De svenska storföretagen ser ljusare på konjunkturen efter sommaren. Riksbankens konjunkturindikator har stigit till den högsta nivån sedan februari 2022 och ligger nu över sitt historiska genomsnitt. Uppgången drivs främst av företagens investeringsplaner, industrins produktion samt försäljningen inom handeln och besöksnäringen.

Det framgår av Riksbankens företagsundersökning, som bygger på intervjuer med 40 företag och arbetsgivarorganisationer med sammanlagt omkring 220.000 anställda. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen mellan den 20 och 31 augusti.

Den oro som fanns i våras för att kriget i Mellanöstern skulle försena återhämtningen har inte infriats. Företagen upplever att efterfrågan har stärkts och ser åter ljusare på utvecklingen framåt.

"Folk känner inte samma oro längre", uppger en respondent, medan en annan konstaterar att "de flesta bolag verkar hantera det ganska bra".

Särskilt handeln och besöksnäringen rapporterar om en stark sommar. Ökad utländsk turism har gynnat hotell, restauranger och handel, samtidigt som hushållen har varit mer benägna att spendera under semestern och i samband med evenemang.

"Folk spenderar lite mer pengar men fortfarande väldigt medvetet", säger en respondent. Företagen ser samtidigt tecken på att förbättringen går utöver rena semestereffekter. Bland annat har intresset för varor till ordinarie pris ökat och flera beskriver "någon form av ljusning" i den underliggande efterfrågan.

Även för företag som säljer till andra företag har konjunkturläget förbättrats något. Efterfrågan från USA beskrivs som stark, medan Europa "tuffar på" och utvecklingen är mer dämpad i Asien. Samtidigt är läget fortsatt svagt för trävaru- och massaindustrin, som inte ser någon vändning i närtid.

En tydlig drivkraft är investeringar i försvar, datacenter och energiomställningen. Efterfrågan på produkter till försvarsindustrin och datacenter beskrivs som stark och växande.

"Där har vi mer jobb än vi kan ta", säger en företagsledare.

Även bygg- och tjänsteföretag märker av försvarssatsningarna. Flera företag beskriver dem nu som en av de främsta drivkrafterna bakom den starkare efterfrågan, samtidigt som datacenterutbyggnaden får allt större betydelse även utanför industrin.

Bostadsbyggandet släpar däremot efter. Byggföretagen ser mindre förbättringar i efterfrågan på nya bostäder, men från låga nivåer.

"Det är inte så att man känner att nu börjar det lossna ordentligt", uppger en respondent. Orderingången inom anläggning, infrastruktur och annat byggande än bostäder beskrivs däremot som fortsatt god.

Kriget i Mellanöstern sätter samtidigt avtryck på kostnaderna. Högre drivmedelspriser har ökat transportkostnaderna och även material- och inköpskostnader har stigit. Företagen upplever dock att kostnadsläget överlag är hanterbart.

Ett annat kostnadstryck kommer från den snabba utbyggnaden av datacenter, som har minskat tillgången på minneskort och vissa typer av chip och pressat upp priserna.

"Total efterfrågan är ju större än tillgängligheten och det kommer nog kvarstå kanske något år till i alla fall", uppger en respondent.

Företag som säljer till andra företag höjer nu sina priser och flera planerar ytterligare höjningar. Inom handeln och besöksnäringen sjunker däremot prisplanerna, framför allt eftersom dagligvaruhandeln inte planerar att höja försäljningspriserna.

"Vi kan hantera det, det handlar ju om att vi måste försöka höja priserna, helt enkelt", säger en företagsledare.

På arbetsmarknaden syns också en försiktig förbättring. Efter tre år av successiva personalneddragningar är det nu färre företag som planerar att minska personalstyrkan. Samtidigt fortsätter företagen att effektivisera och är återhållsamma med rekryteringar. Bemanningsföretagen ser framför allt en ökad efterfrågan från försvarsindustrin och dess underleverantörer.