Som pensionsspecialist samtalar jag ofta med konsumenter kring risker när det gäller hur pensionen ska placeras. Det finns inget universellt svar som passar alla, men jag tror att många är lite för ängsliga kring risk för sitt eget bästa ibland.

Men vad är då risk i sammanhanget pension? Låg pension? Stora svängningar i pensionens värde? Att permanent förlora delar av pensionen? Att pensionen tappar i köpkraft?

Apropå köpkraft. Från en tidigare arbetsgivare har jag en tjänstepension där förmånsbeloppet på 819 kr per månad är garanterat. Är det helt riskfritt för att beloppet är garanterat? Värdet kan förvisso inte minska, men ett problem är att beloppet har varit samma i 20 år nu och utsikterna för uppräkning framåt är fortsatt dåliga.

Använder jag Prisomräknaren så ser jag att det garanterade beloppet under perioden tappat rejält i realt värde, det vill säga justerat för inflationen. För bibehållen köpkraft så borde det ha stått 1 212 kr i värdebeskedet för 2026.

Så påverkar du risknivån

En bra utgångspunkt för att få överblick över olika delar av pensionen är minpension.se. Här finns det bland annat en graf som är användningsbar i sammanhanget risk. Den visar vilka delar av pensionen som kan placeras och på så sätt påverka totala risknivån.

De delar som jag inte kan placera så som inkomstpensionen och de förmånsbestämda tjänstepensionerna får ses som ”riskfria” i någon mening och kan mer eller mindre liknas vid ränteplaceringar. Inflationsrisken som jag tidigare berört gäller som tur är bara en utav mina förmånsbestämda tjänstepensioner, övriga delar ska i princip följa min lön.

Hur jag tänker kring risk

Givet att nästan hälften av min pension har låg risk så tycker jag det är rationellt att ta desto högre risk på de andra delarna. Jag vill ha möjlighet till bra real avkastning och är beredd på att värdet kan svänga. Jag tror att aktiemarknaden är en bra plats för att få god värdeutveckling över längre tidsperioder. Så har det i alla fall varit historiskt sett. Men oavsett historiken så måste alla göra egna bedömningar utifrån sin situation.

För premiepensionen och mina fondförsäkringar så väljer jag i huvudsak globalfonder med låga avgifter. Då merparten av min privatekonomi är i svenska kronor så tycker jag att det är vettigt att investera globalt för att bland annat bibehålla internationell köpkraft om kronan skulle försvagas över tid.

I mina depåförsäkringar så går jag ännu längre ut på riskskalan och investerar direkt i olika aktier. Detta är inte för alla då det kräver ett stort intresse, tid att läsa på och hänga med bolagens utveckling samt en del tur. Men skulle jag prestera dåligt så finns möjligheten att välja breda fonder i stället vilket är ett bra val för de flesta.

Jag ska erkänna att det är påfrestande mentalt när värdet minskar med över en tredjedel på kort tid, vilket händer då och då på aktiemarknaden – såväl som för mig. Ett allt för vanligt misstag är att lämna börsen vid stora nedgångar för att sedan missa efterföljande uppgångar. Än så länge har jag klarat av att undvika detta och för varje nedgång som jag härdar ut så tycker jag det blir mindre jobbigt vid nästa kris.

Skulle jag vilja minska risken närmare pensionen och göra det bekvämt för mig så finns möjligheten att flytta till traditionella försäkringar, där en del garanteras och försäkringsbolaget sköter förvaltningen. Jag behöver då hitta ett bolag jag har förtroende för eftersom även de gör misstag när det gäller riskhantering och vilka tillgångsslag de placerar i.

Så hög risk som möjligt – bäst?

Hur aktiemarknaden kommer att utvecklas framåt går inte att säga på förhand. De senaste tio åren så har exempelvis fondförsäkringars entrélösningar haft en högre värdeutveckling jämfört med traditionella försäkringar enligt data från pensionsbolagen.

För tjänstepensioner inom SAF-LO så ligger fondförsäkringar på cirka 10–13% årlig avkastning att jämföra med 7–9% för traditionella. Att få 3% extra avkastning varje år i tio års tid ger cirka 30% större pensionskapital, men det är inte givet att denna skillnad gäller även framåt som sagt.

För låg risk för yngre

Kollektivavtalade tjänstepensioner har en traditionell försäkring med låg avgift som förval. Detta kan vara lagom risknivå för den äldre men kan vara lite för låg för den yngre. Avgifternas betydelse i sammanhanget förtjänar en separat krönika så jag ber att få återkomma i frågan.

Premiepensionen erbjuder högre risk som förval i AP7 Såfa. Här investeras globalt och med en hävstång så att avkastningen svänger än mer än normalt. Vidare minskas risken automatiskt närmare pensionen vilket får anses bekvämt såväl som tryggt. Historiskt sett har detta varit ett lyckat ”icke-val”.

Risk eller risk?

Det finns olika risker kopplade till pensionen och olika sätt att hantera dessa. Det handlar mycket om vilka marginaler som finns i ens privatekonomi. Är marginalerna små så är det mer rationellt att jobba längre, spara extra och försöka minska utgifterna än att försöka höja avkastningen genom riskfyllda placeringar kort tid före pensionen.

Historiken talar för stor exponering mot aktiemarknaden över längre tid. Men då måste svängningarna i värdet kunna hanteras mentalt för att inte sälja vid fel tidpunkt. Merparten av konsumenter gör inte något aktivt val när det gäller risk. I slutändan får de förhoppningsvis en rimlig pension ändå.