De senaste åren har valutarisken i merparten av svenskarnas utländska placeringar dock varit i spararnas favör.
Att den amerikanska börsen har stigit rejält och utklassat andra börser har till stor del berott på att de stora teknikjättarna som Google och Facebook gått som tåget. Men de svenskar som under den här tiden haft USA-fonder och amerikanska aktier har också fått en rejäl skjuts av att kronan försvagats rejält gentemot dollarn under tiden – i alla fall fram till i mitten av mars i år.
”Fram till i år har vi varit i en lång utförslöpa av sjunkande krona, det har blivit dyrare att resa, men svenskar har sett sina utländska placeringar stärkas väldigt mycket. När kronförsvagningen varit som störst mot dollarn har de svenska spararna fått 50 procent mer avkastning än de amerikanska”, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.
Maria Landeborn
För om den svenska kronan försvagas med exempelvis fem procent mot dollarn, då behöver den amerikanska börsen inte stiga alls för att fondens värde ändå ska gå upp med fem procent.
Tyvärr gäller ju även det motsatta, att värdet på de utländska innehaven sjunker om kronan förstärks, och det är där valutarisken kommer in. Det har spararna fått erfara de senaste månaderna, när den svenska kronan förstärkts kraftigt på kort tid.
Sedan mitten på mars har svenska kronan förstärkts kraftigt.
Maria Landeborn tycker att valutarisken är något man ska vara medveten om, men inte nödvändigtvis agera särskilt mycket efter.
”Ofta handlar det om aktier eller aktiefonder, alltså innehav som för de flesta klassas som ett långsiktigt sparande, då behöver man inte tänka så mycket på valutarisken eftersom valutasvängningar tenderar att jämna ut sig över tid.”
Att försöka tajma valutarörelser, det tycker inte Maria Landeborn generellt inte är en bra idé.
”Valutor är ett av de svåraste tillgångsslagen att förutse.”
På kort sikt kan valutarisken alltså få en stor inverkan på ditt sparande. När sparhorisonten inte är så lång är det också många fler som har räntefonder, där den förväntade låga avkastningen snabbt kan ätas upp av en starkare krona.
Därför är de flesta räntefonderna som investerar i utländska räntepapper valutasäkrade.
”Man kan kolla att de är valutahedgade. Det kostar lite av avkastningen, men man vill inte riskera en valutaeffekt på 15 procent om den förväntade avkastningen är 3 procent”, säger Maria Landeborn.
En globalfond innebär en mer spridd valutarisk än att bara var exponerad mot en valuta, men det betyder inte att valutarisken blir särskilt mycket mindre, tyvärr. Den svenska kronan rör sig ofta ungefär på samma sätt gentemot flera valutor, dessutom är dollarn och amerikanska innehav ändå dominerande i globalfonder, så den valutariskdiversifieringen blir inte särskilt effektiv.
Om den svenska kronan skulle stärkas till 2014 års nivåer skulle värdet på en USA-fond sjunka med 18 procent, trots att USA-börsen stod stilla.
Sedan är det förstås så att det finns en inbyggd valutarisk i aktier, även om de handlas i svenska kronor. H&M är ett bra exempel på ett företag som gynnas av en svag dollar, eftersom det är i den valutan som bolagets inköp sker.
En stor del av våra svenska storbolag däremot, de exportberoende verkstadsbolagen, gynnas istället av en svag krona eftersom efterfrågan på deras produkter ökar. Marginalerna stiger också eftersom bolagen ofta säljer sina produkter i dollar och sedan växlar tillbaka till kronor. Är kronan svag ger det fler kronor för varje dollar. Eftersom de utgör en stor del av den svenska börsen har den gynnats av en svag krona de senaste åren.
En situation som varit annorlunda mot hur det brukar vara, enligt Maria Landeborn, och som kan innebära att det nu blir dubbelt motigt för svenska sparare, är att vår egen börs – och heller inte våra utländska innehav – får den valutadopning som vi haft de senaste åren.
”Ofta brukar den svenska kronan vara svag vid kriser och stark vid högkonjunktur, men de senaste åren har verkstadsbolagen både haft den svaga kronan och den starka konjunkturen med sig, och nu under krisen har kronan förstärkts samtidigt som det är motvind för exportsektorn.”
I tillväxtmarknader och så kallade frontiermarknader, det vill säga länder som Kenya, Vietnam och Bangladesh, är det förstås ännu större valutarisk att ta hänsyn till.
”Generellt kan man säga att en Asienfond, där Kina är en stor del, har mindre valutarisk än exempelvis en Rysslands- eller Latinamerikafond”, säger Maria Landeborn.
Hon är tveksam till att aktiefonder som är valutasäkrade är en god idé.
”Dels för att det ofta är onödigt i ett långsiktigt sparande då valutarörelserna som sagt jämnar ut sig, dels för att det kostar avkastning att skydda sig mot valutarisk.”
Att som vanlig privatsparare skydda sig med valutaterminer eller certifikat går förstås, men det kräver dels att det är stora positioner, dels att det är kortsiktiga placeringar, för att det ska löna sig.
”Det förutsätter en helt annan nivå av kunskap och ett annat typ av intresse för de finansiella marknaderna”, säger Maria Landeborn.
Ett annat avancerat sätt är att ha motsvarande summa pengar på ett valutakonto i den valuta man vill hedga sig mot, men man ska givetvis tänka på att även växlingsavgiften kostar.
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
