I vår artikelserie om 00-talet har turen kommit till PPM. Ur ett aktiemarknadsperspektiv kunde inte starten för PPM kommit mer olägligt. IT-bubblan hade spruckit och börserna var på väg utför, men de flesta trodde nog att det skulle vända upp snabbare än vad det gjorde.

Initiativet till PPM handlade om eget ansvar, att vi för första gången själva skulle få välja hur delar av den statliga pensionen skulle placeras. Och att vi valde var viktigt. Staten gjorde massiva informationskampanjer och fondbolagen gjorde kraftiga annonskampanjer.

Och det fick effekt. Två av tre gjorde aktiva fondval. Fondutbudet var stort, 55 fondbolag, både svenska och utländska erbjöd drygt 450 fonder. Grovt sammanfattat kan man säga att de fondbolag som gjorde mest marknadsföring fick mest pengar. Robur, AMF och SPP gick ut som segrare ur första valet. Robur hade fördelen av att fonden Contura hade bäst historisk utveckling. Fonden fick också flest aktiva väljare, nästan 700 000 personer och 2,3 miljarder kronor.

Contura behöll sin ställning som den mest aktivt valda fonden fram tills 2007 då AMF Aktiefond Sverige övertog ledartröjan.

Intressant att notera är att det var lika många utländska fondbolag representerade som svenska. Men det var inget som svenskarna tog någon notis om. Sammanlagt fick de utländska bolagen bara en marknadsandel på 4 procent. Under åren har de utländska fonderna dock ökat sin marknadsandel och idag uppgår den till knappt 12 procent av kapitalet.

Det var också till PPM som generationsfonderna lanserades med buller och bång. De som valde någon av dessa skulle slippa bry sig framöver var budskapet. Det initiala genomslaget var kraftigt och fondkategorin fick en marknadsandel på över 13 procent. Även om generationsfonderna lever en tynande tillvaro idag så verkar de flesta som då valde dem ligga kvar. Marknadsandelen uppgår nu till 11,5 procent, och spararna kan klassas som passiva.

Den tredjedelen som inte aktivt valde fonder hamnade i Premiesparfonden hos den nyinrättade Sjunde AP-fonden. Fonden har alltid varit den största i PPM, men marknadsandelen har successivt minskat och uppgår idag till 26 procent. Lägger vi samman de med de passiva generationsfondsväljarna så uppgår de passiva till nästan 40 procent.

De resterande 60 procenten av pengarna är aktiva. Det visar sig också i antal fondbyten under åren. 2001 gjorde vi drygt 130 000 fondbyten, 2005 var siffran nästan 1,3 miljoner och i år, till och med i november har vi gjort över 4 miljoner fondbyten, se tabell 1.

Men det är nästan bara de som varit med i PPM en längre tid som är aktiva. Förstagångsväljarna struntar i sina PPM-fonder. De senaste två åren har bara 2 procent av de tillkomna spararna aktivt valt fonder, medan 98 procent hamnar i Premiesparfonden, se tabell 2.

Det måste självklart ses som ett stort misslyckande från Premiepensionsmyndighetens sida, att så få av förstagångsväljarna är aktiva. En anledning kan vara att myndigheten har fokuserat så mycket på låga avgifter och på något sätt tycker att de står Sjunde AP-fonden med Premiesparfonden, som har väldigt låga avgifter, nära.

Att spararna inte anser att låga avgifter är så viktigt visar sig också i marknadsandelen för de billiga indexfonderna. Den var som högst vid starten och uppgick då till drygt 3,5 procent, men har sedan dess gått ned är idag drygt 2,5 procent, se tabell 3.

Ser vi annars till hur svenskarna placerar sina PPM-pengar är det tydligt att vi gillar risk. Räntefonderna har ingen stor marknadsandel. I genomsnitt har vi haft knappt 4 procent av kapitalet i dem. Statistiken visar dock att den har ändrats relativt mycket under åren. I början var andelen nere på cirka 2 procent, men den har ökat på senare år. Förra året uppgick den till drygt 10 procent och nu i november har den fallit till 6 procent.

Den största kategorin är Svenska aktiefonder, där är 15 procent av kapitalet placerat. Andelen har hållit sig ganska konstant under åren. Lägsta siffran hade vi 2002 med 11,5 procent och den högsta var 2006 då andelen låg på 15,2 procent av det totala PPM-kapitalet.

PPM-spararna gillar inte USA-fonder. Trots att den amerikanska börsen utgör cirka 40 procent av världens börsvärde, ligger marknadsandelen i PPM på cirka 2 procent. Samma sak är det med Europafonder. I ett globalt aktieperspektiv utgör Europa cirka 30 procent av världsindex, men i PPM ligger andelen på cirka 3,5 procent.

Självklart får vi en hel del USA och Europa när vi väljer globala aktiefonder, men det är förvånansvärt lite kapital som ligger i globala aktiefonder, knappt 7 procent. Andelen har varierat mellan 5 och 8 procent under åren.

Däremot är vi intresserade av branschfonder. I genomsnitt har vi haft drygt 9 procent av kapitalet i olika branschfonder, se tabell. Siffran har dock minskat under åren. Vid start hade vi hela 12,5 procent, företrädelsevis IT-fonder, men andelen har minskat stadigt och uppgår idag till knappt 6 procent.

Intresset för tillväxtmarknaderna har gått andra hållet. I början av 2000-talet låg marknadsandelen kring 1,5 procent men har ökat sedan dess. Toppen nåddes 2007 då hela 13,5 procent av vårt PPM-kapital var placerat i olika tillväxtmarknadsfonder. Idag uppgår siffran till knappt 12 procent, och mest ligger i Rysslandsfonder, 3,2 procentenheter.

Under åren har PPM vuxit till en riktig bodybuilder. Idag har vi 325 miljarder kronor i PPM-fonder. Det utgör drygt 25 procent av privatpersoners fondsparande. Och PPM är en stor kund hos fondbolagen och har förhandlat till sig fina rabatter, i genomsitt cirka 60 procent som går tillbaka till spararna.

I framtiden kommer PPM att bli än större. Myndigheten har beräknat att kapitalet kommer att uppgå till cirka 1 500 miljarder kronor år 2025. Sannolikt är det i underkant, för PPM brukar räkna med försiktiga avkastningssiffror.