DIBS, tidigare Debitech, har del investerare redan hunnit bekanta sig med. Aktien har handlats inofficiellt på Alternativa Aktiemarknaden. Bakgrunden till namnbytet är att man förra sommaren slog påsarna ihop med en dansk konkurrent av ungefär samma storlek. I fjol nådde det nya DIBS en försäljning på 62 Mkr under god lönsamhet.

Två starka trender talar för att DIBS kan fortsätta att växa fort. Dels ökar försäljningen av varor och tjänster över internet och dels ökar acceptansen för att också betala via denna kanal. Såväl renodlade e-handlare som organisationer och Storstockholms Lokaltrafik återfinns på DIBS kundlista. Dessa säljer i sin tur allt från resor till postordersprodukter och nedladdningsbara tjänster mot konsument.  Kunden betalar via internet med exempelvis kreditkort eller faktura. Pengarna skickas sedan till mottagaren, vanligen en bank eller ett kortföretag. DIBS mjukvara är mellanledet, som inte tar någon betalningsrisk, men bidrar med säkerhet och rapporterar statistik med mera. Samt, vilket är viktigt, ger slutkunden möjlighet att välja betalningssätt. Förra året genomfördes transaktioner för nära 30 miljarder kronor via DIBS system. En hel del av de mindre kunderna får man in via så kallade partners. Det kan röra sig om affärssystembolag och konsultföretag som inkluderar DIBS lösning i sitt erbjudande. Och vice versa.

Tanken är att växa genom att följa med kunderna ut i Europa. Ledningen anser även att förvärv är fördelaktigt sätt att få in en fot på en marknad eller på en ny produkt eller tjänst, vilket är huvudorsaken till börsnoteringen. DIBS räknar sig som störst i Norden (bland ett tiotal konkurrenter) med en marknadsandel på åtminstone 25 procent. I Europa finns ett antal betydligt större aktörer. Ledningen förutspår en konsolidering under de kommande åren. Huvudmarknader är Danmark och Sverige. I Norge har en etablering inletts som väntas bidra positivt till resultatet under innevarande år och därtill finns en mindre verksamhet i Finland.

Affären är skalbar, vilket innebär att man har mycket höga marginaler på tillkommande intäkter. Större delen av kostnaderna är fasta och består till 60 procent av löner till de 45 anställda. Men över en viss nivå måste man såklart ¿skala upp¿ och göra större investeringar. Vd Eric Wallin ser dock inte att detta ska vara nödvändigt under det kommande året. Försäljningen utgörs till 40 procent av transaktionsintäkter (per transaktion). Fasta abonnemangsavgifter är 48 procent och resten är konsulttimmar. Nära 90 procent av intäkterna är återkommande.

Huvudrisken med DIBS är att det är ett litet företag verksamt inom en bransch som man inte riktigt vet hur den kommer att arta sig. Konsumenternas beteende kan gå i en för DIBS ofördelaktig riktning och utlandsexpansionen är givetvis inte riskfri.

Banker eller kortbolag kan mycket väl följa norska banken DnB Nor:s exempel och göra en offensiv in på marknaden. Eller så blir någon av de större internationella aktörerna först. Inträdesbarriärerna är relativt låga. Produkterna fordrar inte ett enormt antal utvecklingstimmar men å andra sidan tar det naturligtvis tid att skaffa sig nödvändig kompetens på området och att nå kritisk massa och inte minst bygga upp ett förtroende hos presumtiva kunder. DIBS har trots allt varit igång i nio år, vilket ger viss stabilitet.

Största ägare är ett antal ledningspersoner och styrelseledamöter, samt SEB. Dessa kommer att minska sina innehav i samband med introduktionen, men har därefter en inlåsningsperiod om nio månader. Styrelsen innehåller en del välkända namn, inte minst Oriflames förre vd Sven Mattson.

Priset då? Teckningskursen är 36 kronor. Vid full teckning hamnar börsvärdet på 338 Mkr. Därtill finns en nettokassa om 42 Mkr samt förlustavdrag på netto 27 Mkr.

Vi antar att DIBS klarar en tillväxt på åtminstone 20 procent per år och att man kan hålla en rörelsemarginal på runt 25 procent framöver. Då finns det en option på mer. Stockholmsföretaget är kapitalsnålt och det finns rejält med hävstång kvar i lönsamheten om man fortsätter att växa fort, vilket det finns fog att tro på. Men det är klokt att ta höjd för riskerna. De är framförallt kopplade till tuffare konkurrens samt att branschen är rätt ung. DIBS bör kunna tjäna drygt 2 kronor per aktie i år och då ligger p/e-talet (rensat för nettokassan) på 15. Vi satte köp på DIBS för ett år sedan (BV 06-20) och ser ingen anledning att ändra vår inställning. Aktien börjar handlas på First North 18 juni.