Kronan är svagare än på länge. Läget är bekymmersamt men inte omöjligt, säger den ständige kronoptimisten.

Under 2024 blev US-dollarn ytterligare 95 öre dyrare (9,5%). Det gör att kronan i dag handlas med 25-30% rabatt mot dollarn; ett mer ”korrekt värde” ligger runt 8 kronor.

Mot euron är rabatten 15-20% (runt 9,50 kronor är mer rimligt). Men hur blev kronan så fundamentalt undervärderad? Och vad vänder krontrenden?

Förklaringarna till den svaga kronan

Förändringar i en valutas värde ses ofta som en viktig signalbärare. Många tolkar valutasvaghet som synonymt med ett allvarligt sjukdomstillstånd för ekonomin, växande risker för förluster i det finansiella systemet och/eller riskpremier kopplade till förtroendet för den politiska styrningen av landet.

Det är därför viktigt att förstå bakomliggande drivkrafter till uthållig valutasvaghet. Jag ser fem möjliga förklaringar till kronsvagheten de senaste tio åren:

(1) Dollarn har befunnit sig i en allmän förstärkningstrend.

(2) Riksbankens okonventionella penningpolitik 2015, med minusränta och ständiga hot om att sälja kronor, gav en negativ riskpremie. Det bidrog till att utländska centralbanker och andra stora kapitalförvaltare minskade sina innehav av svenska statspapper.

(3) Hushållens höga skuldsättning har länge oroat utländska investerare och hämmat deras aptit på svenska tillgångar.

(4) Trendföljande modellfonder har förstärkt utvecklingen.

(5) Svenskt pensionskapital har sökt sig till utlandet

Låt mig vara väldigt tydlig i en slutsats. Att kronan är en av världens mest undervärderade valutor enligt till exempel Internationella valutafonden IMF är inte ett tecken på svenska problem.

"Måste tas på allvar"

Marknaden sätter dagligen det korrekta priset på kronan trots ekonomens envisa hävdande att det är fel nivå utifrån fundamentala faktorer.

Kronan är världens 11:e mest handlade valuta enligt Bank for International Settlements (BIS) med en daglig omsättning på i genomsnitt 400 miljarder kronor. Det är uppenbart att finansiella flöden spelar en avgörande roll för kronans rörelser.

Att kronans värde varierar över tid är själva syftet med den växelkursregim som våra politiker valt.

Rörlig växelkurs blir en ”krockkudde” för ekonomin. Den ger oss även möjligheten till en egen räntepolitik. Men att kronan trendmässigt försvagas måste tas på allvar.

Tillgångar i utlandet: 23 000 miljarder

Kronans svaghet har både vinnare och förlorare.

Sverige är nettoexportör. Vi gynnas därför över lag av en svag valuta även om exportindustrin också behöver importera dyrare insatsvaror. Även vår gränshandel stimuleras.

Men om kronan förblir svag under en längre period ökar risken att vår konkurrensutsatta industrin skyddas från den omställningskraft som ständigt finns på den globala marknaden. När kronan till sist stärks framtvingas en ofta jobbig anpassningsprocess.

Riksbankens inflationsmål, och möjligheten att kunna sänka räntan, utmanas också av risken för högre importpriser som letar sig fram till hushållen och urholkar deras köpkraft. Importföretag kan hantera kronans rörelser men utmaningarna växer i takt med att kronan inte rekylerar tillbaka.

Riksbankens inflationsmål påverkas utmanas av högre importpriser som urholkar hushållens köpkraft. Foto: Wikimedia

På pluskontot med en svag krona finner vi att Sveriges nettoförmögenhet ökar.

Sveriges tillgångar i utlandet värderas till 23 300 miljarder kronor (2023 är senaste uppgift). Det handlar bland annat om ägande i aktier, räntepapper och företag.

Omvärldens fordran på Sverige uppgår till 18 000 miljarder. Det ger Sverige en nettoförmögenhet på ca 5 300 miljarder kronor. Det motsvarar 85% av BNP och placerar oss i toppskiktet bland världens mest förmögna länder. Denna nettoförmögenhet stiger i värde när kronan försvagas.

Så kan "blödflödet" stoppas

Vad kan Riksbank och regering göra för att vända trenden och stärka kronan framöver?

Mitt något defensiva svar blir: manöverutrymmet är begränsat men långt ifrån uttömt.

Det globala säkerhetspolitiska läget förväntas förbli allvarligt framöver även om man alltid vill hoppas på det omvända. Det ökar världens aptit på stora reservvalutor som dollar och yen och sätter kronan i naturlig skugga.

Det faktum att Donald Trumps politik har inflationistiska inslag och väntas stärka amerikanska företag får kapital att söka sig bort från Europa till USA. Det talar för en fortsatt övervärderad dollar även under 2025.

Sveriges finansiella sparöverskott – bytesbalansen – är nästan 500 miljarder kronor (årstakt till och med tredje kvartalet 2024). En del av detta överskott återinvesteras direkt i utlandet och når aldrig Sverige. Anekdotisk information indikerar samtidigt att både offentligt och privat inhemskt pensionssparande söker sig till utländska investeringar i brist på alternativ på hemmaplan.

Om detta pensionskapital hittar intressanta investeringsalternativ i Sverige kan ”blodflödet” stoppas.

Starkare krona under 2025?

Tidigare riskpremier för att äga kronor håller gradvis på att minska, till exempel oron för svensk fastighetsmarknad. I stället framstår Sverige nu som det positiva undantaget i en värld där många länder tvingas vidta åtgärder, exempelvis minskade offentliga utgifter och skattehöjningar, för att inte äventyra statsfinansiell stabilitet.

Det väcker omvärldens nyfikenhet och intresse för Sverige och svenska tillgångar.

Svenska hushålls förbättrade köpkraft bör ge ett efterlängtat tillväxtlyft för Sveriges ekonomi trots ökade nedåtrisker för exporten till euroområdet.

Lyckas sedan regering och riksdag, genom långsiktighet och förutsägbarhet, skapa investeringsklimat som får svenskt kapital (och kanske även utländskt) att hamna i Sverige kan kronan stärkas. Utsikterna är goda för en starkare krona under 2025 men omvärldens utmaningar begränsar kronstyrkan.

Prognosen ska ristas på gravstenen

Är lösningen på kronsvagheten att vi snarast bör överge kronan till förmån för euron? Eller varför inte kopiera danskarnas modell och återgå till den fastkurspolitik som Sverige övergav kl 14.28 den 19 november 1992?

Det finns självklart både för- och nackdelar med det förslaget. Men en sak är dock 100% säkert: en svag krona är ett väldigt ihåligt argument för att överge kronan och frånta Riksbanken en egen penningpolitik. Däremot behöver dessa frågor debatteras sakligt.

Jag har analyserat kronans rörelser i nästan fyra decennier, först på Riksbanken och därefter på SEB.

Jag har med stor nyfikenhet och entusiasm varit med om att utveckla en rad analysmodeller för att kunna förklara och förutse bland annat kronans rörelser. Med ett ärligt prognosfacit i hand: vissa framgångar har dessvärre mötts av en hel del bakslag.

Att vara kronoptimist har således inte varit någon uppenbar framgångssaga. Vi är dock många som suttit i samma båt genom åren och räknat med en starkare krona. När man som jag har kommit upp lite i ålder börjar man fundera på texten på gravstenen.

Där ska stå: ”för övrigt anser jag att kronan ska stärkas”. Det blir mitt sista uttalande. Och eftersom jag tror på prognosen kommer folk som passerar förbi utbrista: ”han fick ju rätt till slut”.

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.