Trots Riksbankens nya prognosmodell känns ränteutvecklingen osäkrare än någonsin. Flera experter är övertygade om att Riksbanken kommer att tvingas ändra sig och höja räntan mer och snabbare än vad riksbankschefen förutspår, bland dem Handelsbankens chefekonom Jan Häggström och SEB-analytikern Elisabet Kopelman. De anser att Riksbanken kommer att tvingas höja mer, och att reporäntan kommer att ligga på 4,25-4,50 procent redan nästa år.
Kritikerna får medhåll av bland andra förvaltaren och makroekonomen Pekka Känntä på fondbolaget Bergsgård Peterson. Han anser att Riksbanken för att undvika en katastrof måste ändra sig, och jämför Riksbankens ränteprognos med det önsketänkande som fick ekonom-Sverige att gemensamt försvara den fasta växelkursen 1992. Även utländska analytiker höjde på ögonbrynen efter prognosen förra veckan. Nicola Mai, ekonom på JP Morgan, sade till Financial Times att han visserligen höll med om det mesta i Riksbankens analys. Men samtidigt varnade han för att den svenska ekonomin närmar sig kapacitetstaket, vilket gör att inflationen riskerar att stiga mer önskat.
Här är argumenten för att räntorna måste höjas framöver: Under en konjunkturuppgång, som vi nu ser, ökar efterfrågan liksom företagens produktion. Det höjer vinstprognoserna, vilket i sin tur får aktiekurserna att stiga. När efterfrågan fortsätter att stiga investerar företagen för att öka kapaciteten. För att klara investeringarna lånar de på kreditmarknaden, och då stiger räntorna. Den drivs också på av att hushållen i goda tider lånar till konsumtionen - precis som den senaste statistiken från bankerna visar.
Den svenska konjunkturuppgången pågår redan sedan flera år. Frågan är hur länge det dröjer innan företagen slår i kapacitetstaket. För att produktionen ska kunna öka måste antalet anställda öka. Sysselsättningen ökar mycket snabbt just nu, samtidigt som antalet arbetade timmar stiger. Det leder till att kostnaderna för anställa personal ökar och företagen tvingas så småningom höja sina priser. Resultatet blir inflation. Risken i det läget är att en omvänd och dramatisk process inleds.
För att mildra tillbakagången och förlänga högkonjunkturen använder sig de flesta länder penningpolitik. Men tricket är att lägga styrräntan på exakt rätt nivå.
När Riksbanken förändrar styrräntan påverkas den korta marknadsräntan ganska snabbt, medan de långa marknadsräntorna även styrs av marknadens förväntningar på växelkursen och inflationen. Efter bankens besked förra veckan sjönk först de långa marknadsräntorna, för att sedan vända upp igen. Kronan har samtidigt försvagats. Det är ett tecken på att marknaden tror att inflationen är på väg upp.
Om Riksbankens ränteprognos skulle justeras upp och styrräntan kraftigt höjas kan börsen skrämmas upp rejält med sjunkande kurser som resultat. Inte minst med tanke på att många glatt handlade upp kurserna i räntekänsliga bolag efter förra veckans räntebesked.
Du som vill skydda dig mot det scenariot bör säkra en del av de tidigare vinsterna. Obligationsfonder är lämpliga när de långa marknadsräntorna är sjunkande. Riksbanken kan genom att höja styrräntan ganska snabbt påverka de kortsiktiga räntorna, men de långa bestäms av marknadens förväntningar på inflationen och växelkursen. För dig som tror att Riksbanken ändrar sig kan en aktiv räntefond vara lämplig. Där har förvaltaren möjlighet att växla mellan långa och korta räntepapper.
Internationella räntefonder kan vara en bra placering - men de innebär en betydligt högre risk än svenska räntefonder. Här påverkas utvecklingen både av vad som händer med andra länders räntor och valutor. Fonderna kan falla rejält i värde om räntorna stiger i världen och den svenska kronan stärks.
Aktieindexobligationer har blivit väldigt populära de senaste åren. De består av en obligationsdel och en optionsdel, vilket gör att du är garanterad att få tillbaka det nominella beloppet. I gengäld får du bara en del av tillväxten på aktiemarknaden. Nackdelen är att de är ganska dyra och villkoren är ofta snåriga.
Riksgäldens sparkonton med fast ränta är det allra säkraste alternativet. Nackdelen är dels att du måste låsa in pengarna, dels att du inte får någon del av stigande sparräntor under denna period.
Hedgefonder ska generera en positiv avkastning oavsett hur börsen går, vilket gör att de kan vara ett bra alternativ. Förra vårens rekyl visade dock att många hedgefondsförvaltare inte klarar av att leva upp till sitt mål, åtminstone inte vid oväntade och kraftiga nedgångar.
Ett tips är därför att titta på tidigare resultat för att se hur väl förvaltarna har klarat av att parera tidigare nedgångar. Det finns också flera hedgefonder som investerar i räntebärande papper och valutor.
