USA:s försenade jobbrapport för september ger en blandad bild av arbetsmarknaden inför Federal Reserves räntebesked i december.

Antalet sysselsatta ökade med 119 000 personer, klart över förväntan. Samtidigt steg arbetslösheten till 4,4%, den högsta nivån på fyra år.

Normalt hade oktobersiffrorna kompletterat bilden, men den rapporten uteblir på grund av den långvariga nedstängningen av statsapparaten. Federal Reserve går därmed in i årets sista möte med betydligt färre datapunkter än vanligt.

”Det är en blandad bild. Sysselsättningen är starkare, men arbetslösheten drar sig ändå lite högre och ligger över vad Fed ser som långsiktig jämvikt”, säger SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman till Placera.

”Kvaliteten i statistiken är inte heller så bra som man skulle vilja, så man ska vara försiktig med att dra stora slutsatser av små rörelser.”

"En datadimma"

Revideringarna av sommarens siffror visar att jobbtillväxten tidigare överskattats. När statistiken uppdaterades framkom att juli och augusti tillsammans hade 33 000 färre jobb än först rapporterat.

Det innebär att utgångsläget in i hösten var svagare än väntat. Samtidigt steg sysselsättningen i september, vilket gör att utvecklingen inte ger någon tydlig riktning.

Att oktoberrapporten uteblir innebär dessutom att Fed saknar den datapunkt som normalt fungerar som sista avstämning inför årets slut.

I brist på officiell statistik får andra signaler större tyngd: stora bolag som varslar, ett fall i konsumentförtroendet och svagare småföretagsindikatorer pekar mot en dämpning, medan privata BNP-modeller fortfarande räknar med relativt stark tillväxt under tredje kvartalet.

”Det här är den sista siffran vi får före decembermötet, och den är ganska bakåtblickande. Vi får förmodligen inte heller nya inflationssiffror”, säger Elisabet Kopelman och beskriver läget som en ”datadimma”.

Osäkerhet inför räntebesked

För Fed innebär situationen att decembermötet behöver luta sig mot reviderade sommarsiffror, en ensam aktuell jobbrapport och olika företagsindikatorer, snarare än den kompletta statistikserie som normalt finns på plats vid årets slut.

Det gör att osäkerheten inför beslutet är större än vanligt. Utan oktoberdata och med en arbetsmarknad som ger motstridiga signaler är det svårare att avgöra om trenden pekar mot en avmattning eller ett mer stabilt läge.

Resultatet är att utfallen inför decembermötet framstår som mer öppna än normalt, och bägge sidor kan hitta argument i underlaget.

”De som vill fortsätta sänka kan peka på den gradvisa uppgången i arbetslösheten. De som vill vänta lyfter risken för högre inflation och att dataläget är så osäkert”, säger Elisabet Kopelman.