Nu har Konjunkturinstitutet (KI) presenterat både årets sista konjunkturprognos och årets sista konjunkturbarometer. Visserligen var den prognos som släpptes igår åt det lite dystrare hållet men långt ifrån så dyster som kunde befaras. Tvärtom ligger KI-prognosen i det övre spannet bland konjunkturbedömare.

KI räknar visserligen med att svensk BNP ska sjunka med 0,2 procent i år (0,0 procent kalenderkorrigerat) men redan nästa år ska svensk ekonomi växa med 1,0 procent och med ytterligare 2,6 procent under 2025. De flesta andra bedömare räknar med att svensk BNP ska minska både i år och nästa år. Exempelvis ligger Riksbankens BNP-prognoser på -0,7 respektive -0,2 procent.

En viktig förutsättning för att KI:s prognoser ska ha chans att realiseras är att inflationen och räntorna sjunker i den omfattning som man räknar med. Inflationen väntas sjunka snabbt och redan under andra halvåret ligga tydligt under Riksbankens mål på 2,0 procent (KPIF). Prognosen är att inflatonen ska landa på 1,7 procent under 2024. Det ska i sin tur bidrar till snabba räntesänkningar från Riksbankens sida och i slutet av 2024 väntar sig KI att styrräntan ska ha sjunkit från dagens 4,0 procent till 3,3 procent och åren därefter stabiliseras kring 2,3 procent. Marknadsprissättningen indikerar annars en styrränta på runt 2,75 redan i slutet av nästa år.

Sjunkande räntor och inflation väntas bidra till att hushållens konsumtion får en liten revansch, trots att arbetslösheten väntas stiga till 8,5 procent under nästa år.

Även om man kan tycka att KI:s tillväxtprognoser inte är något att yvas över så håller vi på Placera faktiskt tummarna för att KI får rätt. Främst för att det är lätt att ha en betydligt dystrare syn på den ekonomiska utvecklingen. Framför allt avseende nästa år.

Torsdagens konjunkturbarometer gjorde oss i alla fall inte särskilt optimistiska inför nästa år. Även om det finns en del ljusglimtar. Den sammanvägda barometerindikatorn för näringsliv och hushåll sjönk till 84,3 och ligger därmed klart under det historiska snittet på 100.

Till ljusglimtarna hör ändå att hushållshumöret trots allt är på väg uppåt men det sker samtidigt från extremt nedpressade nivåer. Men skulle Riksbanken mer tydligt börja flagga för räntesänkningar redan i inledningen av 2024 finns därmed ett visst hopp om ett konsumtionslyft.

Dessutom ser detaljhandelsföretagen också lite ljusare på både nuläge och framtiden även om en konfidensindikator på 92,1 fortfarande ligger en bra bit under det historiska snittet på 100. Men även hör skulle Riksbanken kunna bidra till att spä på den optimism som handlarna har.

Så till det mer dystra.

I industrin sjunker konfidensindikatorn till 95,1. Det är första gången vi ser att den globala, och svenska, lågkonjunkturen ser ut att börja bita hos industriföretagen. Orderingången på både hemma- och exportmarknaden visar nu tydliga tecken på att vika ner. Det finns dock en del kvar i orderböckerna att beta av så produktionen kan förhoppningsvis hållas uppe på hyggliga nivåer. Möjligen en positiv signal inför rapportskörden i början av nästa år. Men till det ska förstås läggas en krona som gått starkt under den senaste månaden.

Den stora konjunkturkatastrofen står dock, föga överraskande, byggsektorn för. Här är det en stor majoritet av företagen som både anger minskat byggande i nuläget och ser att det möjligen kommer att se än värre ut i inledningen av 2024. Nu syns en ökad pessimism även hos de byggföretag som är inriktade mer mot anläggnings- än bostadsbyggandet. Skulle den nedgången också visa sig bli verklighet lan nog både KI och finansdepartementet kasta sina prognoser i papperskorgen. Även om investeringarna i bland annat försvar och energi sannolikt kommer att fortsätta stiga även under nästa år. Men kanske kan regeringen också behöva bidra med stimulanser till bostadsbyggandet.

För att summera. KI:s prognos bygger på att Riksbanken verkligen genomför de räntesänkningar som KI räknar med - och dessutom gärna mer därtill. Omvärldsefterfrågan ska stabiliseras. Helst i vårt närområde. Dessutom ska inte blodbadet för bostadsbyggandet bli lika illa som byggarna själva befarar.

Enligt oss ser det ut som att konjunkturleveransen i hög grad ligger hos Riksbank och regering.