Upprinnelsen till den något udda mejlkonversationen var en aktiekommentar som kretsade kring de kraftiga kursuppgångarna i söktjänstföretaget Eniro och stålgrossisten BE Group. Jag använde uttrycket dead cat bounce för att beskriva den märkliga kursrörelsen i de bägge aktierna.

På en direkt fråga ville veterinären förbli anonym med hänvisning till att hans verksamhet, som bland annat omfattar avlivning av katter, högst sannolikt inte skulle gynnas av att gamla och framtida kunder fick vetskap om hans empiriskt grundande observationer.

Katt-uttrycket syftar dock på en aktie, som efter en period av kraftig kursnedgång, plötsligt gör ett våldsamt ryck uppåt utan någon uppenbar anledning.

Själva klokskapet i uttrycket är att allting kan studsa, även döda ting (bortsett från döda katter). Att en aktie i ett bolag med stora problem plötsligt vänder upp kraftigt är i sig ingen garanti för att den verkligen har träffat botten. Fallhöjden är alltid 100 procent. Om inte fundamenta förändras så förändras inte den långsiktiga färdriktningen.  

I både Eniro och BE Group började aktierna stiga våldsamt efter en både lång och kraftig nedgångsperiod. Inte i något av fallen kunde vi se några fundamentala eller nyhetsmässiga skäl till kursuppgångarna.

Vår bästa gissning om orsakerna till uppgångarna var att en kombination av stängda blankningspositioner – negativa positioner köps tillbaka – och optimistiska spekulationer om att de kommande boksluten skulle vara tillräckligt anständiga för att vända den negativa trenden i aktierna. Åtminstone kortsiktigt.

Det finns ett stort problem med att gå emot den allmänna trenden i en aktie eller i en hel marknad, nämligen att det är enormt svårt att träffa rätt i vändningen.

Här kan man borsta av ytterligare ett börsuttryck: Att man inte ska försöka fånga den fallande kniven. Risken att man skär sig är nämligen ganska stor.

I torsdags stod det klart att BE Groups kraftiga kursuppgång inte byggde på mycket annat än spekulativa drömmar och förhoppningar. Bolaget meddelade att det ska göra en nyemission på en kvarts miljard kronor. Beskedet kom med andra ord mindre än ett år efter den förra nyemissionen på 160 Mkr.

I samband med den förra nyemissionen steg aktien från 9-kronorsnivån till 14 kronor som högst under våren. Det var en rekorderlig studs! Sedan gjorde sig verkligheten påmind och aktien anträdde en ny utförslöpa. Från halvårsskiftet i somras har aktien nu fallit 67 procent.

Under perioden har den vid inte mindre än sex tillfällen gjort sådana där kraftiga ryck uppåt som kan kallas dead cat bounce. För många flinka investerare och daytraders har det säkerligen varit lönsamma studsar men för den som har investerat långsiktigt har det varit pekuniärt smärtsamt.

Och på fredagen stod det klart att mönstret gick igen i Eniro. Aktien tokrusade 34 procent i måndags, tyngdes av vinsthemtagningar på tisdagen och onsdagen för att sedan vända upp igen på torsdagen.

Fredag morgon berättade bolaget att det behöver ta in närmare en miljard kronor. Ännu en svag kvartalsrapport, ännu en nyemission! Och när handeln öppnade föll aktien omedelbart närmare 30 procent.

Så vad är lärdomen av veckans kursrörelser i Eniro och BE Group?

Ja, även om döda katter inte studsar så kan alla aktier studsa utan att någonting för den skull har förbättrats i företaget. Och det är vanskligt att försöka fånga den fallande kniven eftersom det är lätt att göra sig illa på den.

Kommer vi som investerarkollektiv ha lärt oss av veckans händelser i Eniro och BE Group?

Nej, förmodligen inte. Så här har marknaden betett sig under det kvarts sekel jag har följt den och så kommer den förmodligen fortsätta att bete sig.

En ny insikt i sammanhanget är dock att veterinärer kanske har bättre koll på de fysikaliska lagarna än vad investerarkollektivet har.