Anders Borgs finansplan pekar på en BNP-ökning på 4,1 procent i år och på en tvärbromsning som i praktiken redan inletts, och som leder till en uppgång med endast 1,3 procent nästa år. Under 2013 kan vi åter leva som om inget har hänt, då växer BNP med 3,5 procent enligt regeringens prognos.
Detta tar finansminstern som argument för att slopa en rad stimulerande åtgärder som var tänkta att finnas med i budgeten för nästa år. Sänkt skatt för pensionärer och det femte jobbskatteavdraget läggs till exempel på hyllan. Det vi får är den starkt kritiserade sänkningen av restaurangmomsen, några miljarder till underhåll av järnvägsnätet, i övrigt småjusteringar.
Totalt sett är utgifterna mindre än skatteintäkterna vilket innebär att regeringen räknar med att ha överskott i finanserna till år 2013. Det är en helt unik situation, både jämfört med hur Sveriges finanser sett ut historiskt, och jämfört med övriga länder i Europa.
En i stort sett enad ekonomkår anser nu att regeringen är för feg och att det är när det börjar luta emot som man ska gasa. Men Anders Borg bemöter kritiken med att det nu är regeringens uppgift att bygga skyddsvallar för svensk ekonomi, för den händelse att det bli värre i omvärden.
"Om spänningarna i banksystemet förvärras måste regeringen ha handlingsutrymme att agera", sa Anders Borg på tisdagen.
Han har i olika intervjuer under hela sommaren gett uttyck för en oro som i mina öron låtit starkare än någon annans.
Frågan är därmed: Vet Anders Borg något som ingen annan svensk ekonom vet? Anders Borg har löpande kontakt med sina finansministerkolleger i Europa. Han deltar i beslutande möten om hur Sydeuropas problem ska lösas. Han borde vet allt som går att veta i dessa frågor.
Min gissning är att Anders Borg vet vad han gör. Jag utesluter alltså alternativ C från ingressen.
Det kommer nu uppgifter om att Grekland ska hålla folkomröstning om euro-medlemskapet, vilket kan bli början på en grekisk konkurs och frikoppling från euron.
En stor statlig kinesisk bank har enligt nyhetsbyrån Reuters slutat handla valuta med de europeiska jättebankerna Societe Generale, Cerdit Agricole och BNP Paribas. Kineserna litar inte längre på dessa bankers kreditvärdighet (eftersom dessa banker lånat ut till de krisande länderna som kanske inte kan betala tillbaka lånen).
Läget ser alltså jobbigt ut i Europa. Frågan är om det automatiskt betyder att svenska staten ska spara pengar?
Well, att vi nu befinner oss i denna lyxiga situation att ens kunna överväga att spendera mera, är ju vår förra statsminster Göran Perssons förtjänst. Det var han som började spara.
Och Anders Borg har dessutom inflationen med sig, eller snarare bristen på inflation. Det gör att Riksbanken kan fortsätta hålla räntan låg, vilket alltså innebär att Anders Borg kan låta Riksbankschefen Stefan Ingves stimulera ekonomin medan Borg själv kan samla i ladan för rejäla skattesäkningar inför valåret 2014.
Svaret på de inledande frågorna bli alltså både A och B. Ja, jag tror Borg är skärrad, och ja, han kommer så klart inte riskera att spela bort utrymmet för valfläsk nästa år.
Så pengarna kommer, det dröjer lite bara. Först ska vi igenom en skakig period där vi i värsta fall kan komma att få se europeiska banker gå omkull och euron haverera. Den risken finns och det har Anders Borg den extremt svåra uppgiften att kommunicera utan att skapa en överdriven oro för svensk del.
Och i det läget gör Anders Borg precis som du och jag - när det känns för skakigt för att investera är det bättre att ha pengarna på konto.