Det är en dyster bild som målas upp för oss blivande pensionärer. Vi kommer att tvingas arbeta allt längre eftersom den statliga pensionen inte räcker till, samtidigt som tjänstepensionerna för låga, och för få av oss pensionssparar privat.
Att arbeta längre är den enda lösningen på problemet, tycker våra politiker, men jag har diskuterat med en person i branschen hur man skulle kunna lösa problemet på ett annat sätt, nämligen genom att konstruera ett system som ger högre tjänstepensionsinbetalning vid tidig ålder.
Möjlig lösning
Genom att införa en premietrappa där tjänstepensionsavsättningen för unga dubblas, för att sedan successivt trappas ned när vi blir äldre, skulle effekten på den slutliga pensionen kunna bli stor.
Inbetalda premier för unga är nämligen betydligt mer värda vid pensioneringen än de som inbetalas sent i arbetslivet med tanke på ränta-på-ränta-effekten.
Dessutom så har vi oftast de högsta lönerna när vi börjar närma oss pensioneringen och följaktligen de högsta tjänstepensionsinbetalningarna, medan unga generellt har lägre lön än äldre.
De flesta får motsvarande 4,5 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp (39 000 kronor) och sedan 30 procent på lönen därutöver.
Om vi leker med tanken att vi fördelar om avsättningen så att vi vid 25 års ålder får motsvarande nio procent av lönen.
Det skulle innebära att inbetalningen är dubbelt så stor i unga år mot hur det ser ut idag. Eftersom lönen dessutom, generellt, är lägre så blir inte kostnadsökningen så stor för arbetsgivaren, men den anställde får ett högre kapital som ligger under förräntning under betydligt längre tid än idag.
Med ränta på ränta-effekten ger det ett resultat som skulle kunna sänka premieinbetalningen vid äldre år och ändå ge ett högre totalt pensionskapital vid pensioneringen.
Avsättningen skulle trappas ned från nio procent vid 25 år, till åtta procent vid 30 år och sedan trappas ned ytterligare till fem procent vid 45 år och så vidare, ned till som lägst runt två procent de sista åren. Samma omfördelning skulle även göras på liknande sätt för lönen över 7,5 inkomstbasbelopp som idag är, 30 procent.
På så vis skulle du få ett inbetalat kapital vid 65 år som är lika stort som dagens system under hela arbetslivet sett i procent, men skillnaden är att en större del av kapitalet stått inne under betydligt längre tid än idag vilket ger bättre förutsättningar till en högre pension.
Dessutom så är de sista årens inbetalningar till tjänstepensionen mer eller mindre pengar in och pengar ut, förutom en viss förräntning eftersom de kanske också står inne och förräntas under utbetalningstiden.
Exempel. Ränta-på-ränta-effekten
Anna får 50 000 totalt i inbetalade premier under åren 25 - 30 år, motsvarande 833 kronor/mån, och med en real avkastning på cirka tre procent. Det ger henne 115 00 kronor i tjänstepensionskapital för de fem åren, när hon går i pension.
Anna får samma avsättning under sina sista år som anställd, 50 000 kronor fast under åren 60 - 64 år, det vill säga 50 000 kronor i tjänstepensionskapital (833 kr/mån), vilket ger henne cirka 54 000 kronor med en avkastning på tre procent.
Anna får alltså omkring dubbelt så stort tjänstepensionskapital för de fem tidigare åren, jämfört med de sena åren, trots samma inbetalad premie, på grund av ränta-på-räntan.
Det tyder på att om man skulle fördela om inbetalningarna sett över hela arbetslivet skulle det ge en ordentlig skjuts för de lägre inbetalningarna i början av karriären.
Andra fördelar
Förutom att pensionskapitalet blir högre, skulle det samtidigt kunna gynna äldres attraktionskraft på arbetsmarknaden. De blir helt enkelt billigare att anställa, och behålla, eftersom de inte kostar lika mycket för arbetsgivaren.
Och det skulle också kunna få fler unga att börja arbeta tidigare, det vill säga inte studera ända till 30-års åldern vilket många i Sverige gör idag, då det slår så pass stort på pensionsutfallet. Samtidigt som arbetsgivaren anställer yngre med högre tjänstepensionsavsättningar, så blir kostnaden trots allt inte så hög eftersom man generellt har en lägre lön som ung.
Nackdelar
Till exempel missgynnas den som har en sen lönekarriär mot dagens inbetalningar, eftersom premienivån sjunker ju äldre du blir. Och den som börjar arbeta sent i livet eller haft andra system som ger mer i procent drabbas negativt.
Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, och på Twitter
