Under det senaste året har Riksbanken sänkt styrräntan från 4% till 2,50 %. Allt för att stabilisera inflationen kring 2%.

Hur många sänkningar som återstår vet nog inte ens Riksbanken själv men bedömare tror på allt mellan en till tre gånger. Längst går Konjunkturinstitutet som tror att Riksbanken till juni har sänkt styrräntan till 1,50 %. Den bedömningen är lägre än både Riksbankens egna prognoser och marknadens förväntningar rent generellt.

Handelsbanken spår bara en sänkning

”Vi räknar med att Riksbanken sänker räntan ytterligare ner till 2,25% i januari 2025. Därefter är vår bedömning att styrräntan ligger kvar på 2,25% samtidigt som konjunkturåterhämtningen inleds och inflationen ligger kvar vid målet”, säger Handelsbankens makroekonom och biträdande analyschef Helena Bornevall.

Hon framhåller att hushållens köpkraft nu gradvis förbättras, av både stigande reallöner, skattesänkningar och lägre boräntor.

”Normaliseringen av såväl penningpolitiken som konjunkturen talar för att de rörliga boräntorna också är nära att stabiliseras”, säger Helena Bornevall.

Hennes bedömning är att den rörliga snitträntan för bolån ligger på 3,2% i slutet av året.

Bundna boräntor styrs inte av Riksbanken

När det gäller de bundna räntorna som redan sjunkit på förväntningar om kommande räntesänkningar, så har de börjat vända långsamt upp. Därför spår Helena Bornevall att både den 3-åriga bolåneräntan och den 5-åriga ligger på 3,3% i slutet på året.

Bundna bolåneräntor styrs mindre av Riksbanken och mer av de långsiktiga ränteförväntningar och då spelar världens största ekonomi USA en viktigare roll, påpekar SEB:s privatekonom Américo Fernández.

”Förväntansbilden är att inflationen kan bli högre i USA vilket gör att långa marknadsräntor stiger. Det innebär att bundna räntor förmodligen kommer bottna närmaste månaderna för att sedan försiktigt röra sig uppåt något”, säger han.

SEB:s privatekonom Américo Fernández tror på en rörlig ränta på 3%.

SBAB har börjat höja

Statliga SBAB höjer redan idag sina bundna listräntor med 0,05-0,2 procentenheter. Men lämnar däremot den rörliga räntan oförändrad på 3,62%.

Räntejusteringen beror just på att de långa räntorna börjat klättra. Något som i sin tur har lett till att bankerna upplåningskostnader har ökat, förklarar Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

”Vi tror därför att de längre bolåneräntorna kommer att öka något under året för att landa kring 3,5% för ett bolån med fem års bindningstid”, säger Arturo Arques, och spår därmed högre bundna räntor än Handelsbanken.

Däremot tror Swedbank på lägre snitträntor för de rörliga bolånen än Handelsbanken.

”De rörliga bolåneräntorna kommer sannolikt fortsätta sjunka i takt med Riksbankens räntesänkningar och enligt vår prognos landa på knappt 3% i slutet av året”, säger han.

Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom tror på rörlig ränta under 3%.

Runt 3% tror många

Runt den nivån hamnar även SEB:s privatekonom.

”Den rörliga tremånadersränta, som de flesta hushåll har, styrs nästan ett till ett med Riksbankens sänkningar. Om Riksbankens väntas sänka med 0,25 procentenheter så bör en man vänta sig att den rörliga bolåneräntan rör sig i motsvarande grad”, säger han.

Länsförsäkringar tror på bolån på 2,5%

Länsförsäkringar sticker ut och tror att de rörliga snitträntorna kommer sjunka lägre än vad de andra bankerna tror, och hamna på runt 2,5–2,75 % i slutet av 2025.

”Prognosen baseras på att vi tror att styrräntan fortsätter att sjunka fram till sommaren och landa runt 1,5 - 1,75 %, och sedan ligga på denna nivå fram till våren 2026”, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, som därmed är den som kommer närmast Konjunkturinstitutets prognos för styrräntan.

Svag ekonomi motiverar ränta på under 2%

Hans främsta förklaringen till de lägre räntorna är att de ekonomiska hjulen snurrar långsamt och att hushållens konsumtion hackar betydligt på låga nivåer.

”Den svaga ekonomiska utvecklingen motiverar en styrränta under 2 %, som innebär en expansiv penningpolitik med tanke på att det naturliga ränteläget ligger runt 2 %”, säger han och fortsätter:

”I våra beräkningar har vi utgått från att differensen mellan styrräntan och de rörliga bolåneräntorna ligger runt en procentenhet, med viss eftersläpning”, säger Stefan Westerberg.

Att skillnaden hamnar högre än i dagsläget försklarar han med att svenskarna sannolikt blir mindre motiverade att förhandla sina bolåneräntor när räntenivåerna kommer ned.

Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg tror på rörliga bolån på 2,5%