Det har varit en rejäl raketfart på de flesta av världens börser i inledningen av 2023. Den svenska börsen är upp med drygt 13 procent redan så här i inledningen av februari. En likartat utveckling har vi sett på flera börser i Europa medan den amerikanska börsen halkat lite efter och ”bara ” stigit med lite knappt 9 procent.

För svenskt vidkommande liknar börsutvecklingen i mångt och mycket de tvåsiffriga börsrusningar som inledde 2015 respektive 2019. Då slutade börsåren med uppgångar på 10 respektive 35 procent. Så inte helt lätt att dra några långtgående slutsatser för helårsutvecklingen utifrån en lysande börsstart.

Drivkrafterna bakom årets börsrusning börjar numera bli välkända.

På marknaden räknar man numera med att inflationstoppen är passerad och att den breda inflationstakten ska falla brant under kommande månader och börja närma sig mer normala nivåer. En syn på inflationen som dessutom börjar få rejält fäste även bland centralbanker runt om i västvärlden. Däremot är det betydligt mer tveksamt om kärninflationen, där effekten av bland annat volatila energipriser räknas av, kommer att falla i samma utsträckning.

Lägre inflationstakt har dessutom bidragit till att allt fler räknar med att centralbankerna börjar närma sig, eller till och med redan nått, sina räntetoppar. För trots att såväl Federal Reserve som ECB höjde sina räntor i samband med de färska penningpolitiska beskeden, och dessutom flaggade för fortsatta räntehöjningar, tog börserna rejäla glädjeskutt i samband med dessa. Framför allt baserat på en mycket mjuk tolkning av de besked som respektive centralbankschef gav på de efterföljande presskonferenserna. Vi får hoppas att marknadsaktörerna inte övertolkade dessa signaler även om vi på Placera lutar åt att man faktiskt gjort just detta.

Att energipriserna i Europa sjunkit rejält och numera faktiskt ligger under nivåerna från innan Ryssland invaderade Ukraina har också spätt på optimismen. Det blir av allt att döma ingen europeisk energikris. Låt vara att det skett genom mer tur än skicklighet när mildvädret dominerat. Så energikrisen kan vi, i alla fall för tillfället, skjuta på framtiden.

Sammantaget har det här dessutom spätt på optimismen kring en möjlig mjuklandning av ekonomierna i USA och Europa samtidigt som den kinesiska ekonomin ska kickstarta när landet släppt på Covid-restriktionerna och smittspridningen dessutom (förmodligen?) börjat gå ner.

Så visst finns det en hel del positivt som hugade investerare har kunnat ta fasta på i inledningen av 2023. Det är inte särskilt förvånande att börserna rört sig uppåt, även om kraften i uppgången förvånar oss på Placera. Dessvärre tror vi att det finns en förnyad tendens med FOMO-beteende (Fear-Of-Missing-Out) på marknaden. Det vill säga att rädslan för att missa en uppgångsfas tenderar att övertrumfa ett mer rationellt investerarbeteende. Det öppnar i sin tur för börsbesvikelser i likhet med de vi såg under bland annat 2022.

Därmed inte sagt att vi tror på en börskollaps i likhet med 2022 utan mer att man bör vara mycket försiktig med att dra ut den nuvarande börstrenden alldeles för långt. Det är mycket positivt som redan har räknats hem för att motivera årets kursrusningar.

Dit hör exempelvis den mycket välvilliga tolkningen av de penningpolitiska besked som centralbankerna lämnat. Inte minst sticker den svenska kursrusningen efter ECB:s räntebesked ut. Vi får se om optimismen hänger sig kvar efter att Riksbanken levererat sitt räntebesked den 9 februari. Centralbankerna flaggar trots allt för fortsatta räntehöjningar och poängterar att kampen mot inflationen långt ifrån är över. Att redan nu, som många gör, börja spekulera i räntesänkningar under senare delen av 2023 kan vara alldeles för tidigt. Framför allt om man samtidigt tror att pressade ekonomier ska klara sig undan en recession.

Och även om den breda inflationen lär fortsätta att dämpas, så återstår det att se om det samma kommer att hända gällande kärninflationen. Det är fortfarande en mycket lång bit kvar ner till inflationsmålen på runt två procent. Samtidigt som arbetsmarknaden är fortsatt stram på bägge sidor om Atlanten och skapar ett visst tryck uppåt på lönerna. Men visst finns det utrymme för centralbankerna att flagga för att kampen mot inflationen går framåt, men det återstår att se om det sker i en sådan grad att till och men räntesänkningar blir aktuella.

När det gäller den ekonomiska tillväxten och en eventuell mjuklandning tycker vi dessutom att juryn fortfarande är ute. Hushållen är hårt pressade och framtidsförväntningarna ligger fortsatt på mycket låga nivåer. Det tycker vi är ett reellt hot mot konjunkturen framöver. Framför allt som centralbankernas förhoppning dessutom är att arbetsmarknaden ska svalna av. Fastighetsmarknaden i stort är ett annat stort bekymmer som kan stöka till konjunktursynen.

De globala konjunkturprognoserna som rullats ut under senare tid pekar å sin sida mot att det ska bli en mycket mild och kortvarig konjunkturnedgång den här gången. Vi hoppas förstås att prognosmakarna blir sannspådda.   

Till det mer normala hör dessutom att uppgångsfaserna på börsen brukar triggas lite extra av att en majoritet av företagen klår förväntningarna när kvartalsrapporterna börjar rullas ut. Det är inte ovanligt att någonstans mellan 70 – 80 procent av företagen levererar bättre resultat än väntat. Det återstår att se hur hela den här rapportperioden utfaller men hittills är det i alla fall relativt jämnt skägg mellan positiva och negativa överraskning. Just rapportperioderna tror vi på Placera kommer att vara mer avgörande för börsutvecklingen framöver. Nu är det synen på makroförhållanden som styr.

Nu vill vi på Placera inte måla framtiden på börsen i allt för mörka färger. Vår underliggande tro är fortfarande att börsåret 2023 kommer att sluta i dur. Tveksamheten gäller främst styrkan i den pågående uppgångsfasen som vi inte tror är uthållig och kanske dessutom kom en aning för tidigt. Det finns fortfarande stora frågetecken kring såväl den ekonomiska utveckling som kring inflation och räntor. Risken är därmed rätt stor för kortsiktiga bakslag om makrosiffrorna inte uppfyller stigande förväntningar.