Majoriteten av alla svenskar har sin tjänstepension i en traditionell försäkring. Det betyder att du låter pensionsbolaget välja hur dina pensionspengar ska placeras.
Förvaltarna investerar dina pengar i aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper. Enkelt förklarat så kan man säga att svängningarna över tid är mindre än hos rena aktiefonder, eftersom du har en högre andel räntebärande värdepapper.
Garantin i traditionell försäkring
Det finns en garanti i traditionella försäkringar som gör att du minst får tillbaka en del av de pengar som sätts in, oavsett hur det går på marknaden. Den utlovade garantin varierar mellan olika traditionella produkter.
Tidigare innebar garantin minst 100 procent tillbaka, men för sedan cirka tre år förändrades reglerna, sannolikt till följd av lågräntemiljön.
”Traditionella försäkringar som går att nyteckna idag har ofta garantinivåer på 75 - 90 procent av inbetalda premier. Det går att jämföra olika garantinivåer i vår Pensionsguide”, säger Stefan Thelenius, pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Stefan Thelenius
Återbäringsränta och avkastningsränta
Utöver det garanterade beloppet så kan du få ett tillskott om bolagets förvaltare lyckas bra med sin förvaltning, vilket kallas återbäringsränta eller avkastningsränta beroende på vilken av dessa två metoder ditt livbolag använder sig av.
Tillskottsbeloppet kan gå upp och ned från år till år, eller från månad till månad, beroende på bland annat avkastning. Återbäringen är alltså inte garanterad.
En metod för att fördela överskottet är att man fördelar avkastningen löpande. Detta kallas avkastningsränta och innebär att ditt livbolag regelbundet fördelar den avkastning som uppstår till dig som kund. Det finns således ingen fördröjning mellan att avkastningen uppstår och att den fördelas.
Alecta är ett av bolagen som tillämpar den direktavkastade modellen.
”I vår produkt Alecta Optimal Pension fördelas avkastningen månadsvis. Man kan alltså säga att ”återbäringsräntan” för varje månad blir ungefär den avkastning vi haft under månaden”, säger Fredrik Palm, chef produkt på Alecta.
Fredrik Palm
I den andra metoden används överskottet istället för att bygga upp en buffert som används för att jämna ut värdeutvecklingen över tid. Detta kallas återbäringsränta, och används bland annat av Skandia.
Exempel, lånat av AMF: Återbäringsräntan är 3 procent. Skatt och avgifter uppgår till 0,8 procent. Du betalar in 100 kronor i din traditionella försäkring. Efter ett år har du då ett preliminärt kapital på 103 - 0,8 = 102,20 kronor i din försäkring.
I vissa extrema förhållanden kan ett livbolag göra ett så kallat återtag och reallokera tidigare fördelad återbäringsränta. Detta kan inträffa om konsolideringsgraden är under 100 under en längre tid. (läs mer om konsolideringsgrad längre ned).
Garanterad avkastning
Förutom återbäringsränta eller avkastningsränta så fanns det i gamla försäkringar en garanterad avkastning, garantiränta, som låg på några procent per år.
Garantierna betyder att varje inbetalning ger en viss garanterad utbetalning vid en avtalad händelse i framtiden, uppnådd ålder eller dödsfall.
För att beräkna vad som är rimligt att lova så har det funnits olika regelverk för detta. Som högst har en garantiränta om cirka 5 procent använts i Sverige men det var i en tid med hög inflation och ränta.
Efter den senaste finanskrisen som sved hårt för pensionsbolagen, vågar flera av pensionsbolagen inte längre utlova någon garanterad avkastning i förväg, utan nöjer sig oftast med en ”pengarna tillbaka-garanti”, som alltså oftast inte längre garanterar 100 procent av insatt kapital, utan vanligen runt 70 - 90 procent.
Skandia är av de bolag som fortfarande ger en garantiränta.
Flytt och utbetalning av ränta
Värt att tänka på när du väljer livbolag är hur återbäringsräntan betalas ut, det varierar nämligen. I Skandia finns till exempel bara en återbäringsränta för långsiktigt försäkringssparande.
Återbäringen är inte garanterad och utbetalningsbeloppet kan sänkas om bolaget bedömer att försäkringskapitalet inte räcker till. Om du väljer att flytta ditt pensionskapital kan du då gå miste om eventuell framtida återbäringsränta.
”En kund som har pengar i ett livbolag med en stor buffert bör tänka sig för en extra gång innan man flyttar. Det kan bli en dyr historia och tyvärr är det många aktörer på flyttmarknaden som inte analyserar vad kunderna redan har tillräckligt väl utan lite vårdslöst begränsar flyttrådgivning till frågan om försäkringen är flyttbar eller ej”, säger Pontus Haag, presschef Skandia.
Pontus Haag
Om du överväger en flytt bör du kolla upp om livbolaget gör en marknadsvärdesjustering. Generellt så förbehåller sig bolagen rätten att marknadsjustera försäkringsvärdet vid en flytt, men reglerna kan skilja sig åt mellan olika bolag.
Det innebär förenklat att du inte får med dig hela värdet på din försäkring när du flyttar din försäkring till det nya bolaget. Detta kan inträffa om försäkringsbolagets tillgångar är lägre än de garanterade pensionsåtaganden som bolaget har, till exempel vid en finanskris.
Solvens och konsolideringsgrad
Om du är intresserad av en traditionell försäkring är det bra att kolla upp att pensionsbolaget har en låg skuld i förhållande till sina tillgångar, vilket kallas solvensgrad. Den bör ligga på väl över 100 procent, i annat fall är risken stor att bolaget sänker återbäringsräntan över tid.
Solvensgraden är det viktigaste måttet på bolagens finansiella styrka och därmed möjligheten att generera avkastning oavsett hur man fördelar överskott.
I svaga tider kan bolag med låg solvensgrad tvingas köpa ränteprodukter vilket vanligtvis ger lägre avkastning. Vilket i sin tur kan leda till att försäkringsbolaget tvingas sänka återbäringsräntan till sina kunder.
Bolag som däremot har en hög solvensgrad har möjlighet att investera i aktier och fastigheter vilket leder till att bolagets konsolideringsgrad ökar, och i sin tur ger ett överskott som kan fördelas till kunderna.
Bolag |
Återbäringsränta |
Solvens |
Konsolideringsgrad |
Alecta |
Avkastningsränta |
161% |
100% |
AMF |
Avkastningsränta |
186% |
100% |
Folksam |
3% |
165% |
113% |
SEB |
4% |
215% |
106% |
Skandia |
4% |
171% |
107% |
Valbara tradbolag inom ITP |
Konsolideringsgraden är ett mått på värdet av pensionsbolagets tillgångar i förhållande till bolagets totala åtaganden. Vid en konsolideringsgrad om 100 procent är värdet på tillgångarna lika med det totala kapitalet som fördelats på försäkringstagarna.
Exempel, lånat av AMF. Om konsolideringsgraden ligger på 105 så betyder det att bolaget har tillgångar värda 105 kronor för varje 100 kronor som bolagets sparare har i garanterade medel och återbäring i sina försäkringar.
En konsolideringsgrad på 95 innebär däremot att bolaget har tillgångar på 95 kronor i tillgångar för varje hundralapp. Alltså skulle bolaget inte kunna leva upp till de garanterade åtagandena plus återbäringen om alla kundernas pengar skulle betalas ut idag.
I produkter som tillämpar avkastningsränta är målet att konsolideringsgraden ska vara nära 100 procent. Såväl över- som underskott fördelas löpande till försäkringarna.
Produkter med utjämnad återbäringsränta tillämpar ett vidare konsolideringsintervall, exempelvis 95–115 procent. Om den kollektiva konsolideringsgraden ligger i utkanten av intervallet så sänks respektive höjs återbäringsräntan i den typen av produkter.
Du kan hitta både bolagets solvens och konsolideringsgrad på respektive hemsida. Skandia, som tillämpar utjämnad återbäringsränta har till exempel en solvensgrad på 171 procent, och konsolideringsgrad på 107 procent.
Alectas produkt Alecta Optimal Pension är ett exempel på en produkt som tillämpar avkastningsränta och där målet därför är att konsolideringsgraden ska vara nära 100 procent. Alectas solvensgrad är 161 procent.
En ny reglering på tjänstepensionsmarknaden har medfört att flera livbolag delar upp verksamheten så att tjänstepensionsverksamheten och den övriga livförsäkringsverksamheten kan ha olika återbäring, totalavkastning samt kollektiv konsolideringsgrad.
Titta därför efter uppgifter om just tjänstepensionsverksamheten om det är tjänstepensionen du är intresserad av att få information om.
Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud