Det har varit ett minst sagt dramatiskt år på den svenska börsen. I mitten av juni var börsen (OMXSPI) upp med lite drygt 12 procent för att under sensommar och höst backa och i slutet av oktober låg börsutvecklingen på betydligt surare -1,0 procent. Efter det har det återigen vänt upp och börsåret 2023 landade på en uppgång med lite drygt 18 procent. Imponerande förstås och den som lyckats pricka upp- och nedgångar är förstås att gratulera.

Även om AI-yran varit en kraftfull motor, framför allt för den amerikanska börsen, så är det förstås de stora rörelserna på räntemarknaden som styrt det mesta av marknadshumöret. Under hösten var mantrat från centralbankerna att räntorna skulle hållas uppe på höga nivåer en bra stund, vilket bland annat fick de långa räntorna att stiga. Då var det risk av som gällde på börsen, men i takt med att inflationen började dämpas mer rejält skedde ett dramatiskt omslag på räntemarknaden. Nu började marknadsaktörerna att i stället prisa in snabba räntesänkningar och när centralbankerna dessutom, i alla fall i viss grad, bekräftade den bilden av den framtida ränteutvecklingen så var det definitivt klackarna i taket på börsen.

Samtidigt ska konstateras att konjunkturutvecklingen inte varit mycket att yvas över. Visserligen har amerikansk ekonomi fortsatt att utvecklas hyggligt, men i Europa är recessionshotet påtagligt. Kina har heller inte blivit det draglok för ekonomin som många hoppades på i inledningen av 2023.

Så när vi nu blickar fram mot det här året så är det med en viss underliggande oro. Kampen mellan konjunktur och räntor lär fortsätta även i närtid.

Det som kan konstateras är att man på marknaden tagit ut svängarna rejält vad avser centralbankernas räntesättning. I USA, EMU-området och Sverige räknar man med att räntorna ska sänkas med mellan 125 – 150 räntepunkter under 2024. Den viktiga tioåriga amerikanska marknadsräntan har sjunkit från 5 till knappt 4 procent. Så stora marknadsrörelser på räntesidan ses oftast i samband med olika former av kriser. Nu är huvudscenariot istället att USA:s ekonomi ska lyckas med en mjuklandning och att den eventuella recessionen i EMU-området blir mild och relativt kort. Dessutom finns fortfarande hoppet om att den kinesiska ekonomi ska lyfta när fler och mer omfattande stimulanser förhoppningsvis genomförs.

En inte så liten joker i leken är dessutom att en svagare dollar lättar på pressen mot flera skuldtyngda tillväxtekonomier.

Så drömscenariot i inledningen av 2024 är en ”lagom” inbromsning i amerikansk ekonomi med en svalare arbetsmarknad som ger Federal Reserve utrymme att sänka räntan framöver. Och att ECB inser att det är fara å färde vad gäller den ekonomiska utvecklingen och sänker sin styrränta redan i närtid och att den svenska Riksbanken hänger på ECB.

Det förutsätter att den globala inflationen fortsätter att dämpas i rask takt. Och här förtjänar det att påminnas om att inflationstakten i de flesta länder, även om den sjunkit kraftigt, fortfarande ligger en bra bit över de respektive centralbankernas inflationsmål. Det finns egentligen inget utrymme för överraskningar på uppsidan vad gäller främst kärninflationen, där effekten av volatila energi- och livsmedelspriser räknas av. Så viktigt för börshumöret på kort sikt blir de inflationsutfall för december som nu börjar rullas ut. Fortsatta inflationsnedgångar kan mycket väl spä på riskaptiten ytterligare medan motsatsen lär få många att omvärdera sin räntesyn. I alla fall på kort sikt.

Än viktigare blir förstås de räntebesked som ECB (25 januari) och Federal Reserve (31 januari) lämnar mot slutet av den här månaden. Riksbanken lämnar sitt penningpolitiska besked den 1 februari.

Konjunkturmässigt lär det se fortsatt blekt ut, men hittills har börsen inte reagerat nämnvärt på svaga konjunktursignaler. Tvärtom har det snarast bara spätt på förväntningarna om kommande räntesänkningar och gett börslyftet lite ytterligare kraft. Hushållen har också uppvisat en imponerande motståndskraft även om pengarna i många fall inte räckt till lika mycket konsumtion som tidigare. De amerikanska hushållen undantagna.

Ett ytterligare skäl till att man på marknaden inte reagerat på svagare konjunktursignaler är att företagen i många fall lyckats hålla uppe sina vinstnivåer. En smått imponerande prestation sett till bistra förutsättningar. För marknadshumöret på kort sikt blir det därför viktigt att de kvartalsrapporter som börjar rullas ut i mitten av månaden bekräftar att företagen fortsätter att uppvisa en liknande motståndskraft. Då kan vi dessutom börja blicka längre fram med viss tillförsikt. Inte minst om räntesänkningarna också börjar realiseras.

Geopolitiken fortsätter också att vara en utmaning för finansmarknaden men hittills har den negativa effekten varit närmast försumbar. Något som visserligen förvånar men som är en realitet. Det finns förstås en smärtgräns och kraftigt stigande oljepriser och/eller ökade spänningar mellan USA och Kina skulle kunna vara det som fick det att tippa över. Det är dock svårt att ta hänsyn till detta i sina börskalkyler innan det blir en realitet.

Nu har det här årets inletts svagt men det rör sig bara om en börsdag. Enligt oss är det ändå en viktig påminnelse om att börsrusningen i slutet av 2023 vilar på delvis skakiga ben. Så vi räknar med att det kan bli en del stök på börsen under januari med rapportperioden, inflationsutfallen och centralbanksbeskeden som viktiga triggers för det mer generella marknadshumöret.