Hur bra de ryska oljebolagen, och i förlängningen den ryska ekonomin, klarar sig beror på hur långvarig den nuvarande coronakrisen blir och hur länge oljepriserna befinner sig på nuvarande bottennivåer. Än så länge står de relativt starka.

Starka balansräkningar och låga kostnader gör att de ryska oljebolagen är väl rustade för dåliga tider. Den låga produktionskostnaden får dessutom en extra skjuts av att kostnaderna är i rubel.

Rubeln har, som den brukar i oljekristider, försvagats. Men inte så mycket som den borde, enligt Fredrik Colliander förvaltare av Carnegie Fonders Rysslandsfond.

”På de här rubelkurserna ska oljepriset ligga kring 30 till 35 dollar, det är väl på den nivån man tänker sig att oljepriset kommer att ligga på sikt.”

Fredrik Colliander

Rubeln har dessutom stärkts av flöden från länder med mer osäkra finanser, som exempelvis Turkiet.

Generellt tycker Fredrik Colliander att marknaden verkar se dagens prisnivåer som något som något tillfälligt.

”Jag tycker inte att bolagen verkar prisa in att oljepriserna har rasat så mycket, man har en annan attityd.”

Svårt att ha en uppfattning om Rysslands lagerkapacitet

Den senaste veckans oerhört kraftiga rörelser var framförallt på WTI-oljan, den amerikanska skifferoljan. Prisrörelserna spillde dock över även på brentoljan och berodde på att USA:s lagerkapacitet börjar sina. Investerare med terminskontrakt riskerade att få den fysiska oljan levererad till sig och därmed betalade för att bli av med den.

Den ryska lagerkapaciteten ser bättre ut. Exakt vilken kapacitet som finns är däremot omöjligt att säga. Den ryska staten har lager, likaså oljebolagen, men hur stora de är vet man inte.

”Transneft, som sköter oljesystemen, har gått ut och sagt att man har tomma lager för 125 till 150 miljoner fat, säger Fredric Colliander.

USA en nagel i ögat

De amerikanska bolagen har en mycket högre kostnad för att få oljan ur marken än många andra länder, kring 40 dollar fatet.

”De ryska oljebolagen har en kostnadsnivå kring 8 till 10 dollar på den här rubelkursen”, säger Fredrik Colliander.

De amerikanska oljebolagen är också generellt mycket högre belånade. De ryska oljeproducenterna har också fördelen att de har starka kassor. Undantaget är Rosneft som har en skuld till Kina om att leverera olja till ett visst värde i dollar. Något som kan bli jobbigt för bolaget om prisnivåerna håller sig så här låga på lite längre sikt.

”De andra har väldigt låg belåning eller till och med nettokassa”, säger Fredrik Colliander.

För den saken skull poängterar Fredrik Colliander att det inte är en dans på rosor. Utgångsläget redan före coronakrisen var ett utbud högre än efterfrågan. När dessutom efterfrågan störtdök var krisen ett faktum.

Ryssland var länge motsträviga till att gå med på en produktionsneddragning tillsammans oljepriskartellen Opec, trots att oljepriserna rasade. Något förvånande, kan tyckas, eftersom landets ekonomi är så beroende av olja.

En förklaring är att USA inte drar ned någon produktion alls, trots sina lagerproblem. Istället pågår ett slags chicken race där ingen vill vara först med att stänga ned sin produktion – trots att de amerikanska skifferoljeproducenterna går back på den.

Att USA nu och under de senaste åren fortsatt att pumpa olja och ”åkt snålskjuts” på Opec och Rysslands nedskärningar bidrar till den ryska motvilligheten att sänka produktionen. Dessutom är Ryssland ett av de få länder som fortfarande går plus på sin olja.

I maj kommer dock de produktionsneddragningar som Ryssland till slut enades med Opec om att börja gälla. Men de 10 miljonerna fat per dag kommer inte vara nog, det kommer fortfarande att produceras på tok för mycket olja i relation till efterfrågan i världen.

”Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att få se mer Opec-neddragningar”, säger Fredrik Colliander.

Att oljepriset är så lågt att många amerikanska bolag riskerar konkurs är knappast dåliga nyheter för Ryssland. De närmaste månaderna kommer att vara avgörande för hur många skifferoljebolag som kommer att överleva.

”Man tycker säkert att det bara är bra att amerikanerna få problem, man vill få bort högkostnadsproduktion på marknaden.”

För många som gillar den ryska börsen är det den mycket höga direktavkastningen som lockar. Hittills har bara ett av bolagen, Tatneft, flaggat för lägre utdelning framöver. I Ryssland finns ingen debatt, likt vi har i Sverige och andra länder, att utdelningen ska slopas under dessa stökiga tider.

”Utdelningarna kommer att gå ned, hur mycket återstår att se. Det är en unik situation.”

Fredrik Colliander har inte så många rena oljebolag i sin fond. Ska han välja en favorit är det Lukoil. Aktien har sjunkit med över 40 procent sedan toppen i januari.

”Det är välskött, betalar bra utdelningar och har god ESG-standard.”

Tycker du generellt att nedgången i de ryska oljebolagen är befogad på dagens oljeprisnivåer?

”Jag tycker den här nedgången har prisat in ett oljepris på brent på 17, 18 dollar.”

På lite längre sikt tycker han dock att det är gas, inte olja, som är mest intressant. Även gaspriserna har varit låga, men under en längre tid. Den främsta orsaken till det är det varma vädret.

Även när det kommer till gasproduktion har Ryssland mycket låga produktionskostnader och klarar sig relativt väl när det är låga priser.

Fredrik Colliander nämner Rysslands största privata gasbolag Novatek som bland annat säljer högteknologiska LNG-plattformar (Liquid Natural Gas) till Kina.

”Gas är den mest miljövänliga av de fossila bränslena och har tillväxtmöjligheter, till skillnad från oljan. Jag tror att vi framöver behöver mycket mer gas för ersätta elproduktion från framförallt kol.”

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration .

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud