Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen handlas strax under 4,8% på fredagen. Förutom en tillfällig spik i oktober 2023 är det den högsta nivån sedan 2007. På bara en månad har tioåringen rusat nästan 70 punkter.
När en liknande uppgång skedde 2022 rasade börsindexet S&P 500 med 19%. Även under hösten 2023 och i april 2024 föll börsen i spåren av ränteuppgångar. På Wall Street höjs nu varningsflaggor för en möjlig repris.
Morgan Stanleys chefsstrateg Michael Wilson skrev i veckan att obligationsräntorna är "den viktigaste variabeln" att hålla koll på under inledningen av 2025. Han får medhåll av Handelsbankens chefsstrateg Mattias Sundling.
"Det första jag tittar på varje morgon är den amerikanska tioåringen. Det är 'prisernas pris' som man aldrig får ignorera. Har det hänt något i tioåringen så vet man att det har hänt något på riktigt."
Nytt skifte
Han understryker att kopplingen mellan tioåringen och aktier är komplicerad. Ibland får stigande obligationsräntor aktier att falla, men under andra perioder rör sig tillgångsslagen åt samma håll.
Michael Wilson menar att det har skett ett skifte den senaste månaden, där stigande räntor återigen gör börsen nervös. Det amerikanska småbolagsindexet Russell 2000 har backat 7% den senaste månaden medan breda S&P 500 är ner knappt 3%.
Mattias Sundling ser två möjliga förklaringar till den senaste månadens ränterusning. Delvis skulle det kunna handla om att marknaden prisar in en högre inflation och stramare penningpolitik från amerikanska centralbanken Federal Reserve. Om så är fallet blir börsfrossan troligen kortvarig. På längre sikt skulle ett förlängt inflationstryck snarare vara positivt för aktiemarknaden.
"Börsen gillar inflation. Inte för mycket, men lite lagom. Herregud, kolla bara på hur bolagens vinster har exploderat tack vare prishöjningar", säger han.
Negativa tolkningen
Den andra möjliga förklaringen vore "entydigt negativ" för börsen, enligt Sundling. Den handlar om att investerare kräver kompensation för en ökad risk i amerikanska statspapper inför Donald Trumps tillträde som president. Vissa bedömare har kallat det för en "idiotpremie".
"USA har redan under Biden tryckt gasen i botten och fört en extrem finanspolitik. Om du ska hitta en period med en lika stor statsskuld och lika stora budgetunderskott får du gå tillbaka till andra världskriget. Det finns en oro för att Trump ska öka budgetunderskotten ytterligare", säger Sundling.
En knäckfråga är på vilken nivå tioåringen på allvar blir ett problem för aktiemarknaden. Analytiker på ING och T. Rowe Price bedömer att obligationsräntan kommer att passera nyckelnivån 5% under det första kvartalet. Det finns en oro för att det skulle kunna utlösa en massiv kapitalflytt från aktier till obligationer. Tesen är att obligationsräntan då helt enkelt blir för attraktiv för att motstå.
"Folk säger att flödena kommer börja att börja gå vid 5%. Så är det kanske, jag vet inte. Men jag skulle vara försiktig med att formulera en sådan gräns", säger Sundling.
Hur skulle det påverka Stockholmsbörsen om det blir en allvarlig räntefrossa på Wall Street?
"Korrelationen mellan amerikanska och svenska aktier är hög."
Musk kan städa upp
Handelsbanken-strategen lyfter samtidigt fram en potentiell joker som skulle förändra förutsättningarna radikalt: Elon Musk.
Tesla-chefen har i sin roll som chef för nyinrättade Department of Government Efficiency (DOGE), uttryckt en ambition om att minska USA:s federala utgifter med upp till 2 000 miljarder dollar. Om han lyckas skulle det kunna dämpa obligationsmarknadens oro över budgetunderskotten.
"Man kan tycka vad man vill om Musk, men han får ju saker och ting gjort. Säg att han lyckas skära ner med 500 miljarder. Det skulle sakna motstycke och de facto innebära finanspolitisk åtstramning", säger Sundling.
