Riskaptiten på marknaderna har dämpats avsevärt den senaste veckan, vilket främst återspeglas i tunga fall bland Wall Streets techbolag och i kryptovalutor.

CNN:s klassiska Fear & Greed Index signalerar nu "extrem rädsla". Men Deutsche Banks investeringschef Dirk Steffen ser inga skäl att hissa varningsflagg.

Han beskriver det som en naturlig fas av vinsthemtagning under en pågående tjurmarknad. Strategen framhåller att den kanske viktigaste indikatorn – den amerikanska rapportsäsongen – har varit urstark.

”Om du bara tittar på bolagsvinsterna skulle du tro att den här marknaden inte är kapabel att falla. Vinsterna är uppenbarligen inte problemet här. Det vi ser är i stället att marknaden plockar bort en del överdrifter och konsoliderar sig på högre nivåer", säger Steffen.

Tror ej på bubbla

Den tyske strategen menar att det i varje tjurmarknad kommer finnas "bubbelterritorium" på sina håll. Därför anser han att det nu är ett hälsotecken att vissa värderingar pyser ut, och att AI-bolag med svaga kassaflöden straffas hårdare än de mer stabila pjäserna i sektorn.

Steffen understryker samtidigt att det är hans jobb som strateg att oroa sig varje dag. Men det finns ett starkt skäl till att han inte är "överdrivet orolig" kring den stora tvistefrågan på marknaderna just nu: Är vi i en AI-bubbla eller inte?

"Den uppgång som vi sett sedan lanseringen av ChatGPT för tre år sedan har i hög grad varit vinstdriven. Det är en stark kontrast till IT-bubblan på 90-talet då Nasdaq steg kraftigt utan någon vinsttillväxt. Jag ser detta som den mest lugnande faktorn, även om jag som sagt alltid är orolig."

"Flerårig expansion"

Samtidigt pågår det en närbesläktad diskussion vid sidan av de höga värderingarna i den amerikanska techsektorn. Flera bedömare har uttryckt stor skepsis till att Wall Streets så kallade "hyperscalers" kommer kunna räkna hem sina AI-satsningar.

Bara Amazon, Alphabet, Meta och Microsoft väntas investera över 400 miljarder dollar under nästa räkenskapsår.

"Runt 60% av tillväxten i USA drivs av investeringarna i datacenter, enligt de senaste BNP-siffrorna. Är det för mycket? Marknaden lär ge oss svaret vid något tillfälle. Men hittills befinner vi oss i vad jag skulle kalla en upptrappningsfas", säger Steffen och fortsätter:

"Kanske ser vi om tre år – vilket inte är vårt basscenario – att det faktiskt var en bubbla. Jag vill inte vara alltför tvärsäker. Men de flesta indikatorer vi har, och de flesta branschexperter vi pratar med, säger att det här handlar om en flerårig expansionsfas."

Fyra positiva trender

De massiva AI-investeringarna är en av fyra faktorer som gör att investeringschefen är optimistisk till börsen på två–tre års sikt, då de medför en ”stark strukturell tillväxttrend”.

De övriga faktorerna är utsikter om en mer stödjande penningpolitik, en expansiv finanspolitik och de avregleringar som genomförts under Donald Trump, vilket har ökat aktiviteten på kapitalmarknaderna.

Steffen pekar på att lägre räntor förväntas i USA, och att Tyskland har aviserat investeringar på hundratals miljarder euro i försvar och infrastruktur. Det senare beskriver han som en ”swing factor” för börsen.

”Sammantaget ger det här oss ett hyggligt makrostöd för aktiemarknaden”, säger han.

Deutsche Bank har ännu inte presenterat sin börsprognos för 2026, men investeringschefen förväntar sig en – mer eller mindre – upprepning av 2025. Hittills i år är amerikanska S&P 500 upp 13%, medan Europaindexet Stoxx 600 har stigit 10%.

Högre elpriser oroar

Samtidigt betonar Dirk Steffen att det inte saknas risker.

Vad ser du som det största hotet mot börsen?

"Den största risken är alltid den vi inte pratar om. Det är alltid det oväntade som påverkar marknaden, medan de risker vi känner till är hanterbara. Men om bolagsvinsterna börjar vackla skulle det förmodligen bli ett stort problem för marknaden", säger Steffen.

Två andra orosmoln är den geopolitiska utvecklingen, samt de snabbt stigande elpriserna i USA.

"Elprisinflation kan betyda många saker. Den kan innebära flaskhalsar för AI-industrin, men den kan också skapa problem för centralbankerna och hushållen på grund av levnadskostnadskrisen."