EU-kommissionen vill att fonderna ska få regler som ökar konkurrensen över nationsgränserna och underlättar fusioner mellan fonder från olika länder. Genom att utnyttja stordriftsfördelar i förvaltningen skulle de avgifter som spararna tvingas betala kunna sänkas rejält, tror EU.

De flesta med insikt i och erfarenhet av fondbranschen medger, åtminstone om de pressas lite, att det inte innebär så mycket mer jobb att förvalta 1 000 miljoner kronor än 100 miljoner.

Jag har tittat på ett antal Sverigefonder.

 I Nordeas Sverigefond har spararna satt in 5 282 miljoner kronor. För förvaltningen får spararna betala 1, 5 procent av kapitalet. Det innebär att Nordea för förvaltningen av fonden får nästan 80 miljoner kronor per år. I den populära fonden Odin Sverige har spararna placerat 2 525 miljoner kronor. Förvaltningsavgiften är 2,0 procent, vilket ger förvaltningsbolaget 50 miljoner kronor. I Bancos fond ABN Amro Sverige finns det bara 118 miljoner kronor. Förvaltningsavgiften är 1,6 procent. Vilket innebär att förvaltarna drar in knappt 2 miljoner kronor. I Handelsbanken Selektiv finns 115 miljoner kronor. Avgiften på 1,85 procent genererar alltså drygt 2 miljoner kronor.

Fyra aktivt förvaltade Sverigefonder får alltså en ersättning som varierar mellan nästan 2 miljoner kronor och 80 miljoner kronor för nästan samma jobb. Är det verkligen rimligt?

Några fonder som verkligen drar in mycket pengar just nu är riskkapitalfonderna. EQT:s senaste fond drog, enligt uppgifter i DI, in över 4 miljarder euro. Nordic Capital stängde nyligen sin sjätte fond på 18 miljarder. Altor drog in 11 miljarder.

Eftersom fonderna normalt vänder sig till en utvald krets investerare är avgifterna inte offentliga. Men enligt de branschkällor som Placera Nu talat med förhåller det sig så här: Nästan alla riskkapitalfonder har en managementavgift på mellan 1 och 2 procent. Avgiften beror på fondens storlek, det vill säga små fonder tar ut mer. Men även stora fonder ligger normalt på 1,5 procent eller mer. Nordic Capitals senaste fond har, enligt en källa, en avgift 1,75 procent. Rabatter förkommer i princip inte.

Det innebär att EQT V under det närmaste året kan räkna in runt 600 miljoner kronor i ersättning för förvaltningen det närmaste året. Pengar som ska användas till driften, det vill säga lokaler och förvaltarnas löner. 600 miljoner räcker till hundratals förvaltare och stora lokaler. Enligt EQT:s hemsida har bolaget totalt 60 förvaltare. Vart tar resten av pengarna vägen?

Ett annat exempel: Nystartade Creval Partners första har dragit in 700 miljoner kronor, vilket borde ge mellan 10 och 15 miljoner kronor i avgifter. Hur många som är anställda framgår inte av hemsidan.

De stora riskkapitalfondernas investerare är proffs som vet hur mycket och för vad de betalar.  Men när det gäller vanliga fonder för privatsparare finns det skäl att lyssna på EU.

Kan det vara dags att införa styckavgifter? En Sverigefond kostar 2 miljoner kronor att förvalta och ju fler spararna blir, desto lägre kunde också avgiften bli. Visst, det skulle ta bort incitamentet för fondbolagen att locka fler sparare. Men lite konkurrens över fondgränserna skulle inte skada.