Finansinspektionen har för tredje gången undersökt om bolånetaket fungerar. Det infördes hösten 2010 och innebär att lån med bostad som pant inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.
Det gör det, konstaterar myndigheten. Belåningsgraden för nya bolån ligger kvar på fjolårets nivå kring 70 procent, vilket enligt FI visar att bolånetaket har effekt på svenskarnas skuldsättning. FI:s undersökning visar också att andelen av bolånestocken som har så kallade blancolån för en belåningsgrad över 85 procent har minskat de senaste två åren.
Blancolånen fortsätter dock att vara en negativ följd av bolånetaket, även om det i rapporten konstateras att andelen som tar blancolån minskar något. Idag finns det möjlighet att hos bankerna ta lån utöver den summa som motsvarar bostadens 85-procentiga värde, då utan bostaden som säkerhet. Dessa lån är mycket dyrare än de vanliga bolånen, och används av dem som inte har den kontantinsats som krävs.
Enligt FI har hushåll med blancolån i genomsnitt en belåningsgrad på 93 procent. Den genomsnittliga räntan för blancolån uppgår till 5,5 procent, att jämföra med räntan på ett rörligt bolån som idag, utan rabatt, ligger kring 3 procent.
Blancolånen amorteras dock av relativt snabbt, förmodligen eftersom dessa lån är så pass dyra och jämförelsevis mindre. Överlag amorterar de allra flesta, 88 procent, som har en belåningsgrad över 75 procent på sin bostad.
Men sedan avtar amorteringsviljan. Av hushåll med en belåning under 75 procent amorterar idag bara fyra av tio hushåll, och det i en långsam takt, konstaterar Finansinspektionen. De bottenlån som amorteras har en genomsnittlig amorteringstid på drygt 140 år.
"En viktig uppgift blir därför att följa upp vilka eventuella risker som den svaga amorteringsviljan för lån med belåningsgrad under 75 procent kan medföra på längre sikt", skriver Finansinspektionen.
Myndigheten anser att hushållen borde kunna amortera mer än de gör till följd av det låga ränteläget.
"Hushållen har nu lägre ränteutgifter på sina bolån, vilket talar för att de borde ha utrymme att amortera på sina bolån. På så vis kan hushållen öka sin säkerhetsmarginal mot ett eventuellt prisfall på bostadsmarknaden", skriver FI.
Frågan om en ökad amorteringsgrad i Sverige har länge varit het. Riksbankchef Stefan Ingves har tidigare sagt att han vill se amorteringskrav från bankerna, medan dessa tankar har avvisats från bland andra finansminister Anders Borg. På torsdagen tog Stefan Ingves återigen upp frågan i riksdagens finansutskott, där han sa att det kan bli aktuellt med "myndighetsåtgärder" om inte bankerna själva bromsar utvecklingen med amorteringsfria lån.
"I den bästa av världar såg man ju helst att bankerna själva kom till insikt. Ett slags minimum, om jag skulle tänka högt, är att lån ska amorteras", sade han, enligt nyhetsbyrån Direkt.
----
.png)
