Trots en uppryckning mot slutet blev oktober en dyster börsmånad. Den svenska börsen backade med 3,5 procent, Stoxx600 med 3,6 procent och S&P500 med 2,1 procent. November har däremot fått en riktig rivstart med rejäla uppgångar över hela linjen.

Den stora förklaringen till en skakig sensommar och höst är förstås centralbankernas ”löften” om att hålla sina styrräntor på höga nivåer under en längre period och dessutom risken att de också skulle fortsätta att höja räntorna. Tillsammans med ett ökat utbud av statsobligationer, till följd av höga statsskulder och svällande budgetunderskott, bidrog det till att även de långa marknadsräntorna tog ordentlig fart uppåt. Framför allt i USA men med tydliga spridningseffekter till övriga delar av världen.

Till nervösa marknader bidrog dessutom kriget mellan Hamas och Israel. Även om det faktiskt dröjde ett antal dagar efter Hamas attack den 7 oktober innan marknaden började reagera. Det var egentligen först när oljepriset började stiga som de riktigt negativa reaktionerna kom.

Dessutom fanns redan i utgångsläget en underliggande oro för att centralbankerna skulle strama åt för hårt och sätta ytterligare press på en redan i utgångsläget vacklande global ekonomi. USA kanske det enda undantaget.  

Men nu har humöret på finansmarknaden skiftat rejält.

Även om det inte syntes på vare sig börs eller räntor så började egentligen spekulationerna kring centralbankernas kommande agerande ta fart i samband med att inflationssiffrorna för september började rullas ut. Inflationsutfallen på de flesta håll blev lägre än väntat. Däremot fortsatt centralbankerna att hamra in budskapet att räntorna skulle hållas på en hög nivå under en utdragen period. Vilket bidrog till att marknadsräntorna trots allt fortsatte uppåt och den viktiga amerikanska tioårsräntan var tidvis uppe runt, i alla fall symboliskt, viktiga fem procent.

Men när oktoberbeskeden kom från de tunga centralbankerna så tolkades dessa som varande åt det mjukare hållet. Något som fick marknadsaktörerna att stryka eventuellt kommande räntehöjningar ur prognoserna och istället börja rikta sitt fokus mot när eventuella räntehöjningar kunde tänkas komma. Det har lett till en dramatisk nedgång i de långa marknadsräntorna. Den ledande amerikanska tioårsräntan har sjunkit rejält och landar numera runt 4,58 procent. En räntenedgång på dryga 40 punkter. Så stora nedgångar på så kort tid har i stort sett bara skett i samband med olika kriser.

Den här gången rör det sig inte om någon uppenbar kris utan är mer ett närmast totalt omslag av marknadshumöret. Nu räknar marknadsaktörerna med att räntesänkningar ska inledas redan rätt tidigt 2024. Marknadsprissättningen indikerar en första räntesänkning av ECB i april nästa år och att Federal Reserve följer upp med en räntesänkning i maj. Detta trots att inflationen i utgångsläget ligger betydligt över bägge centralbankernas inflationsmål.

Ett starkt bidragande skäl till att marknadsaktörerna ändå törs tro på räntesänkningar är allt tydligare tecken på att arbetsmarknaden på bägge sidor Atlanten nu börjar svalna av.

Det är väl ungefär här som vi på Placera börjar fundera riktigt ordentligt kring den framtida börsresan och undrar om det rör sig om ett genuint ”tomterally” eller om det mer rör sig om en rejäl tjuvstart. För det bör också tilläggas att vi nu går in i några månader som normalt sett brukar vara synnerligen positiva för börsen. Ett faktum som inte ska underskattas

För fortsatt börsuppgång talar främst fortsatta räntenedgångar och/eller att de stora centralbankernas företrädare bekräftar den bild av ränteutvecklingen som marknadsaktörerna nu prisar in. En förutsättning är förstås att inflationstakten fortsätter att sjunka. Vilket det finns goda förutsättningar för att den gör under kommande månader. Dessutom börjar man nu blicka fram mot 2024 och med eventuella räntesänkningar på agendan finns också möjligheten att räkna på en konjunktur som börjar stärkas mot senare delen av 2024.  

En annan positiv joker är om den kinesiska ekonomi kunde göra en mer rejäl uppryckning. Gärna parar med nya stimulanser från regering och centralbank. Samt dessutom att de geopolitiska kriserna visar tecken på att lugna ner sig.

I den negativa börsskålen lägger vi att (kärn)inflationen riskerar att bita sig kvar på så obekvämt höga nivåer att centralbankerna tvingas lägga lite sordin på stämningen och fortsätta utlova höga räntor under överskådlig tid.

Sen är vi heller inte särskilt nöjda med att arbetsmarknaden nu visar tecken på att vika ner. Visserligen positivt ur räntesynpunkt men definitivt negativt för konjunkturen. Hushållen har visat en förvånande stor motståndskraft mot räntehöjningarna, framför allt i USA, men om arbetslöshetshotet blir en realitet så riskerar proppen att gå ur. I Europa har hushållen redan börjar strama åt och vi ser med viss bävan fram mot hur energipriserna kommer att utvecklas när vintern nu närmar sig.

Risken för en mer rejäl, global konjunkturnedgång kan definitivt få investerarhumöret att svikta. Liksom om fler aktörer skulle blanda sig i kriget mellan Hamas och Israel.

På kort sikt kan vi dessutom kasta in en potentiellt allvarlig amerikansk budgetkris i den negativa vågskålen när respiten med den tillfälliga budgeten löper ut 17 november.  

Så för oss på Placera är det inte givet att börsresan uppåt ska fortsätta. Vi ser det kanske mer som en ”chicken-race” mellan sjunkande räntor och inflation å ena sidan och en, av allt att döma, fortsatt vikande konjunktur å andra sidan.  Det är inte givet vilken av sidorna som går vinnande ur den börskampen. Så vi uppmanar till en viss försiktighet och snabba fötter eftersom det svänger osedvanligt fort på marknaden just nu.