Plast delar in koncernen efter geografi. Sedan Q1 2026 baseras indelningen på regioner istället för länder.

Östeuropa (tidigare segment Tjeckien) har utvecklats mest stabilt. Rörelsemarginalen har stigit från drygt 3% 2022 till över 13% på rullande tolv månader, trots svag tillväxt. Bolaget förklarar det med förbättrad bruttomarginal till följd av fallande råmaterialpriser.

Tidigare segmentet Sverige hade svagare lönsamhet 2025 än året innan, på grund av svag efterfrågan under sommaren, valutamotvind och engångsposter som utrangering av äldre utrustning.

Lönsamheten har fortsatt försvagats under första halvåret 2026, med en mer än halverad rörelsemarginal. Bilden är dock delvis skev: Sverige och Finland utgör nu det gemensamma segmentet Norra Europa, och den svenska lönsamheten dras ner av den pågående sammanslagningen av nyförvärvade Aikolons två finska produktionsenheter samt dess lägre orderingång.

I april 2024 förvärvade Arla Plast spanska Nudec, som då omsatte cirka 600 Mkr. Efter tillträdet har Arla Plast medvetet minskat volymerna och fokuserat på att förbättra lönsamheten genom att fasa ut mindre lönsamma kunder. VD Krichau uppger att utvecklingen av både omsättning- och resultat i Spanien följer den interna plan som fastställdes inför förvärvet.

Den andra delen av segmentet Västra och Södra Europa är Tyskland, som främst fungerar som intern distributionsenhet för lagerhållning och försäljning.

Omsättning och resultat föll i Q2 jämfört med fjolåret. Försämringen berodde på lägre volymer i samband med den pågående ompositioneringen i Västra och Södra Europa. Samtidigt syns en viss sekventiell förbättring jämfört med det första kvartalet där exempelvis omsättningen växte nästan 13% kvartal över kvartal.

En trög aktie

Arla Plast har sedan börsnoteringen 2021 inte varit en bra aktie (-32%). Bara senaste året är aktien ner över 35%. Bolaget har påverkats på olika sätt av svängningar i råmaterialpriser.

Svängningar i råmaterialpriser kan slå mot lönsamheten i båda riktningar. Vid kraftigt stigande priser finns en eftersläpning innan högre kostnader kan föras vidare till kunden. Vid fallande råmaterialpriser pressas försäljningspriserna ned, och om lagret inte omsätts snabbare till lägre råmaterialpriser, innebär det att marginalen tillfälligt även minskar i en nedåtgående råvarumarknad.

Råmaterialpriserna föll genom hela 2025 vilket pressade marginalen något. Priserna vände upp kraftigt under 2026 vilket pressade marginalen av eftersläpande prishöjningar.

Mer stabila råmaterialpriser talar för en högre och mer stabil lönsamhet för bolaget vilket aktiemarknaden hade uppskattat.

Prognos och värdering

• Tillväxt: Vi skissar på att omsättningen minskar med runt 7% på helårsbasis och att bolaget prioriterar lönsamhet före volym. Kommande år tror vi på 3% organisk tillväxt drivet av en förbättrad marknad och att Aikolon börjar bidra till koncernen.
• Lönsamhet: Marginalmässigt tror vi på en temporärt sänkt lönsamhet i år men att rörelsemarginalen når dryga 8% i slutet av prognosperioden drivet av en bättre bruttomarginal.
• Värdering: I vårt huvudscenario använder vi en multipel på 8x rörelsevinsten. Det är rätt konservativt. Trots det finns cirka 50% uppsida. Kan Arla Plast öka tillväxt och marginalen och på sikt nå sina finansiella mål förtjänar bolaget en högre multipel (se optimistiskt scenario). Ytterligare ett tänkbart scenario är att marknaden fortsätter vara trög och att förvärven fortsätter att tynga resultatet och då ska multipeln ner från nuvarande nivåer (se pessimistiskt scenario).

Slutsats

Att grundarfamiljen Synnersten fortsatt är huvudägare är ett plus och skapar en långsiktighet. Insynsägandet från ledningen är däremot klent och inspirerar inte.

Sammantaget framstår Arla som ett relativt välskött bolag i en marknad som påverkas av en del externa faktorer. Balansräkningen är i bra skick och borgar för god direktavkastning även framöver.

Uppsidan i huvudscenariot är fin men bygger samtidigt på att marginalen stärks kommande år. För investerare som gillar småbolag kan Arla vara ett alternativ. Rådet blir köp.